Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Släkten har förtur till jobben

Den vanliga lappen på många arbetsplatser med devisen ”Din mamma jobbar inte här” är inte helt sann. På en genomsnittlig arbetsplats är 14 procent släkt med varandra, visar en ny studie från Umeå universitet.
Johanna Rovira Publicerad

Nepotism kan väcka ont blod, men är vanligare förekommande än vad man tror. Släktrekrytering förekommer i hela landet visar en ny studie av kulturgeograferna Kerstin Westin och Katarina Haugen. Resultaten baseras på registerdata över alla förvärvsarbetande i landet samt intervjuer med personalansvariga.

Vanligast är att syskon jobbar på samma ställe (4 procent ) eller att man har en partner som arbetskamrat  (3,5 procent). Nästan 3 procentenheter av relationerna är barn och föräldrar. Resultaten varierar mycket beroende på arbetsmarknadernas storlek. På mindre orter kan det vara nästan omöjligt för små företag att hitta personal som inte är släkt på något sätt. På företag med två till fyra anställda är släkttätheten 30 procent. Men även stora arbetsgivare på större orter rekryterar ofta från samma familjer.

Orsaken är, enligt forskarna, att det går snabbt, lätt och känns tryggt att rekrytera egna eller anställdas nära och kära. Många arbetsgivare vill också visa att de värnar om sina anställda och är stolta över att flera generationer funnits på företaget.

Synen på släktrekrytering har dock förändrats de senaste 10–20 åren – i dag är det mindre accepterat och vanligt än förr, visar studien. Men även arbetsgivare som ogillar tanken på att anställa familjemedlemmar, brukar se mellan fingrarna när det gäller sommarjobb.

Nackdelarna med nepotism är att företagen kan bli fast med fel kompetenser. Dessutom finns risk för att moralen sjunker - bara misstanken om förtur på grund av släktskap kan leda till misstro och osäkerhet bland övrig personal.  Många arbetsgivare bävar också för att det ska uppstå privata konflikter som påverkar arbetsmiljön.

Att vara anställd på grund av sina släktband är inte heller alltid en dans på rosor.  Förväntningar och krav  kan kännas orimligt höga, samtidigt som familjemedlemmen behöver hålla låg profil.

Nepotism kan i förlängningen också innebära att framförallt unga som saknar släktingar hos potentiella arbetsgivare har sämre möjligheter att få in en fot på arbetsmarknaden, anser forskarna.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.