Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

"Man måste vara mer cynisk än jag var"

Full av entusiasm började Niklas på det nya jobbet. Men snart kände han att han blivit lurad att ta ett arbete som var omöjligt att utföra. Nu vill han berätta vad som hände för att inte fler ska hamna i samma situation.
- Man måste vara mer cynisk och försiktig än jag var, säger Niklas som nu går arbetslös.
Anita Täpp Publicerad
Magnus Hjalmarson Neideman/TT
Niklas uppdrag var att sälja ställverk till elbolag. Magnus Hjalmarson Neideman/TT

För drygt ett år sedan var Niklas ännu anställd som key account manager på ett elbolag i Västernorrland. Han trivdes bra men efter fem år på samma arbete tog han ändå chansen att göra något nytt när tillfället dök upp.

En av elbolagets leverantörer, ett stort multinationellt företag, sökte en key account manager med uppgift att sälja ställverk till elbolagen från ett lokalkontor i Västernorrland. Efter flera anställningsintervjuer med vd:n och en marknadschef i utlandet fick Niklas jobbet.

- Vid anställningsintervjuerna gav mig vd:n en förtroendeingivande bild av företaget och dess möjligheter på marknaden och jag fick uppfattningen att det var en stark aktör i sin bransch. När jag ställde frågor om min introduktion fick jag tilll svar att jag skulle få en fullgod introduktion i produkter och system, berättar han.

Eftersom Niklas gärna ville ställa några frågor till sin företrädare bad han om dennes telefonnummer men fick då veta att man inte ville lämna ut det. När Niklas dessutom fick höra att företrädaren slutat därför att han ville ha en tjänst med personalansvar lät han saken bero.

Man måste vara mer cynisk och försiktig än jag var.

Den 1 februari i fjol började Niklas sin nya anställning som inleddes med ett par veckor på företagets svenska huvudkontor på en ort i Mellansverige. Första dagen var han med på ett möte där han fick lite information om bolagets projekt och ekonomi. Men resten av sin introduktion fick han i princip sköta själv.

- Som key account manager har man hand om företagets viktigaste kunder och då förväntade jag mig naturligvis också att få bra information om de produkter jag skulle sälja och en bra infasning i tjänsten i övrigt.

- Men i stället fick jag försöka lära mig om bolagets komplicerade produkter genom att titta i några övergripande broschyrer som en kollega gav mig. Sedan fick jag också en knapphändig beskrivning av bolagets affärssystem av samma kollega, som samtidigt hade fullt upp med att svara på frågor från företagets kundkontakter via telefonen.

- På det här viset skulle jag alltså lära mig min nya befattning i ett multinationellt företag. När jag läst broschyrerna och fått en viss uppfattning om vilka produkter företagets sålde skulle jag börja jobba med affärskontakterna.

Det som sedan hände var att Niklas snart upptäckte att hans jobb var omöjligt att utföra. För att kunna lägga anbud när elbolagen handlade upp ställverk måste han ha stöd av en fungerande projektavdelning. Där hjälps ett team, bestående av olika slags tekniker och andra experter, åt med att ta fram underlag för anbud och sedan också se till att man klarar att leverera det kunden har beställt.

Snart gjorde Niklas ”den chockartade upptäckten” att bolaget saknade en komplett och fungerande projektavdelning.

Då förstod jag att jag hade blivit lurad.

Sedan han studerat bolagets affärssystem upptäckte han också att företaget hade beslutat att inte delta i ungefär 95 procent av alla möjliga projekt som registrerats under föregående år. De resterande 5 procenten hade man till en stor del tappat. Och detta var en trend sedan minst två år tillbaka.

När han sedan också upptäckte att han inte hade någon möjlighet  att ro hem dessa mindre projekt, eftersom bolagets priser låg tio till femton procent över konkurrenterna och företagsledningen förklarade att man ändå inte tänkte sänka priserna, förstod han att loppet var kört. Snart insåg han också att hans företrädare bara suttit en kort tid på posten.

- Då förstod jag att jag hade blivit lurad. Att jag hade blivit anställd i ett bolag där jag inte hade någon möjlighet att marknadsföra eller sälja några produkter eller anläggningar.

Sedan Niklas försökt göra något åt situationen genom att påtala att priserna måste anpassas till den lokala marknaden om man skulle kunna ta hem några projekt, och blivit både ifrågasatt och ignorerad, funderade han på att säga upp sig.

- Men eftersom jag hade mitt lokalkontor i Västernorrland där arbetstillfällen är en bristvara valde jag ändå att fortsätta. Samtidigt upplevde jag hur jag och mina kollegor var helt uppgivna eftersom vi visste att oavsett hur hårt vi jobbade så skulle vi aldrig kunna ta hem några affärer, eftersom priserna inte skulle accepteras.

I september förra året fick de anställda information om att den svenska ledningen hade inlett förhandlingar med facket inför en neddragning av personalen. Och några veckor senare blev Niklas och ett tiotal av hans kollegor uppsagda medan många andra valde att säga upp sig själva.

...tänk dig själv om du hade haft en lön på 50 plus och sedan måste gå ned på a-kassa.

Själv hamnade han i en svår situation. Eftersom han inte varit anställd länge skulle han bara få en månads uppsägning. Med hjälp av en av Unionens ombudsmän fick han ändå tre månader, till den sista januari i år. Nu går han arbetslös med stor oro inför framtiden. Och känner sig väldigt lurad.

- Jag har hus och försörjningsansvar och jag måste försöka hitta ett jobb här eftersom jag har mitt barn här. Samtidigt är Västernorrland ett av de sämsta länen att söka jobb i. Så nu sitter jag i ett jäkla dilemma. Och tänk dig själv om du hade haft en lön på 50 plus och sedan måste gå ned på a-kassa, det är en katastrof.

Nu hoppas han kunna varna så att inte fler hamnar i samma situation som han gjort.

- Jag vill att Unionens medlemmar ska öppna ögonen för hur anställningar kan gå till och vad man kan förvänta sig av en arbetsgivare. För om man inte är lite cynisk och försöker vända på alla stenar innan man lämnar en trygg position så kan det innebära att gör samma misstag som jag gjort.

Fotnot: Niklas heter egentligen något annat

Tänk på:

Niklas råd till dig som byter tjänst:

  • Ta alltid en kontakt med företrädare oavsett vad arbetsgivaren säger. Sök via LinkedIn och Facebook om så behövs
  • Kräv en detaljerad arbetsbeskrivning
  • Ta ekonomiska uppgifter via Soliditet eller liknande på alla arbetsgivare oavsett storlek
  • Om möjligt – försök att få tjänstledigt för att få prova en ny tjänst
  • Se till att du har en bra facklig företrädare då det kör ihop sig

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Laboratorium
Sugen på att byta jobb? Det råder stor brist på biomedicinska analytiker. Här är sju utbildningar som ger goda möjligheter till jobb. Colourbox

Sommaren ger, i bästa fall, en möjlighet att fundera på vad som är bra i livet och vad som borde vara annorlunda. Kanske har du bestämt dig för att byta jobb och kan tänka dig att sätta dig i skolbänken igen? 

Här är sju utbildningar som enligt Arbetsförmedlingens ger goda jobbchanser de närmaste fem åren. Några av dem kräver några år på universitet, men om du har rätt till omställningsstudiestöd och inte har förbrukat allt studiemedel kan de gå att förverkliga, trots huslån och bil.

 

  1. IT-arkitekt.

Gör: Designar och inför IT-strategier och IT-system. Översätter företagets affärsbehov till tekniska lösningar. 

Snittlön: 56 800 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Biomedicinsk analytiker.

Gör: Analyserar patientprover på sjukhuslabb, diagnosticerar sjukdomar eller jobbar med läkemedel.

Snittlön: 41 200 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Undersköterska.

Gör: Ger vård och stöd till sjuka och äldre. Tar prover, gör såromläggningar, serverar mat, ger medicin och hjälper till med hygien.

Snittlön: 35 300 kronor.

Utbildning: 1,5 år på Komvux.

 

  1. Inköpare.

Gör: Planerar inköp, tar in offerter, förhandlar om pris och skriver kontrakt.

Snittlön: 37 900.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

  1. Tandhygienist.

Gör: Undersöker patienter, tar bort beläggningar, polerar tänder och ger råd om munhygien.

Snittlön: 40 900 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Lastbilsförare.

Gör: Lastar, transporterar och lossar gods.

Snittlön: 33 600 kronor.

Utbildning: Cirka 30 veckor inom vuxenutbildningen.

 

  1. Fastighetsförvaltare.

Gör: Gör underhållsplaner för fastigheter, ansvarar för uthyrning och besiktning, tar in offerter.

Snittlön: 50 600 kronor.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

Så förändrar du ditt liv

Och hur gör du då för att tankarna på förändring ska bli verklighet? Att ändra något är krävande, ibland läskigt och gör därför att vi undviker det trots att vi vet att det är precis vad vi behöver för att må bra.

– Ofta kommer vi tillbaka efter semestern med ny ork och nya idéer. Så trycker vi gasen i botten, flammar upp och slocknar lika snabbt. Ta i stället vara på den där känslan av nystart och förvalta den, har coachen och entreprenören Kristina Närman tidigare sagt till Kollega. 

Knepen är på många vis rätt självklara och kan uppfattas lite klyschiga men ger resultat.

 Det tuffaste är att påbörja en förändring, starten kostar mest energi. Fundera på hur du kan hjälpa dig själv på bästa sätt och börja enkelt, nästan löjligt enkelt, säger Kristina Närman.

Viktigast att fatta ett beslut

Vi är duktiga på att överskatta det som kan gå fel, och underskatta det som kan gå rätt, enligt Kristina Närman. Tänk om jag inte kan betala mina räkningar om jag säger upp mig? Tänk om jag aldrig får ett nytt jobb då?

Hur sannolikt är det att det värsta kan inträffa? Rätt ofta ganska osannolikt. En förändring kan vara associerad med en risk du inte är beredd att ta. Men då har du i alla fall fattat ett beslut.

Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden. 
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.