Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Sociala företag som ser utanförskapets resurser

Många branscher skriker efter personal. Samtidigt finns den kompetens som efterfrågas ofta hos personer som har svårt att få jobb. Men vissa sociala företag ser potentialen hos dem som ratas av andra.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Arbetsintegrerande företag tjänar dels pengar på den verksamhet de bedriver, dels får de ersättning från Arbetsförmedlingen och kommunerna för att erbjuda personer som står långt från arbetsmarknaden praktik, arbetsträning och rehabilitering. Illustration: Mia Olofsson

Bristen på arbetskraft inom det privata näringslivet har stigit kraftigt de senaste åren. I Arbetsförmedlingens undersökning hösten 2018 uppgav närmare fyra av tio privata arbetsgivare att de haft svårt att rekrytera – den högsta nivån sedan 2007.

Detta hämmar företagens tillväxt. Ändå utnyttjar de inte den kompetens som finns hos utrikesfödda, personer med funktionsnedsättningar och andra som står långt ifrån arbetsmarknaden.

– Det finns förmodligen en osäkerhet och en rädsla för att det ska leda till problem, säger Eva Carlsson, som jobbar med socialt företagande på Tillväxtverket.

Enligt organisationen Företagarnas integrationsexpert Anna Libietis är en förklaring små och medelstora företags begränsade resurser.

– I ett litet företag blir varje enskild medarbetare en nyckelspelare. De har inte råd att rekrytera fel, därför finns en försiktighet, säger hon.

Men så kallade arbetsintegrerande sociala företag, ASF, har specialiserat sig på att få in utsatta människor på arbetsmarknaden. Gemensamt för företagen är bland annat att medarbetarna är delaktiga i verksamheten och är med och bestämmer sina arbetstider och arbetsuppgifter.

– För medarbetarna kan ett ASF vara ett bra ställe att i lagom takt få fotfäste på arbetsmarknaden. De känner sig ofta osäkra på vad de klarar av. I de här företagen kan de i en lugn och trygg miljö komma tillbaka till arbetslivet, säger Margareta Mörtsell, handläggare på Arbetsförmedlingen.

ASF anställer personal med rätt kompetens för sin verksamhet men erbjuder även praktik, arbetsträning och rehabilitering.

– Företagens signum är att medarbetarna arbetar 100 procent av sin förmåga, som kan vara hur liten eller hur stor som helst, säger Bosse Blideman, ordförande för de arbetsintegrerande sociala företagens intresseorganisation Skoopi.

ASF har dubbla affärsidéer. Dels tjänar de pengar på den verksamhet de bedriver, exempelvis IT-support, dels får de ersättning för arbetsprövnings- och rehabiliteringstjänster från Arbetsförmedlingen och kommunerna.

Eva Carlsson ser flera fördelar med företagsformen.

– Det är bra både för individen och för samhället när arbetslösa får en egen försörjning. Den som inte har ett jobb platsar inte riktigt i vårt samhälle. Många mår jättedåligt av att vara arbetslösa – har dålig ekonomi och går miste om den gemenskap som finns på en arbetsplats, säger hon.

Exempel på verksamhetsområden för ASF är IT, kaféer, fastighetsskötsel, montering, administration och utveckling av webbsidor.

Arbetsintegrerande sociala företag har funnits i Sverige sedan slutet av 1980-talet. De första bildades som sociala arbetskooperativ av personal och före detta patienter inom psykiatrin och omsorgen, för att personer med små möjligheter att komma in på arbetsmarknaden skulle få jobb.

Läs mer: De anställer experter som ratas

– I början var intäkterna inte det viktiga, utan att de som arbetade i företagen mådde bra och fick leva ett normalt liv utanför institutionerna. Nu är den ekonomiska omsättningen större och flera olika yrkeskategorier arbetar i företagen, säger Ulla-Carin Hedin, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet.

I dag startas företagen ofta av människor som tidigare har jobbat i offentlig sektor.

– De vill förändra samhället, har kommit i kontakt med arbetslösa människor och vill bygga upp något för dem. Ofta vill de inte vara så bundna av formella regler som man är i den offentliga sektorn – och använda sin kreativitet för att göra gott, säger Ulla-Carin Hedin.

Det finns inga exakta uppgifter på hur många ASF som finns och hur många som arbetar i dem. Men företag som passar in på regeringens definition av ett AFS kan anmäla sig till webbplatsen sofisam.se, som administreras av Tillväxtverket. Statistik visar att 6 000 personer fick lön från något av de 350 arbetsintegrerande företag som var registrerade på webbplatsen 2017.

Fram till för fyra år sedan ökade antalet registrerade företag kontinuerlig, men sedan 2015 har antalet legat på omkring 350. Under perioden 2012–2017 lades cirka 100 företag ner, samtidigt som lika många tillkom.

Man arbetar 100 procent av sin förmåga, som kan vara hur liten eller hur stor som helst

En anledning till att en tredjedel av företagen gick omkull under perioden antas vara svängningarna i arbetsmarknadspolitiken. När regeringen 2016 ersatte Fas 3 med kommunala extratjänster slog det hårt mot ASF, som fick färre deltagare. Extratjänsterna var främst avsedda för offentliga aktörer, som kommuner – och alltså inte ASF.

Läs mer: "Arbetsgivarna dissar utländsk erfarenhet"

– Så länge Fas 3 fanns startades flera företag. Då fick företagen många deltagare från Arbetsförmedlingen och ett bidrag på 225 kronor per person och dag. Om Arbetsförmedlingen hade haft arbetsmarknadsinsatser som fungerat för ASF hade fler överlevt, säger Eva Carlsson.

Med få deltagare blir det svårt för företagen att få ekonomin att gå ihop – färre sköter affärsverksamheten, samtidigt som ersättningen från Arbetsförmedlingen krymper.

Det är inte bara bristen på medarbetare som försvårar de arbetsintegrerande sociala företagens vardag. De har också ofta svårt att få banklån, särskilt från större affärsbanker.

– Bankerna misstror den här typen av företag. De tror inte på affärsidéerna, räknar med att företagen inte kommer att sälja tillräckligt och gå i konkurs, säger Ulla-Carin Hedin.

Under 2016–2018 fick Tillväxtverket 60 miljoner kronor från regeringen för att utveckla de arbetsintegrerande sociala företagen. Pengarna har bland annat använts till att etablera samarbeten mellan ASF och näringslivet i tolv regioner.

Eva Carlsson välkomnar satsningen men tycker att politiken är motsägelsefull.

– Regeringen vill satsa på ASF samtidigt som de gör förändringar i arbetsmarknadspolitiken, som gör det svårare för dessa företag att överleva. De ger med ena handen och tar med den andra, säger hon.

I samband med regeringens satsning på ASF infördes extratjänster, som försvårade för företagen.

Varför fick inte även ASF anställa personer med extratjänster?

– Extratjänsterna styrs bland annat av EU:s statsstödsregler. Regeringen vidgade satsningen så mycket som det var möjligt inom ramen för EU:s regelverk, svarade dåvarande arbetsmarknadsminister Ylva Johansson i en skriftlig kommentar.

Sedan den 1 januari 2019 anvisar inte Arbetsförmedlingen längre personer till extratjänster. Anledningen är att anslagen till arbetslösa under 2019 minskat med totalt 4,5 miljarder kronor.

Bosse Blideman anser att det politiska stödet för ASF är svagt i Sverige.

– Det finns till exempel inga startbidrag. Det är tragiskt att regeringen inte ser ASF som en resurs, säger han.

Men enligt Ylva Johansson är regeringen positiv till företagen och deras möjligheter att hjälpa människor till arbete.

– Jag ser att de skulle kunna ha en större och viktigare roll inom arbetsmarknadspolitiken.

Och för perioden 2018–2020 har Tillväxtverket och Vinnova fått ett nytt regeringsuppdrag och 60 miljoner kronor var, men den här gången för att utveckla alla slags sociala företag.

– Det betyder att vi bara får en liten del av satsningen den här gången, säger Bosse Blideman.

Enligt flera rapporter innebär de arbetsintegrerande sociala företagen stora samhällsvinster.

– Det finns uträkningar som visar att medarbetarna kostar mycket mindre när de får lön och kan klara sig själva jämfört med vad de kostade tidigare i olika slags bidrag, säger Ulla-Carin Hedin.

Bosse Blideman instämmer.

– Det är inte svårt att begripa att det är lönsamt om en människa som till exempel lever på försörjningsstöd eller a-kassa i stället kommer in i värmen, blir anställd och därmed en god skattebetalare.

Genom att samarbeta med ett ASF kan dessutom kommersiella företag hitta personal till sin verksamhet.

Läs mer: "Det handlar om att våga"

– Personer som till exempel har arbetstränat i ett ASF kan slussas in i det kommersiella företaget efter en tid. Om de är nöjda där är det lättare att sedan anställa personen, säger Eva Carlsson.

För att fler ASF ska kunna bildas efterlyser Ulla-Carin Hedin bättre finansieringsmöjligheter, i form av till exempel lån vid företagsstarten och i konjunktursvackor. Hon skulle också välkomna en lagstiftning som reglerar företagens verksamhet.

– I länder där det finns lagstiftning har de sociala företagen fått mer stöd, som skattelättnader och fonder som stöder ekonomin, säger Ulla-Carin Hedin.

Eva Carlsson betonar också att företagen behöver få en stabilitet i ekonomin för de arbetsintegrerande tjänsterna, det vill säga ersättningen från Arbetsförmedlingen och kommunerna för att ta emot arbetslösa personer för praktik.

– Precis som andra företag behöver de ha långsiktiga affärer och intäkter för att kunna planera sin verksamhet. Många av deltagarna har inte jobbat på länge, mår psykiskt dåligt eller har andra svårigheter. Därför måste de här företagen få en vettig ersättning för handledning.

SOCIALA FÖRETAG

  • Sociala företag jobbar med en samhällsutmaning i någon slags företagsform. Vinsten återinvesteras i företaget. Affärsidéerna kan variera och handla om allt från att göra vardagen bättre för äldre till att komma till rätta med matsvinn.
  • Arbetsintegrerande sociala företag har som huvudsyfte att integrera utsatta människor på arbetsmarknaden. De skapar arbetstillfällen och erbjuder bland annat arbetsträning och rehabilitering. Medarbetarna är delaktiga i verksamheten genom till exempel ägande. De kan ofta ta del i beslut om företaget och sin egen utveckling. Företagen återinvesterar vinsten i den egna eller liknande verksamheter. Företagen är fristående från offentlig verksamhet. Ägarna är därför inte kommuner eller andra offentligt ägda organisationer.

Tillväxtverket och Skoopi

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

No guaranteed wages in Northvolt's US reconstruction

Northvolt's financial troubles continue. Now, the battery manufacturer's hopes rest on a reconstruction in the USA. However, the process means that the state guaranteed wages – lönegaranti – will not apply to Union members.
Ola Rennstam Publicerad 21 november 2024, kl 19:12
Chapter 11 och Northvolts kontor
Vid en Chapter 11-process i USA kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin. Foto: Colourbox/Anders Wiklund/TT

The clock is ticking for the struggling battery manufacturer Northvolt. During the autumn, debts have piled up with the Swedish Enforcement Authority, and recently several of the company's major shareholders withdrew from negotiations for new financing. Since its inception in 2015, Northvolt has raised SEK 110 billion, but now the money is almost gone. According to CEO Peter Carlsson, they need to raise just over SEK 10 billion in the coming year, but so far the search for new financing has been fruitless.

Maintaining control with Chapter 11

Therefore, Northvolt has now taken the next step to save the company. The management has applied for a so-called Chapter 11 procedure, a type of reconstruction process in the USA that was recently used by the airline SAS. One possible explanation for the battery manufacturer turning to an American court is that it is considered doubtful that Northvolt would be granted a Swedish reconstruction, as it requires the company to be fundamentally viable. Another advantage of Chapter 11 is that the management is likely to retain control over the company.

No guaranteed wages for employees

However, there is a downside – for the employees. In an American process, Northvolt's employees will not be able to benefit from the Swedish state guaranteed wages - lönegaranti according to several legal experts contacted by Kollega.

– The Swedish state does not pay any guaranteed wages if the company has not initiated a reconstruction or bankruptcy in Sweden. If Northvolt only initiates a Chapter 11 procedure in the USA, all the company's obligations to employees in Sweden to pay wages and other compensation according to the employment contract remain, says Hans Andersson, chairman of the Swedish Association of Restructuring and Bankruptcy Administrators.

If Union members at Northvolt do not receive their wages, the union can, however, request the company to be declared bankrupt in a Swedish court.

– If Northvolt does not pay wages on time, the employee or the union can collect the wages through the Enforcement Authority and ultimately request that the company be declared bankrupt if the wages are not settled, explains Hans Andersson.

Unionen: "Will collect unpaid wages" 

Filip Vujcic, a union lawyer at Unionen, also assesses that members cannot benefit from the state guaranteed wages when a corporate reconstruction is initiated in the USA.

– This means that Unionen, in the event of future unpaid wages, needs to safeguard its members' rights through wage collection. According to Swedish bankruptcy rules, a corporate reconstruction in the USA does not prevent a member's bankruptcy application from being examined in a Swedish court, he says.

Will Unionen request Northvolt to be declared bankrupt if members do not receive their wages? 

– Unionen does not comment on that question at this time.

*In wage collection, Unionen usually sends a demand letter to the employer, who has seven days to pay the wages. If the wages are still not paid, the employer receives a payment order via service. If that does not help either, Unionen sends a bankruptcy application to the district court.

This text has been translated with the help of AI.

CHAPTER 11

  • American reconstruction process aimed at giving a company a chance to continue with all or parts of its operations. Normally, no administrator is appointed, and the debtor continues to run the business themselves.
     
  • The company must present a plan that must be approved by the court. The plan aims to determine which debts the debtor should pay and which debts should be written off. The plan also provides the opportunity to terminate unfavorable contracts and reorganize the business so that it can continue to operate profitably.
     
  • One advantage of turning to a court in the USA instead of using the Swedish reconstruction process is that a Chapter 11 has an impact in several countries. If a group has companies in different countries, they are all drawn under the same process instead of carrying it out in each country and risking different outcomes.
Arbetsmarknad

Ingen lönegaranti vid Northvolts USA-rekonstruktion

Northvolts ekonomiska bekymmer fortsätter. Nu står batteritillverkarens hopp till en rekonstruktion i USA. Men processen innebär dock att statlig lönegaranti inte utgår till Unionens medlemmar.
Ola Rennstam Publicerad 21 november 2024, kl 19:14
Chapter 11 och Northvolts kontor
Vid en Chapter 11-process i USA kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin. Foto: Colourbox/Anders Wiklund/TT

Klockan tickar för den krisande batteritillverkaren Northvolt. Under hösten har skulderna har hopat sig hos Kronofogden och nyligen hoppade flera av bolagets större aktieägare av förhandlingarna om ny finansiering. Sedan starten 2015 har Northvolt tagit in 110 miljarder kronor, men nu är pengarna i stort sett slut. Enligt vd:n Peter Carlsson behöver man få in drygt tio miljarder under det kommande året men hittills har jakten på ny finansiering varit resultatlös.
 

Behåller kontrollen med Chapter 11 

Därför har Northvolt nu tagit nästa steg för att rädda bolaget. Ledningen har ansökt om ett så kallad Chapter 11-förfarande, är en sorts rekonstruktionsprocess i USA som nyligen användes av flygbolaget SAS. Ambitionen är att processen ska frigöra cirka 2,7 miljarder kronor. En tänkbar förklaring till att batteritillverkaren väljer att vända sig till en amerikansk domstol är att det anses tveksamt att Northvolt skulle beviljas en svensk rekonstruktion, eftersom det kräver att bolaget i grunden är livskraftigt. En annan fördel med Chapter 11 är att företagsledningen med stor sannolikhet kan bibehålla kontrollen över företaget.

Ingen lönegaranti för personalen

Det finns dock en baksida – för de anställda. Vid en amerikansk process kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin, enligt flera juridiska experter som Kollega varit i kontakt med.

– Den svenska staten betalar inte ut någon lönegaranti om bolaget inte inlett en rekonstruktion eller konkurs i Sverige. Om Northvolt endast inleder ett Chapter 11-förfarande i USA kvarstår bolagets alla förpliktelser mot löntagarna i Sverige för att betala lön och andra ersättningar enligt anställningsavtalet, säger Hans Andersson, ordförande i Svenska rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet.

Om Unionens medlemmarna på Northvolt inte får ut sina löner kan förbundet dock begära bolaget i konkurs i svensk domstol.

– Om Northvolt inte betalar ut lön på utsatt tid kan den anställde eller fackföreningen driva in lönen genom kronofogden och i slutändan begära att bolaget försätts i konkurs om inte lönen regleras, förklarar Hans Andersson.

Unionen: "Kommer driva in obetalda löner"

Även Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen, gör bedömningen att medlemmarna inte kan ta del av den statliga lönegarantin när en företagsrekonstruktion inleds i USA.

– Det innebär att Unionen i händelse av framtida obetalda löner behöver tillvarata sina medlemmars rätt genom löneindrivning*. Enligt svenska konkursregler utgör inte en företagsrekonstruktion i USA ett hinder för att pröva en medlems konkursansökan i en svensk domstol, säger han.

Kommer Unionen att begära Northvolt i konkurs i händelse av att medlemmarna inte får ut sina löner?
– Unionen kommenterar inte den frågan i nuläget.

*Vid löneindrivning skickar Unionen i regel ett kravbrev till arbetsgivaren som har sju dagar på sig att betala ut lönen. Om lönen ändå inte betalas ut får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning. Om inte heller det hjälper skickar Unionen en konkursansökan till tingsrätten.

FAKTA: CHAPTER 11

  • Amerikansk rekonstruktionsprocess som syftar till att ge ett företag en chans att fortsätta med hela eller delar av sin verksamhet. Normalt utses ingen förvaltare utan gäldenären fortsätter själv att bedriva verksamheten. 
     
  • Bolaget ska lägga fram en plan som ska godkännas av domstol. Planen går ut på att bestämma vilka skulder som gäldenären ska betala och vilka skulder som ska avskrivas. Planen ger också möjlighet att avsluta ofördelaktiga kontrakt samt organisera om verksamheten så att den kan drivas vidare med lönsamhet.
     
  • En fördel med att vända sig till en domstol i USA istället för att använda den svenska rekonstruktionsprocessen är att en Chapter 11 får genomslag i flera länder. Om en koncern har bolag i olika länder dras alla under samma process istället för att genomföra det i varje land och riskera olika utfall.
Arbetsmarknad

Uppsagd vid 57 – influencer vid 61

På några år förlorade Margareta Hallin sina föräldrar, sin man och jobbet. Då var hon 57. Fyra år senare är hon modeinfluencer och med på listan över Göteborgs 100 mäktigaste personer.
Publicerad 17 oktober 2024, kl 06:03
kvinna vandrar på klippor
Margareta Hallin startar eget efter 33 år i resebranschen. Efter att ha blivit uppsagd under pandemin förverkligade Margareta Hallin i Göteborg sin dröm och startade eget inom mode och livsstil. Foto: Anna Rehnberg

Vårvintern 2020 lamslår pandemin världen. På reseföretaget där Margareta Hallin arbetar råder kaos. 

– Jag förstod direkt att det här inte kommer att gå bra, minns hon.

Så kom beskedet. Efter 33 år i resebranschen blev hon uppsagd.

– Jag minns att jag satt på min plats med ansiktet i händerna, tittade ut genom fönstret, grät en skvätt och tänkte att nu är den här tiden över. 

Margareta Hallin hade nästan hela sitt yrkesliv arbetat med marknadsföring i resebranschen. Nu återuppväcktes en gammal dröm om att starta eget. ”Är det nu jag ska göra det? Och vad vill jag i så fall göra?” 

Hennes väg tillbaka ter sig i backspegeln som en sinnrikt, närmast organiskt vävd affärsutveckling – mer än något annat styrd av lust, kreativitet och samspel. För att nysta i hennes historia får man börja i tonåren. Där finns en röd tråd som leder till dagens framgångar. 

Margareta Hallin trivdes aldrig riktigt i skolan. Däremot var hon kreativ, stickade och sydde sina egna kläder och så gillade hon matte och svenska.

– Exakt de ämnena har jag nytta av nu.

Dessutom lyckades hon alltid hitta roliga jobb trots att hon saknade utbildning.

Blåste liv i Instagramkontot

På resebyråkedjan Resia gjorde hon allt från att inreda butiker och skyltfönster till att ordna event. När de första bloggarna dök upp 2007 blev hon intresserad och startade 2008 en egen blogg för att lära sig hur det fungerade. Ett par år senare lyckades hon sälja in idén om att starta blogg på Resia. Hallins reseblogg blev snabbt populär med 70 000 besök i månaden.

Margareta Hallin
Foto: Anna Rehnberg

Som uppsagd funderade hon på vad hon ville och kunde. Hon hade Instagramkontot 50something.se med ett par tusen följare som hon skulle kunna göra något av. Kontot hade hon startat efter att hon fyllt 50 och upplevt en stilkris. 

Att kontot nu var lite inaktivt berodde på att döden kommit emellan. Hennes man fick återfall i cancer. Under ett par år satte hon allt på paus för att stötta honom. 

– Øivind var alltför ung när han dog, bara 47. Det är en sorg som alltid kommer att finnas. Men livet går vidare, det gör faktiskt det. 

Förlusten av Øivind har präglat henne. Trots att hon mått jättedåligt och haft mycket ångest är det en erfarenhet som gjort henne modigare. 

– Jag vågar utmana mig själv och säga ja till livet.

När hon blev uppsagd tog hon direkt kontakt med omställningsorganisationen TRR. Hon berättade om sitt intresse för mode och livsstil och om sitt Instagramkonto, som hon ville använda för att inspirera andra. 

Hon hade hört att färganalyser var på väg tillbaka och lyckades övertyga konsulten på TRR om att få gå en sådan utbildning. Starta eget-konsulten på TRR sa dock: ”Du med din ålder och erfarenhet ska hjälpa företag med deras sociala medier.” 

I väntan på starta eget-bidraget sökte hon runt 25 jobb som ”social media-manager”. Hon fick inte ett enda svar. 

– Antagligen tror ingen att en kvinna i min ålder kan något om sociala medier. Det är rätt sorgligt hur mycket kompetens företagen missar på grund av ålderism och förutfattade meningar.

Följde magkänslan

Att inriktningen sedan kom att bli en helt annan än konsulten föreslog berodde på att hon följde sin magkänsla. Hon fick hjälp av TRR att lägga upp en budget och affärsplan och gjorde på eget bevåg en marknadsplan. Hon skickade enkäter till kvinnor som följde henne och testade sina idéer på dem. 

– Jag har alltid haft många idéer. Det är en inre kraft jag har. Och så har jag en tillit att jag alltid kommer att klara mig. Men jag hade faktiskt inte klarat mig utan starta eget-bidrag det första året.

Hon visste genom sitt Instagramkonto att mode och stil för kvinnor 50+ var något även andra kvinnor funderade kring. 

– Jag minns så väl när jag fyllde 50. Jag kände jag mig inte längre hemma i min garderob. Kroppen förändrades. Samtidigt kändes det rätt härligt och gott att få åldras. Det är nästan som att skapa sig en ny identitet, jag ville känna mig välklädd men inte utklädd. Det är viktigt för välbefinnandet. 

Under pandemin och korttidspermitteringen började hon sy och sticka igen. Hon postade på Instagram, fick mycket uppmärksamhet och märkte snabbt att hon hamnat rätt. Där fanns ett utrymme som behövde fyllas. 

Hon var med i en sygrupp där många klagade över hur svårt det var att följa symönster.

Så svårt är det faktiskt inte, tänkte hon och beslöt sig för att skapa några snygga mönster med lättfattliga beskrivningar. Med dem i bagaget startade hon sykurser över nätet. Snart hade hon kurser varje kväll. 

Trappar upp när andra trappar ned

Parallellt med den utvecklingen växte följarantalet i rasande takt. Hon började få allt fler förslag på samarbeten med företag. 

I dag skulle hon kunna fylla Wembley stadium med 90 000 följare. Det är ingen överdrift att säga att de hjälpt henne utveckla sitt företag. 

Flera följare skrev: ”Jag vill inte gå på sykurs men kan jag få köpa dina mönster?” Margareta Hallin anlitade då två mönsterkunniga systrar i Borås, som såg till att hennes mönster blev korrekt utformade. Mönstren sålde som smör. Följare ville också köpa tyger. Hon tog då hjälp av en digital plattform som säljer tygrullar som blivit över hos skandinaviska designer.

Ett annat önskemål blev: Jag vill inte sy, kan jag köpa dina kläder?

I dag syr fyra sömmerskor i Litauen kläderna Margareta Hallin designar. Hon har skaffat en större lokal i centrala Göteborg där hon säljer egendesignade kläder, mönster, tyger, men även handplockade varor från andra designers och företag hon valt att samarbeta med. 

– Jag ville samla allt på ett ställe och även kunna ha mindre event här. 

Här står nu en kvinna med båda fötterna på jorden, ett öppet sinne och en tillit till att livet trots hårda smällar är fullt av möjligheter. Även om hon ibland undrar lite grann vad hon håller på med.

– Herregud, jag är 61 år och öppnar butik när de flesta av mina vänner trappar ner. Men det var hit jag ville komma och jag är verkligen lyckligt lottad. Det är så fint att få vara här. 

Text: Anna Rehnberg 

Margareta Hallin

Aktuell: Nyöppnad butik i Göteborg. Instagramkontot 50something.se och webshop med samma namn. En bok som ska handla om stil och om hur man använder hela sin garderob utkommer hösten 2025. Hamnade förra året på plats 64 på Göteborgspostens maktlista. 

Ålder: 61.

Bor: Lägenhet i Göteborg.