Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Oro och hopp för anställda på Northvolt

Över 1 100 personer har förlorat sina jobb på batteritillverkaren Northvolt i Skellefteå.
För dem som är kvar väntar en osäker framtid.
– Trots alla mörka moln finns fortfarande hopp, säger Shaneika Jeffrey, vice ordförande i Unionenklubben på Northvolt.
David Österberg Publicerad
Northvolts fasad utanför Skellefteå.
Över 1 100 personer har förlorat sina jobb på Northvolt i Skellefteå. Trots den osäkra framtiden finns det fortfarande hopp, säger Shaneika Jeffrey, vice ordförande i Unionenklubben. "Vi gör vad vi kan för att stötta de uppsagda och hjälpa dem att hitta nya jobb." Pontus Lundahl/TT.

Det har varit en minst sagt turbulent höst för de anställda på Northvolt. I september meddelade företagsledningen att 1 600 personer skulle sägas upp. Huvudanledningen är att fabriken inte har lyckats komma upp i full produktion av batterier.

Efter förhandlingar med fackförbunden fick 800 arbetare och 300 tjänstemän lämna företaget i Skellefteå. Ytterligare ett 30-tal tjänstemän blev av med jobben i Västerås och Stockholm. Majoriteten av tjänstemännen har uppsägningstid kvar men står utan jobb i mitten av januari. En del av dem har flyttat från andra länder för att jobba här och många söker jobb både i Skellefteå och i andra orter i Sverige, enligt Shaneika Jeffrey, vice ordförande i Unionenklubben på Northvolt.

– Vi gör vad vi kan för att stötta dem i det och tipsar om vilken hjälp som finns att få. Alla behöver ett jobb för att försörja sig själva och sina familjer. Många tycker väldigt mycket om Skellefteå och vill väldigt gärna stanna här. Deras barn pratar svenska och har rotat sig här. Så många vill stanna både för att de tycker om Northvolt och Skellefteå, säger hon.

Tre månader på sig att hitta nytt jobb

Shaneika Jeffrey.
Shaneika Jeffrey. Foto: Privat.

Under hösten har event som ska matcha arbetsgivare med arbetssökande anordnats i Skellefteå. Arrangörer är Arbetsförmedlingen, Northvolt och Skellefteå kommun. Till det första eventet i oktober hade 900 personer och ett 70-tal arbetsgivare anmält sig. 

Runt 2 000 personer har kommit från ett land utanför EU för att jobba på Northvolt. På grund av reglerna för tillfälliga arbetstillstånd har de personer som blivit uppsagda tre månader på sig att hitta ett nytt jobb.

– Att hitta ett nytt jobb i Skellefteå kan vara svårt eftersom det är en mindre ort. Men vi har otroligt många kompetenta människor här och många av dem som letar jobb gör det över hela Sverige. Målet för de flesta är att stanna på Northvolt, att stanna i Skellefteå, men om de inte kan det tror jag att det finns många möjligheter i andra städer i Sverige. Och Sverige vill gärna ha deras kompetens, säger Shaneika Jeffrey.

Osäkert om lönen skulle betalas ut

Northvolt har mycket ont om pengar och förra veckan var det osäkert om de anställdas löner skulle betalas ut. Men enligt Shaneika Jeffrey har pengarna kommit.

– Vi kommer att hålla koll på utbetalningarna de närmaste månaderna. Vi tar det dag för dag, månad för månad och vårt mål är att våra medlemmar ska få sina löner.

Nyligen ansökte Northvolt om en Chapter 11, en rekonstruktionsprocess i USA. Målet är att få ordning på företaget och frigöra 2,7 miljarder kronor.

– Det är svårt för mig att svara på om det var rätt eller fel, men det var i alla fall ett steg vidare i processen. Och jag tror att företaget gjorde det som de ansåg var det bästa för Northvolt, som gör det möjligt för oss att blicka framåt.

"Trots alla mörka moln finns fortfarande hopp"

För Shaneika Jeffrey och de andra i klubbstyrelsen har de senaste månaderna varit hektiska. Men hon tycker samtidigt att företaget har skött sig.

– Arbetsgivaren har varit väldigt bra på att informera oss anställda, och det har inneburit att de flesta har fått svar på sina frågor. Vi svarar självklart också på frågor, men arbetsgivaren har varit bra på att informera vilket har lättat på trycket för oss. Alla medlemmar vet att de är mer än välkomna att kontakta vem som helst av oss på Teams eller via mejl. Vi lyssnar på deras bekymmer och hänvisar vidare i de fall det behövs, så vi gör allt för att vara tillgängliga för medlemmarna just nu.

Hur är stämningen på Northvolt nu och hur ser du på framtiden?

– Det är blandade känslor. Det är tufft att vi har kollegor som kommer att lämna oss, men vi hoppas verkligen att framtiden blir ljusare och ljusare. Snart är det jul och julbelysningen har tänts och trots alla mörka moln finns fortfarande hopp. Jag är övertygad om att ledningen kommer att göra allt för att Northvolt ska överleva. Vi gör något bra här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Kan Open to work på Linkedin skada dina jobbchanser?

Linkedin hävdar att "Open to work"-ring ökar synligheten hos rekryterare. Men kritiker menar att den kan uppfattas som ett tecken på desperation. Och forskning visar att signaler om arbetslöshet kan påverka jobbchanserna negativt.
Ola Rennstam Publicerad 7 oktober 2026, kl 06:00
Illustration av en svart profilsiluett omgiven av gröna ringar med texten Open to Work samt LinkedIns logotyp.
Desperat eller ett självklart verktyg för att hitta drömjobbet? Open to work-ringen på yrkesnätverket Linkedin gör det lättare för rekryterare att upptäcka dig – men kan också få vissa arbetsgivare att välja bort dig redan från start.
Foto: Colourbox/Linkedin

Vågar du visa öppet att du söker jobb? Många karriärrådgivare och rekryterare rekommenderar arbetssökande att använda Linkedins gröna Open to work-ring. Detta eftersom funktionen sägs öka möjligheterna att få rekryterarnas uppmärksamhet på karriärplattformen.

Cecilia Mannheimer, ansvarig för rekrytering på bemanningsföretaget Randstad, ser den gröna ringen enbart som en tillgång.

Foto: Randstad

– Det är superpositivt att direkt se vem som är tillgänglig. Det underlättar mitt jobb som rekryterare, och jag har svårt att tro att någon skulle uppfatta det som desperat eller negativt. Däremot ska man nog inte låta ringen ligga kvar i flera år.

Rekryteraren: Våga visa att du söker jobb

Att öppet signalera att man söker jobb är inte lika laddat längre, enligt Cecilia Mannheimer.

–  Många har blivit uppsagda under de senaste årens lågkonjunktur, att stå utan jobb är inget konstigt. Samtidigt har attityderna förändrats. Det går att jämföra med nätdejting, något som kanske ansågs lite genant för femton år sedan men som i dag är helt normaliserat.

Vad är Open to work?

  • Funktion som signalerar att du söker nya jobbmöjligheter. 
  • Enligt Linkedin ökar jobbsökarnas chanser med 40 procent att få mejl från en rekryterare.
  • Välj om Open to work-ringen kan ses av alla Linkedin-medlemmar eller endast rekryterare som använder betalverktyget LinkedIn recruiter. Se hur du ställer in detta i dina profilinställningar här.
  • Globalt använder cirka 60 miljoner Open to work på sin profilbild. 
    Källa: Linkedin

Cecilia Mannheimers råd till den som söker jobb är att våga vara synlig.

–  Var modig och våga bygg upp ett eget nätverk på Linkedin. Nöden har ingen lag – det viktiga i slutändan är ju att få ett nytt jobb.

Effekten av Open to work ifrågasätts

Men lever Open to work-ringen verkligen upp till löftet om fler jobbmöjligheter? När Kollega frågade Linkedin-användare om deras erfarenheter strömmade svaren in och gav en splittrad bild. 

Medan rekryterare hyllade funktionen vittnade arbetssökande om motsatsen: Många såg ingen effekt alls, medan andra upplevde att intresset från arbetsgivare till och med minskade efter att de aktiverat den gröna ringen. 

Här är några kommentarer:

”När jag hade jobb blev jag ganska ofta kontaktad av rekryterare. Sedan jag satte upp den gröna ringen: 0.”
”Har fått flertalet relevanta ingångar sedan jag tog på mig min gröna ring.”
”Inte en kontakt efter att gröna ringen kom upp. Innan, några gånger i månaden.”

Därför väljer Kristina bort Open to work

En som vägrar sätta den gröna ”Open to work”-ringen på sin Linkedinprofil är Kristina, 56, som söker chefsjobb. Sedan hon blev arbetslös har flera tidigare kollegor avrått henne från att använda ringen eftersom den signalerar desperation.

– Allt för många personer betraktar den som ett stigma. Bara att vissa uppfattar den så gör det problematiskt. Jag skulle aldrig våga ta den risken, säger hon.

Jag avskyr Linkedin - det ska bli så skönt
 att slippa vara där den dagen jag får jobb.

Kristina beskriver Linkedin som en plats där många skryter och menar att den gröna ringen riskerar att förstärka bilden av en person som står utan alternativ.

– Antingen försöker man, som jag gör, att framstå som att allt går bra. Eller så intar man den totala offerpositionen och berättar uppgivet om alla jobb man sökt. Jag avskyr Linkedin – det ska bli så skönt att slippa vara där den dagen jag får jobb.

I stället för ringen försöker Kristina stärka sitt personliga varumärke på Linkedin med en annan strategi:

– Jag har valt att göra innehåll som stärker min profil så att arbetsgivare ska förstå vem jag är och vad jag kan bidra med, men utan att vara skrytig eller tigga om ett jobb. 

Forskare: Arbetsgivare kan dra negativa slutsatser

Samtidigt som den gröna ringen kan vara en biljett till ditt nästa jobb finns det forskning som visar på baksidan med att signalera att man är utan jobb. Arbetsgivare kan dra negativa slutsatser av signaler om arbetslöshet, vilket kan minska chansen att bli kallad till intervju.

Stefan Eriksson är docent vid Uppsala universitet och forskar kring arbetsgivares attityder mot arbetslösa. Han anser att man generellt ska vara försiktig med att skylta med att man är arbetslös.

Stefan Eriksson
Stefan Eriksson

– Risken med enkla signaler, som att visa sig som arbetslös i Open to work, är att man åker bort i den första rundan vid en sållning. När det är många sökande måste arbetsgivarna självklart sålla, konstaterar han.

Risken är att man åker bort i den första rundan

I en studie skickade Stefan Eriksson och hans forskargrupp ut fiktiva jobbansökningar till ett stort antal företag. Resultatet var tydligt: Personer som hade varit arbetslösa i nio månader eller längre hade betydligt svårare att bli kallade till intervju än andra kandidater.

– Många arbetsgivare reagerade negativt på längre tider av arbetslöshet. Det är en signal om att man blivit bortvald av många andra arbetsgivare och att man kan ha tappat viktig kompetens. Det är svårt att tvätta bort ett sådant stigma.

Fördelar och nackdelar med Open to work

Stefan Eriksson tror att Open to work-ringen kan vara ett tveeggat svärd. Vissa arbetsgivare kan se den som ett tecken på desperation. Samtidigt är synlighet ofta avgörande för den som söker jobb.

– Som arbetslös bör man ta alla chanser att visa upp sig. Det är möjligt att ringen kan tolkas som att man är ambitiös i sitt jobbsökande, men samtidigt är det ju ingen stor ansträngning, säger han.

Ska du använda Open to work om du redan har jobb?

Innan du lägger till den gröna ringen kan det, enligt många rekryterare, vara klokt att tänka ett varv till om du redan har ett jobb. Alla chefer uppskattar inte att medarbetare signalerar att de är på väg vidare. I värsta fall kan Open to work-ringen väcka irritation och uppfattas som ett tecken på bristande lojalitet mot arbetsgivaren.

Så många tjänstemän använder LinkedIn

  • I Sverige har 60 procent av tjänstemännen använt Linkedin under året, 30 procent varje vecka och 13 procent dagligen. 
  • Globalt har plattformen 850 miljoner medlemmar i över 200 länder.
  • I Sverige har cirka fem miljoner ett Linkedin-konto. 

Källa: Linkedin/rapporten Svenskarna och internet

Arbetsmarknad

Ica:s drogtester av jobbsökande kan strida mot lagen

Att testa någon för droger är alltid ett intrång i integriteten. Det konstaterar Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, som nu granskar i vilken utsträckning Ica behandlar personuppgifter om drogtester vid rekrytering och för vilka syften.
Johanna Rovira Publicerad 2 oktober 2026, kl 06:30
Pipett över öppna provrör i gula och blå laboratorieställ.
Integritetsskyddsmyndigheten kommer bland annat att undersöka på vilket sätt drogtesterna genomförs på arbetssökande på Ica, men även granska hur uppgifterna lagras. Foto: Fredrik Persson/TT

Att Ica använder drogtester på sina anställda är något som Kollega har skrivit om tidigare. Men efter olika medieuppgifter, bland annat från Ekot, att bolaget även testar arbetssökande, ska Integritetsskyddsmyndigheten IMY nu utreda hur Ica gruppen AB och Ica Sverige AB behandlar personuppgifter utifrån dataskyddsförordningen, GDPR. 

Det är första gången myndigheten granskar just användningen av drogtester i rekryteringsprocesser. 

Ska avgöra när drogtest kan vara motiverat 

– Resultat av drogtester är en typ av personuppgifter och ett intrång i privatlivet. Det är ett kroppsligt ingrepp, och en fråga som vi kan behöva ta ställning till är under vilka förutsättningar som det kan vara motiverat att behandla sådana uppgifter om arbetssökande, säger Theodor Adolfsson, jurist på IMY. 

Myndigheten kommer att väga bolagens nytta av drogtester mot de arbetssökandes integritetsintresse. 

– Vi ska bland annat granska vilka tjänster som omfattas. Det kan finnas större nytta av att drogtesta för vissa tjänster, som till exempel yrkesförare, medan nyttan är mindre om man jobbar på kontor, säger Theodor Adolfsson. 

Integritetsintrång oavsett metod

Vilken typ av drogtester som används kan eventuellt också komma att spela in, även om tester i sig är ett intrång oavsett metod, enligt Theodor Adolfsson.  Kommer myndigheten fram till att ett fel har begåtts finns olika möjligheter till åtgärder mot de granskade bolagen, alltifrån förelägganden att stoppa drogtesterna och reprimander till sanktionsavgifter.  

– Ica-gruppen har tagit del av myndighetens begäran att få mer information, men vi har i nuläget inga ytterligare kommentarer, säger Helena Johansson, pressansvarig på Ica-gruppen. 

Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.