Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nya studiestödet fastnar hos Försäkringskassan

Kön till omställningsstudiestödet fortsätter vara lång. Tidigare fanns problemen hos CSN, men nu fastnar de sökande hos en annan myndighet: Försäkringskassan.
Noa Söderberg Publicerad
Jessica Gow / TT
Försäkringskassans handläggningstider påverkar CSN:s handledningar för omställningsstöd. Försäkringskassan erkänner att handläggningstiden varit för lång. Jessica Gow / TT

Problemen med det nya omställningsstudiestödet fortsätter. Under förra året anställde CSN fler handläggare för att korta köerna, men nu växer de hos en annan myndighet: Försäkringskassan. Det rapporterar TT.

Försäkringskassan ska skicka information om den sökandes inkomst till CSN, så att de kan bedöma hur mycket stöd personen har rätt till. I april 2025 fick Försäkringskassan in mer än fem gånger så många ärenden om omställningsstudiestöd som under samma månad förra året.

– Inflödet av ärenden har varit klart högre än vad vi hade förväntat och vad CSN:s egna prognoser sade, säger Andreas Stjernberg, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan, till TT.

Han säger att myndigheten tidigare har varit underbemannad och att man nu lär upp ny personal, vilket tar tid.

Omställningsstöd – därför tar beslutet tid

Andreas Stjernberg säger också att Försäkringskassan har fått information om att människor avstår att skola om sig, eftersom de inte får besked om studiestödet i tid.

– Vi har fått de signalerna från CSN och det är vi så klart inte nöjda med. Jag önskar att vi hade mer personal som kunde hantera de här ärendena redan nu, säger han och fortsätter:

– Samtidigt ska man komma ihåg att Försäkringskassan bara tar hand om inkomstberäkningen. Det är inte vi som beslutar om vem som får stödet eller ej.

CSN: Våra köer inte problemet

Men Elina Andersson, kontorschef för omställningsstödet på CSN, menar att hennes myndighet inte längre är flaskhalsen. Anställningen av fler handläggare har enligt henne haft effekt. 

– Nu är vi i princip i fas, säger Andersson till TT.

Myndighetens mål är att majoriteten av dem som söker stöd för omgången som inleds den 1 oktober ska få besked före studiestart. Elina Anderssons råd till den som fastnat i kön och undrar vad som händer med ens ärende: hör av dig.

– Mitt tips är att alltid kontakta oss och höra hur det ligger till.

Omställningsstudiestöd

Omställningsstudiestödet är till för dem som vill vidareutbilda sig inom sitt yrkesområde eller lära sig ett nytt yrke och är mellan 27 och 62 år.

Stödet kan sökas för alla svenska utbildningar som ger rätt till studiemedel. Det kan till exempel vara utbildningar på universitet eller högskola, Komvux, folkhögskola eller yrkeshögskola.

För att ha rätt till stödet ska man ha arbetat sammanlagt minst åtta av de senaste 14 åren och minst tolv av de senaste 24 månaderna.

Stödet består dels av ett bidrag på upp till 80 procent av lönen, upp till ett maxbelopp, dels av ett lån som man kan fylla på med om man vill.

Anslaget för omställningsstudiestödet 2025 är 4,88 miljarder kronor och beräknas räcka till 30 000 personer. 

Källa: TT, CSN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.