Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

”Skolbarn borde lära sig programmering”

Sveriges IT-bolag sliter hårt för att hitta kompetent personal. "Vi arbetar med rekrytering på flera olika sätt, det räcker inte längre med att bara sätta ut en annons", säger Charlotte Levert, HR-chef på Tieto.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Svenska skolan måste bli bättre på att utbilda för framtiden, enligt Charlotte Levert, HR-chef på Tieto. Colourbox

Under torsdagen presenterade Arbetsförmedlingen sin framtidsprognos för 200 yrken. Den visar bland annat att det fortsatt kommer att vara hög efterfrågan på personer med IT-kunskaper. Prognosen delas av Charlotte Levert, HR-chef på IT-bolaget Tieto.

Läs mer: Hög efterfrågan på systemutvecklare

– Vi har ett stort behov av kompetent personal framöver. Vi är aktiva på bred front i vårt rekryteringsarbete. Sedan drygt två år har vi en egen rekryteringsavdelning som arbetar proaktivt med rekrytering. Det räcker inte längre att bara sätta ut en annons. De rekryterande cheferna använder sig mycket av sina nätverk och det gör även våra övriga medarbetare. Över 20 procent av våra nya medarbetare har anställts efter rekommendation från någon som redan arbetar här, säger hon.

Tieto försöker också att på olika sätt skapa engagemang och intresse för IT-frågor.

– Vi har till exempel arrangerat barnhack, där våra medarbetare lär barn programmering. Men vi jobbar förstås också nära universitet och yrkeshögskolor.

Enligt Charlotte Levert är det svårt att hitta kompetent personal. Konkurrensen om arbetskraften är stenhård och samtidigt vill Tieto växa genom att ta marknadsandelar. Dilemmat försöker de lösa genom att vara en attraktiv arbetsgivare och genom att satsa på ständig vidareutbildning av personalen.

Hon tycker också att den svenska skolan behöver bli bättre på att utbilda för framtiden.

– Arbetsmarknaden förändras så oerhört snabbt. De barn som går i skolan nu kommer att ha yrken som till 65 procent är okända för oss i dag. Kartan ritas om hela tiden. Ändå är skolämnena i stort sett desamma som för 50 år sedan. Vi tycker att skolan borde se programmering som ett språk att lära sig, precis som barnen lär sig spanska eller engelska.

Så rådet från dig till den som ska välja högskoleutbildning är att satsa på en IT-utbildning?
– Verkligen. Men precis som andra yrken kräver även IT-yrken förmågor som empati, kreativitet och social förmåga. Kan man kombinera de egenskaperna med IT-kompetens har man väldigt goda möjligheter.

Läs mer: Kort utbildning – hög lön: Här är jobben

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.