Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

”Skolbarn borde lära sig programmering”

Sveriges IT-bolag sliter hårt för att hitta kompetent personal. "Vi arbetar med rekrytering på flera olika sätt, det räcker inte längre med att bara sätta ut en annons", säger Charlotte Levert, HR-chef på Tieto.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Svenska skolan måste bli bättre på att utbilda för framtiden, enligt Charlotte Levert, HR-chef på Tieto. Colourbox

Under torsdagen presenterade Arbetsförmedlingen sin framtidsprognos för 200 yrken. Den visar bland annat att det fortsatt kommer att vara hög efterfrågan på personer med IT-kunskaper. Prognosen delas av Charlotte Levert, HR-chef på IT-bolaget Tieto.

Läs mer: Hög efterfrågan på systemutvecklare

– Vi har ett stort behov av kompetent personal framöver. Vi är aktiva på bred front i vårt rekryteringsarbete. Sedan drygt två år har vi en egen rekryteringsavdelning som arbetar proaktivt med rekrytering. Det räcker inte längre att bara sätta ut en annons. De rekryterande cheferna använder sig mycket av sina nätverk och det gör även våra övriga medarbetare. Över 20 procent av våra nya medarbetare har anställts efter rekommendation från någon som redan arbetar här, säger hon.

Tieto försöker också att på olika sätt skapa engagemang och intresse för IT-frågor.

– Vi har till exempel arrangerat barnhack, där våra medarbetare lär barn programmering. Men vi jobbar förstås också nära universitet och yrkeshögskolor.

Enligt Charlotte Levert är det svårt att hitta kompetent personal. Konkurrensen om arbetskraften är stenhård och samtidigt vill Tieto växa genom att ta marknadsandelar. Dilemmat försöker de lösa genom att vara en attraktiv arbetsgivare och genom att satsa på ständig vidareutbildning av personalen.

Hon tycker också att den svenska skolan behöver bli bättre på att utbilda för framtiden.

– Arbetsmarknaden förändras så oerhört snabbt. De barn som går i skolan nu kommer att ha yrken som till 65 procent är okända för oss i dag. Kartan ritas om hela tiden. Ändå är skolämnena i stort sett desamma som för 50 år sedan. Vi tycker att skolan borde se programmering som ett språk att lära sig, precis som barnen lär sig spanska eller engelska.

Så rådet från dig till den som ska välja högskoleutbildning är att satsa på en IT-utbildning?
– Verkligen. Men precis som andra yrken kräver även IT-yrken förmågor som empati, kreativitet och social förmåga. Kan man kombinera de egenskaperna med IT-kompetens har man väldigt goda möjligheter.

Läs mer: Kort utbildning – hög lön: Här är jobben

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.