Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Släkten har förtur till jobben

Den vanliga lappen på många arbetsplatser med devisen ”Din mamma jobbar inte här” är inte helt sann. På en genomsnittlig arbetsplats är 14 procent släkt med varandra, visar en ny studie från Umeå universitet.
Johanna Rovira Publicerad

Nepotism kan väcka ont blod, men är vanligare förekommande än vad man tror. Släktrekrytering förekommer i hela landet visar en ny studie av kulturgeograferna Kerstin Westin och Katarina Haugen. Resultaten baseras på registerdata över alla förvärvsarbetande i landet samt intervjuer med personalansvariga.

Vanligast är att syskon jobbar på samma ställe (4 procent ) eller att man har en partner som arbetskamrat  (3,5 procent). Nästan 3 procentenheter av relationerna är barn och föräldrar. Resultaten varierar mycket beroende på arbetsmarknadernas storlek. På mindre orter kan det vara nästan omöjligt för små företag att hitta personal som inte är släkt på något sätt. På företag med två till fyra anställda är släkttätheten 30 procent. Men även stora arbetsgivare på större orter rekryterar ofta från samma familjer.

Orsaken är, enligt forskarna, att det går snabbt, lätt och känns tryggt att rekrytera egna eller anställdas nära och kära. Många arbetsgivare vill också visa att de värnar om sina anställda och är stolta över att flera generationer funnits på företaget.

Synen på släktrekrytering har dock förändrats de senaste 10–20 åren – i dag är det mindre accepterat och vanligt än förr, visar studien. Men även arbetsgivare som ogillar tanken på att anställa familjemedlemmar, brukar se mellan fingrarna när det gäller sommarjobb.

Nackdelarna med nepotism är att företagen kan bli fast med fel kompetenser. Dessutom finns risk för att moralen sjunker - bara misstanken om förtur på grund av släktskap kan leda till misstro och osäkerhet bland övrig personal.  Många arbetsgivare bävar också för att det ska uppstå privata konflikter som påverkar arbetsmiljön.

Att vara anställd på grund av sina släktband är inte heller alltid en dans på rosor.  Förväntningar och krav  kan kännas orimligt höga, samtidigt som familjemedlemmen behöver hålla låg profil.

Nepotism kan i förlängningen också innebära att framförallt unga som saknar släktingar hos potentiella arbetsgivare har sämre möjligheter att få in en fot på arbetsmarknaden, anser forskarna.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Anställda över 50 är en guldgruva”

Ditt driv försvinner inte för att du uppnår en viss ålder. Det menar Richard Lööw, chef som anställde Susann Johansson och tre andra 50-plussare under det senaste året.
Johanna Rovira Publicerad 13 maj 2025, kl 06:01
Man och kvinna i undervisningsrum
Richard Lööw beskriver sin medarbetare Susann Johansson som ett pålitligt urverk från Schweiz och anser att anställda över 50 är guld värda. Foto: Per Knutsson

Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator. 

När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat. 

Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff. 

– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson. 

– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY. 

Obegripligt välja bort äldre

Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater. 

– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva. 

50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större. 

– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw. 

Pålitligt urverk

Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden. 

– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon. 

Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.  

Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år. 

– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han. 

Lönen ej orsaken

Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra: 

– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.

– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.