Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Många nya jobb i solcellsbranschen

I år byggs flera nya solcellsparker i Sverige. Den kraftiga utbyggnaden gör att företagen har svårt att hitta kompetens. Solenergiföretaget Turn Energy har hittat nya strategier för att locka sökande.
David Österberg Publicerad
Mattias Norling framför solceller.
Ställde om. Mattias Norling gick från polis till solcellsbranschen och har aldrig ångrat sig.

Sverige är inte känt för sitt soliga klimat. Men det går att bygga solcellsparker här och få el från dem året runt.

Mattias Norling framför solceller.
Foto: Staffan Claesson.

– En stor park producerar hyggligt även i det här vädret, säger Mattias Norling och blickar ut över grådasket. Men sommarhalvåret är förstås bättre. Under sommaren har vi ofta fler soltimmar än i varmare länder. Dessutom ger vårt svalare klimat högre verkningsgrad. Våren är bättre än sommaren, med maj och juni som de bästa produktionsmånaderna.

Mattias Norling är key account manager på solenergiföretaget Turn Energy. En av arbetsuppgifterna är att ha kontakt med stora skogsägare – som skogsbolag, staten och kyrkan – för att undersöka möjligheterna att arrendera mark där solcellsparker kan byggas.

Men att hitta riktigt bra byggplatser är inte alldeles enkelt.

– Det får inte vara för långt till en högspänningsledning, marken får inte vara för kuperad, bergig, blöt eller ojämn.

Måste ta hänsyn till naturvärden och grannar

Företaget måste också komma överens med skogsägaren. Turn Energy arrenderar marken genom ett avtal som löper på runt 40 till 45 år.

– För en skogsägare kan det vara en fördel att få ett arrende varje år, jämfört med att behöva vänta mellan 60 och 80 år på pengar från slutavverkningen, säger Mattias Norling.

Det kan också finnas naturvärden och grannar att ta hänsyn till.

– En solpark har lägre påverkan än vindkraftverk, tycker jag. De saknar rörliga delar som kan påverka djurlivet. Dessutom är parken inte synlig på långt avstånd, och marken där den byggs är lätt att återställa efter avslutad driftsperiod. Men om vi bygger en park i en skog är det ju inte skog där längre. Det påverkar såklart jägare, svampplockare, orienterare och andra som är i skogen. Å andra sidan är en solcellspark oftast liten i förhållande till hur mycket skog som finns.

Säljer el till stora företag

Hittills har bolaget främst riktat in sig på åkermark som de arrenderar av lantbrukare. I år byggs fyra parker: tre på skogsmark och en på dålig jordbruksmark. Nästa år blir det ännu fler. När solcellsparkerna står klara ska elen de producerar säljas till stora företag, som industrier.

– Industrin skriker efter grön energi. Om vi kan teckna försäljningsavtal med företag vet vi också att det finns förutsättningar för att bygga parken, säger Mattias Norling.

Den absoluta majoriteten av Sveriges energi kommer från vattenkraft och kärnkraft. På tredje plats finns vindkraften, följd av kraftvärme. Solkraften står bara för en procent av den totala elproduktionen.

– Det här är en helt ny bransch. Hittills har solceller främst byggts på bostäder. Vattenkraft och kärnkraft kommer fortsatt vara basen i Sverige, men jag ser ingen anledning till att solkraft inte kan bli lika stor som vindkraft. Solkraft och vindkraft kompletterar varandra, eftersom det ofta blåser mer på vintern, säger Mattias Norling.

Svårt att rekrytera i liten bransch

Elin Forsberg.
Elin Forsberg. Foto: Staffan Claesson.

Turn Energy är ett ungt företag som växer så att det knakar. Det hette tidigare HP Solartech och sålde då solceller till privatpersoner. Vid årsskiftet ändrades affärsmodellen, nu ska bolaget alltså bygga och driva solcellsparker och sälja elen från dem. Vid årets början arbetade 18 personer för Turn Energy. Snart är de 40, enligt HR-chefen Elin Forsberg.

– Vi har lyckats göra de rekryteringar vi behöver, men det är svårt. Branschen är liten och ny så det finns inte jättemånga andra företag att rekrytera från. Vi är dessutom ett nytt och okänt företag, vilket kan göra att det blir ett större steg att gå till oss.

Turn Energy har därför valt en rekryteringsstrategi som går ut på att se bortom branscherfarenhet.

– Vi ser mer till vilka övriga erfarenheter en person har och lägger stor vikt vid personlighet. Vi har fokus på attityd och vilja: vill man så lyckas man. Vi är också noga med kompetensutveckling, säger Elin Forsberg.

Mattias Norling är en av dem som helt bytt bransch. Han inledde yrkeslivet som professionell friidrottare och blev sedan polis. Efter 13 år var jobbet inte lika roligt som det en gång var och dessutom var det svårt att kombinera skiftarbete med familjeliv.

– Jag träffar ofta på gamla kollegor som frågar om jag ska komma tillbaka. Men jag har aldrig ångrat att jag bytte bransch. Karriärbytet gjorde att jag växte som person.

Från bilförsäljare till projektledare

Claes Israelsson har också bytt bransch. Han drev bilfirma med en kompanjon men sålde och bestämde sig för att göra något annat. Genom tillfälligheter fick han jobb som säljare på HP Solartech och är nu projektledare.

– Jag halkade in här på ett bananskal och det var ett jättebra bananskal. Vi är på obruten mark och vår kultur är A och O för att driva oss framåt. Ingen är fast i gamla hjulspår, ingen säger ”så här har vi gjort i 30 år”. Vi har en hög tolerans för misstag och för att man måste testa sig fram. Det gör att man vågar fatta beslut och sedan omvärdera och utvärdera, säger han.

För personalen är det samtidigt en utmaning att saker hela tiden förändras.

– För ett år sedan var det nya besked på varje måndagsmöte. Det kräver personal som gillar när det händer saker. Men vi har ett ungt tänk: vill man vara med på tåget gäller det att gilla läget, se potentialen och vara nyfiken på var vi hamnar. Vi är lite som dåtidens rallare och det finns en stolthet i att man är med och bygger upp något nytt.

Gemensam träning på onsdagar

Kontoret är helt nybyggt och finns i Uppsalas nya industriområde några kilometer utanför staden. Här spelas loungemusik och på toaletterna är det fågelsång.

– Tyvärr måste vi snart leta nya lokaler, vi kommer inte att få plats här. Det är synd, för vi har lagt mycket energi på att göra det mysigt, säger Elin Forsberg.

När ett företag växer snabbt blir onboarding, introduktionsprocessen, extra viktig.

– Vi är måna om att alla nyanställda besöker företagets olika delar, så att de känner att de är med och är en del av rörelsen. Vi lägger också mycket kraft på att bygga en gemensam kultur. På onsdagar tränar alla tillsammans, på måndagar har vi gemensamma frukostar och vi uppmanar alla att äta lunch, gärna matlåda, tillsammans. Som HR-chef får jag gå runt och se till att alla mår bra, säger Elin Forsberg.

Att företaget är nytt och okänt kan vara både en nackdel och en fördel, tror hon.

– Många lockas av att det är ett nytt, häftigt och roligt företag. Branschen ligger rätt i tiden och vi som jobbar här bidrar till att göra något gott. De personer som har sökt sig hit har gjort det för att de vill vara med på den här resan och just nu bygger vi flygplanet medan vi flyger.

Solklar framtidsbransch

Jobb finns. Solenergibranschen har stor brist på kompetent personal. Enligt branschföreningen Svensk Solenergi saknar sektorn 800 personer med utbildning inom solenergiteknik. 

Utbildningar. Flera yrkeshögskolor har utbildningar till solenergitekniker och solenergiprojektör. De är mellan ett och två år långa.

Många yrken. Branschen behöver också annan personal, som säljare, jurister och projektledare.

Lägre produktion under snöiga vintrar

  • 365 dagar om året kan solceller producera energi.
  • Produktionen är lägst mellan december och februari och minskar kraftigt om solcellerna täcks av snö. Moderna solceller kan dock ta upp solljus även från undersidan.
  • En solcellspark har en livslängd på omkring 40 år.
  • Förra året kom 69 procent av Sveriges elproduktion från förnybara källor.
  • Enligt en prognos från Energimyndigheten kan mellan 5 och 10 procent av Sveriges elproduktion komma från solkraft år 2040.

Världens största solcellspark finns i Indien

  • Världens största solcellspark ligger i Indien. Den täcker 4 500 hektar och har en effekt på drygt 2,2 gigawatt.
  • I Sverige fanns år 2022 64 solcellsparker som var och en producerade mer än 1 megawatt el.
  • Sveriges största solcellspark finns i Strängnäs. Effekten är 14 megawatt, men ska byggas ut till 20 megawatt. Stora parker finns också i Linköping, Sjöbo, Göteborg och Borås.
  • Av de europeiska länderna är Tyskland störst på solenergi. På andra plats kommer Spanien, följt av Polen, Nederländerna och Frankrike. Sverige placerar sig på tionde plats.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Miljonsatsning på arbetslösa gav 84 jobb – på två år

Den stora reformen med etableringsjobb skulle få tusentals långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete, med schysta villkor. Efter två år är det 84 personer som har ett sådant jobb. Totalt.
Sandra Lund Publicerad 12 november 2025, kl 11:01
Bilden är tredelad, längst till höger syns arbetsmarknadsminister Johan Britz med svensk flagga i bakgrunden, i mitten syns Emil Johansson från Arbetsförmedlingen, till höger Martin Wästfelt från Unionen. Alla tre bär glasögon.
84 etableringsjobb. På två år. De är överens om att etableringsjobben är för få, men fortsätter satsa. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L), Emil Johansson enhetschef på Arbetsförmedlingen och Martin Wästfelt från Unionen. Foto: Henrik Montgomery/TT, Arbetsförmedlingen, Christine Olsson/TT.

Det tog sex år för LO, Svenskt näringsliv, Unionen och staten att diskutera klart för att få ut den få den stora reformen som skulle få långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete. 

Etableringsjobben skulle finnas på arbetsplatser med kollektivavtal, vilket inte är ett krav för andra statligt subventionerade anställningar. 

Den första januari 2024 blev reformen till verklighet. Det skulle bli tusentals jobb.

Under första året fattades 29 beslut om etableringsjobb av Arbetsförmedlingen. 

Fram till och med sista oktober i år: 73.

Om man vill snälltolka är det en högprocentig ökning. 

Men i antal blir det totalt 102 beslut när snart två år har gått med reformen i skarpt läge. Och då har några lämnat. 

Så just nu, det vill säga fram till och med oktober, är det 84 individer som har ett etableringsjobb enligt statistik som Kollega begärt ut av Arbetsförmedlingen.

Unionen om etableringsjobben:" Känner skyldighet"

Det fackförbund som tecknat den stora delen av branschavtalen som ska till innan någon kan få ett etableringsjobb är Unionen.

Jag känner ett ansvar och skyldighet, vi ska göra allt vi kan för att det här ska fungera. Det är klart ett problem när bara knappt hundra får möjligheten, när gruppen fortfarande är runt 100 000. Den stora bristen är att det inte är tillräckligt tydligt hur matchningen ska fungera, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. 

 

Etableringsjobb

  • Är en anställningsform.
  • Den ska vara heltid under max två år.
  • Den ska i regel gå över till fast jobb, men lagen om anställningsskydd (las) gäller inte.
  • Man får en mindre del i lön från arbetsgivaren och en större ersättning från staten.
  • Det måste finnas kollektivavtal.
  • Den anställda utbildas också under tiden.

Arbetsförmedlingen ska informera om etableringsjobb och även kontrollera att villkoren följs, men inte direkt anvisa arbetslösa dit. Du ska alltså i stort sett hitta en arbetsgivare som vill anställa själv.

Enligt Martin Wästfelt pågår nu diskussion mellan parterna, Arbetsförmedlingen och Regeringskansliet om att åtgärda bristerna.

Staten står för den större delen av ersättningen till den som har ett etableringsjobb, som betalas ut via Försäkringskassan. 

I våras var dåvarande arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) ute i medier och krävde att kravet på ett lokalt kollektivavtal för etableringsjobb var för mycket krångel.

Men enligt regeringens höstbudget och en ny arbetsmarknadsminister på plats kommer reformen fortsätta satsas på: nästa år får den 11 miljoner kronor, därefter 84 miljoner kronor för år 2027 och 196 miljoner kronor år 2028.

Kollega har sökt nuvarande arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som inte återkommit. Enligt Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, har man en bra dialog med Regeringskansliet.

Min bild är att alla gör vad vi kan för att komma åt bristerna. Det finns ingen prestige här. Vi behöver ompröva för att komma åt ett stort samhällsproblem.

Arbetsförmedlingen: Inte nöjda

Från Arbetsförmedlingens håll ser man också att något måste göras.

Vi är inte nöjda med antalet beslut. Myndigheten vidtar just nu aktiviteter för att stärka vår förmåga att använda etableringsjobb i kontakten med arbetsgivare, säger Emil Johansson som är enhetschef på Arbetsförmedlingen.

Han säger att myndigheten nu ”stärker sitt arbetsgivararbete i stort”. 

Vi prioriterar att identifiera och möta arbetsgivare som vill rekrytera bredare, genom att anställa arbetssökande som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Vi ser över hur arbetsgivare via platsannonser och i intresseanmälningarna aktivt ska kunna visa intresse för etableringsjobb.

Apotek vanligaste arbetsplatsen för etableringsjobb

Enligt statistiken från Arbetsförmedlingen är ett apotek den vanligaste arbetsgivaren som provar etableringsjobb. Särskilt Kronans Apotek som har 21 människor i reformen. Apoteket Hjärtat har två. 

Branschvis finns majoriteten av etableringsjobb inom handel, vård och omsorg.

Eftersom ett etableringsjobb pågår i 24 månader är det först vid årsskiftet man kan se om det finns någon som faktiskt får en tillsvidareanställning efter. 

Så än så länge kan Arbetsförmedlingen inte säga om reformen varit lyckad.

I förlängningen kan vi utläsa om etableringsjobb haft effekt. Men det låga nyttjandet av stödet kan göra att det dröjer innan det är möjligt att dra den typen av slutsatser, säger Emil Johansson på Arbetsförmedlingen.

Etableringsjobb är till för:

  • Den som fyllt 20 år och är inskriven på Arbetsförmedlingen.
  • Dessutom något av följande:  Varit arbetslös i minst 24 av de senaste 27 månaderna, eller är nyanländ i Sverige (vanligtvis handlar det om två-tre år).
  • Enligt Arbetsförmedlingen är tre fjärdedelar av de som har ett etableringsjobb nu nyanlända.
Arbetsmarknad

Hundratals tjänstemän tvingas lämna Volvo Cars

1000 anställda får lämna Volvo Cars. Många av dem är tjänstemän.
– Det har varit oerhört tuffa veckor när beskeden rullar ut, det är ledsamt och tråkigt, säger Jörgen Olosson, Unionens klubbordförande på Volvo Cars.
Elisabeth Brising Publicerad 23 oktober 2025, kl 10:26
Tjänstemän på Volvo Cars-fabriken i Göteborg går igenom information om uppsägningar – cirka 1 000 personer får lämna företaget
Volvo Cars har beslutat att cirka 1 000 personer kommer att lämna företaget i Sverige. Många är tjänstemän. Foto: Viktoria Bank/TT

I maj i år varslades mer än tusen personer på Volvo Cars efter att företaget brottats med ekonomin. Facket har sedan dess förhandlat med företagsledningen om villkoren för nedskärningarna. 

Nu är förhandlingarna klara. 1000 anställda tvingas lämna berättar ledningen i samband med släppet av företagets kvartalsrapport

Enligt Unionens klubbordförande på Volvo Cars, Jörgen Olsson, är 500 personer av de 1000 som slutar,  "naturliga avgångar". De har redan sökt sig till andra jobb efter varslet. 

500 anställda tvingas dock lämna företaget och av dem är hälften, 250 personer, Unionenmedlemmar. De flesta jobbar i Göteborg, men nedskärningarna sker över flera orter och alla yrkesområden. 

Jörgen Olsson.
Jörgen Olsson, ordförande Unionenklubben Volvo Cars.

Det har varit en tung och utdragen process sedan i maj. Det är klart det finns en stor oro under tiden, säger Jörgen Olsson, ordförande i Volvos Cars Unionenklubb. 

Fackets uppdrag har varit att företräda sina medlemmar och försöka ge något extra till de som får gå, som extra månadslöner. 

Det finns exitpaket för de vi företrätt och många av dem har fått paket med en annan uppsägningstid än den kollektivavtalade, säger Jörgen Olsson.

Majoriteten har kort anställningstid

Hur många månader de får är individuellt och beror på ålder och anställningstid. Majoriteten som får lämna Volvo Cars har dock en kort anställningstid, utifrån lagen om anställningskydd, las.  
 
Sist in först ut är grundprincipen, så många med kort anställningstid har fått lämna, säger Jörgen Olsson. 

De som tvingas sluta får också personligt stöd av omställningsorganisationen TRR genom kollektivavtalet. 

Samtidigt med nedskärningarna går bolaget bättre än förväntat enligt kvartalsrapporten. Företaget ökade vinsten före skatt till 6,2 miljarder kronor under det tredje kvartalet.

Är det lugnt nu för er som är kvar framöver?

Nä, det är fortfarande utmanande. Vi har en fortsatt tuff situation framöver, säger Jörgen Olsson. 

Unionen har drygt 5000 medlemmar anställda på Volvo Cars.