Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
”Skolbarn borde lära sig programmering”
Sveriges IT-bolag sliter hårt för att hitta kompetent personal. "Vi arbetar med rekrytering på flera olika sätt, det räcker inte längre med att bara sätta ut en annons", säger Charlotte Levert, HR-chef på Tieto.
Under torsdagen presenterade Arbetsförmedlingen sin framtidsprognos för 200 yrken. Den visar bland annat att det fortsatt kommer att vara hög efterfrågan på personer med IT-kunskaper. Prognosen delas av Charlotte Levert, HR-chef på IT-bolaget Tieto.
Läs mer: Hög efterfrågan på systemutvecklare
– Vi har ett stort behov av kompetent personal framöver. Vi är aktiva på bred front i vårt rekryteringsarbete. Sedan drygt två år har vi en egen rekryteringsavdelning som arbetar proaktivt med rekrytering. Det räcker inte längre att bara sätta ut en annons. De rekryterande cheferna använder sig mycket av sina nätverk och det gör även våra övriga medarbetare. Över 20 procent av våra nya medarbetare har anställts efter rekommendation från någon som redan arbetar här, säger hon.
Tieto försöker också att på olika sätt skapa engagemang och intresse för IT-frågor.
– Vi har till exempel arrangerat barnhack, där våra medarbetare lär barn programmering. Men vi jobbar förstås också nära universitet och yrkeshögskolor.
Enligt Charlotte Levert är det svårt att hitta kompetent personal. Konkurrensen om arbetskraften är stenhård och samtidigt vill Tieto växa genom att ta marknadsandelar. Dilemmat försöker de lösa genom att vara en attraktiv arbetsgivare och genom att satsa på ständig vidareutbildning av personalen.
Hon tycker också att den svenska skolan behöver bli bättre på att utbilda för framtiden.
– Arbetsmarknaden förändras så oerhört snabbt. De barn som går i skolan nu kommer att ha yrken som till 65 procent är okända för oss i dag. Kartan ritas om hela tiden. Ändå är skolämnena i stort sett desamma som för 50 år sedan. Vi tycker att skolan borde se programmering som ett språk att lära sig, precis som barnen lär sig spanska eller engelska.
Så rådet från dig till den som ska välja högskoleutbildning är att satsa på en IT-utbildning?
– Verkligen. Men precis som andra yrken kräver även IT-yrken förmågor som empati, kreativitet och social förmåga. Kan man kombinera de egenskaperna med IT-kompetens har man väldigt goda möjligheter.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen
Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.
– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.
Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.
Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt.
Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.
Utköpt för andra gången
Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.
Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.
I början av året var det dags igen.
Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.
”Välfärd lockar många i dataspelsvärlden”
Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.
– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.
Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.
Nu har det mattats av.
Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.
Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.
Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar
Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.
På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.
– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.
Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.
Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.
– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.
Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.
Kan man säga nej till att bli utköpt?
– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.
