Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Löfven: ”Vi stärker den svenska modellen”
Regeringen utökar samarbetet med arbetsmarknadens parter och stärker den svenska modellen genom sin politik, det menar statsminister Stefan Löfven som besökte Unionens kongress under tisdagen.
Stefan Löfven uttryckte i sitt tal till kongressen stor oro över att sjuktalen ökat dramatiskt sedan 2010. Efter talet tackades han av Unionens avgående ordförande Cecilia Fahlberg som riktade ett särskilt tack till regeringen för den arbetsmiljöföreskrift som Arbetsmiljöverket föreslagit och som börjar gälla nästa vår.
Föga förvånande tog den tidigare Metallbasen Löfven även upp integrationen på arbetsmarknaden och nämnde Unionens och parternas medverkan i snabbspåren, Sverige tillsammans och det nya initiativet 100-klubben.
- Vart femte rekryteringsförsök misslyckas. Sverige har 375 000 arbetslösa samtidigt som 80 000 tjänster inte blir tillsatta. Det är skandal, sade Stefan Löfven och efterlyste möjlighet till utbildning och kompetensutveckling för att komma tillrätta med matchningsproblematiken på arbetsmarknaden.
Vidare nämnde han målet om EU:s lägsta arbetslöshet till år 2020, men poängterade samtidigt att Sverige aldrig ska konkurrera med hjälp av låga löner och att vara billigast.
Med tanke på det politiska läget, vad ser du för arbetsmarknadspolitiska utmaningar? Är du orolig över att något budgetförslag som rör arbetsmarknadspolitiken kommer att ändras?
- När det gäller budgeten utgår jag från att de fyra borgerliga partierna tar sitt ansvar och inser att vi är i ett besvärligt läge för landet. Det är en säkerhetspolitiskt osäker situation, vi har den största flyktingkrisen sedan andra världskriget och gör den största humanitära insatsen på länge i Sveriges historia. Vi har hög arbetslöshet och fallande skolresultat. Att det i läget spela på en osäkerhet kring Sveriges budget är direkt oansvarigt.
- När det gäller arbetsmarknadspolitiken i allmänhet är sysselsättningen självfallet en utmaning. Det är därför jag har satt upp det tuffa målet om att få ner arbetslösheten. Jobb är A och O för vuxna människor i vårt samhälle och utifrån hur global ekonomi fungerar. Den globala ekonomin är i grunden positiv för oss och ger oss enorma möjligheter men vi måste investera och vara starka.
Kan det politiska läget bidra till en skakig arbetsmarknad?
- En stabil politisk situation underlättar självfallet för arbetsmarknadens parter att hantera sina relationer och den dialog som vi vill ha med dem, både vad gäller utbildning och kompetensutveckling men också, som jag nämnde i talet, att få ner sjukskrivningarna via rehabilitering och förebyggande arbete. Det är där vi utökar samarbetet med arbetsmarknadens parter. Det är att stärka den svenska modellen.
Vad kan parterna bidra med för integrationen på arbetsmarknaden?
- Jag tror att det mest grundläggande för människor är att hitta en annan mänsklig kontakt, att nå från människa till människa. Och det finns hur många möjligheter som helst för oss alla, också inom ramen för partssamarbetet, att fundera på hur vi kan bidra i det. I företag och myndigheter och i det offentliga så gäller det konkret fler praktikplatser och möjligheter till utbildning. Parterna kan absolut bidra till att vuxna människor kan etablera sig på arbetsmarknaden och jag vill understryka att parterna gör ett bra arbete.
Den fackliga tiden var ovärderlig för mig
Har du hjälp av ditt före detta ordförandeskap i IF Metall i rollen som statsminister?
- Ja, det har jag. Inte bara av ordförandeskapet, även om det ligger närmast till hands. Med förtroendeuppdrag utvecklar sig också ledarskapet. Det kan säkert se olika ut och det finns ingen perfekt modell för det men under min tid i den fackliga organisationen utvecklade jag mitt ledarskap till ett som jag tror på. Sedan har jag självklart hjälp av kunskapen om arbetsmarknaden och näringslivet.
- Jag är stolt över mina kunskaper och erfarenheter som jag kom in med men som statsminister företräder man hela samhället och måste man ta in även andra aspekter. Men det ingår enligt mig i ledarskapet att vara öppen och vidsynt för andras intryck och åsikter.
Tror du att den erfarenheten påverkar den arbetsmarknadspolitik som du vill föra? I så fall hur?
- Ja, det tror jag. Parterna tillbringar 90 procent av sin tid på att samarbete med att utveckla och stärka företagen och nya produkter och bli effektivare. Eftersom vi hade treåriga avtal lade vi max tio procent av tiden på att förhandla. Det är klart att insikten om hur mycket man kan åstadkomma i den typen av samverkan har påverkat mig. Och det är därför jag betonar samarbetet med parterna.
I morgon ska Unionens kongress välja ny ordförande och styrelse, vad har du för tips till den nya ordföranden?
- Man ska vara försiktig med sådana tips… Jag tror på att vara sig själv, men vi har säkert lite olika ledarfilosofier och det är bara att stå upp för sin. Jag vill mest önska lycka till. När de blir valda till sitt förtroendeuppdrag så kommer de känna en stolthet. Det är ett oerhört förtroende. Det är ett ansträngande uppdrag men det är oerhört stimulerande och ger så mycket, så det är nästan en skattepliktig förmån.
Saknar du det?
- Nu har jag ju annat, men den fackliga tiden var ovärderlig för mig. Jag har så mycket att tacka för den.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen
Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.
– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.
Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.
Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt.
Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.
Utköpt för andra gången
Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.
Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.
I början av året var det dags igen.
Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.
”Välfärd lockar många i dataspelsvärlden”
Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.
– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.
Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.
Nu har det mattats av.
Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.
Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.
Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar
Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.
På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.
– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.
Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.
Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.
– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.
Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.
Kan man säga nej till att bli utköpt?
– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.
