Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Robothunden Nicci ligger på rygg, med benen rakt upp i luften, och laddar i gång sin programvara. Kollega är på besök i norska Drammen, strax väster om Oslo, där byggjätten NCC renoverar ortens järnvägsstation. Det ser ut som att halva stationen har vänts upp och ned.
Målet för dagen är att testa vad ett byggbolag kan göra med en robothund som läser av sin omgivning. Än så länge har ingen svaret. Nicci – ett exemplar av den internetkända robotmodell som byggs av företaget Boston Dynamics och säljs under namnet Spot – lever ett kringflackande liv. Hon skickas mellan NCC:s nordiska byggarbetsplatser för att testas i olika miljöer.
Nicci kan gå i trappor, undvika hinder och rätar snabbt upp sig när hon är på väg att trilla. Med rätt tillbehör kan hon öppna dörrar och ladda sitt batteri på egen hand. Några andra Spotexemplar har utrustats med Chat GPT och börjat prata med sin omgivning. Mannen som grundade Boston Dynamics har nu bildat ett forskningsinstitut med målet att robotarna ska slippa all mänsklig fjärrstyrning och bli helt AI-drivna.
Riktigt så är det inte i Drammen. Lasse Bjørnstad fäster en 3D-kamera på robotens rygg, plockar upp en fjärrkontroll som liknar en tv-spelsdosa och kör i gång.
NCC är ett av de företag som kommit vidare från det första stadiet i AI-utvecklingen: hajp. När chattbotten Chat GPT lanserades hösten 2022 började det hagla profetior om den nya teknikens samhällspåverkan. Journalister, företagsledare och techentreprenörer gjorde jämförelser med samhällsomstörtande uppfinningar som ångmaskinen och internet.
Fackförbund runt om i världen har reagerat olika, men varit enade om en sak: arbetsmarknaden kommer att förändras. Internationella valutafonden uppskattar att 60 procent av jobben i teknologiskt utvecklade länder som Sverige kommer påverkas. I hälften av de fallen påstås AI-verktyg kunna lösa det som i dag är en anställds huvuduppgift.
Så hur ser det ut på arbetsplatser där man faktiskt börjat automatisera tänkandet?
På bygget i Drammen används inga traditionella ritningar. NCC:s infrastrukturprojekt vilar sedan flera år tillbaka på helt digitala 3D-modeller. När 3D-ansvarige Lasse Bjørnstad och mätchefen David Gottfridsson ska kontrollera att bygget går enligt plan fotograferar de alltihop med 3D-kameror.
Det är den arbetsuppgiften som de i dag testar att ge till robothunden. Än så länge kräver det att en människa fjärrstyr, men på andra arbetsplatser – med färre armeringsjärn, nivåskillnader och snöhögar – har samma robotmodell visat att den kan klara sig själv. David Gottfridsson pekar mot Drammens nya sjukhus som byggs ett par kilometer härifrån.
– Där borde en sådan här kunna användas.
På oljeriggar och i fabriker går Boston Dynamics-robotar i dag automatiska säkerhetsronder för att upptäcka saker som hamnat på fel plats eller andra potentiellt farliga situationer.
– Det går att använda den som vaktmästare. Den kan upptäcka folk som inte ska vara på platsen. Men det är en ganska dyr vaktmästare, säger Lasse Bjørnstad.
Riktpriset för Spot motsvarade drygt 760 000 kronor när den lanserades.
– Billigare än en människa, säger David Gottfridsson och skrattar.
Terje Andersen, som jobbar med NCC:s digitala utveckling, konstaterar att rena snickaruppgifter kommer kunna automatiseras ganska snart.
– Det finns robotar som kan märka upp väggar och göra håltagning. Det börjar komma.
På andra arbetsplatser har man redan gått vidare från teststadiet. Väderstad bygger jordbruksmaskiner och har sin fabrik i den östgötska orten med samma namn. Varje år producerar företagets tjänstemän omkring 7 000 ritningar. Nu har granskningen av ritningarna, en av de mer tidskrävande delarna av jobbet, börjat göras med hjälp av AI.
– Vi laddar upp de ritningar som vi vill granska och trycker på en knapp. Det kan ta mellan tio sekunder och tio minuter, beroende på hur många vi laddar upp samtidigt och hur stora ritningarna är, säger Markus Zwörner, geometrisäkrare på Väderstad.
Programmet har tagits fram tillsammans med AI-företaget T&S Engineering och bygger på maskininlärning – samma teknik som finns i chattrobotar och bildgeneratorer. Markus Zwörner och hans kollegor har gett algoritmen ett antal instruktioner baserade på ISO-standarder. Sedan har de låtit algoritmen titta på ett stort antal ritningar av just Väderstads jordbruksmaskiner för att ”lära sig” detaljerna.
När den algoritmiska granskningen är färdig görs en sista, mänsklig koll. Enligt Markus Zwörner har granskningen blivit säkrare just för att de tar hjälp av ett AI-verktyg.
– Det finns ju för- och nackdelar med både människor och AI. En fördel med en dator är att det inte spelar någon roll om du kör tusen ritningar på en gång. Den kommer inte att tröttna och den kommer att se allt. Det gör inte en människa.
– Människor kan i stället vara lite mer flexibla, än så länge. Och faktiskt se mellan fingrarna om det behövs.
Så vad händer med de mänskliga ritningsgranskarna? De kan ägna mer tid åt vissa specifika delar av granskningen, som att tänka kreativt och lösa framtida problem, enligt Markus Zwörner. De är också konstruktörer i botten och kan därför lägga mer tid på att skapa nya ritningar.
Men ändå – är ni inte oroliga för att automatisera bort er själva?
– Som vi ser det nu så kommer detta inte ta bort människan helt. AI:n är som ett stöd, som kan göra saker den är bättre på än människor.
– Sedan är det klart att man behöver ha det i åtanke, att bli ersatt som människa. Drar man detta till sin spets så kan man absolut tänka sig att vi kommer dit som samhälle.
Ett par branscher har redan slagit larm. Kollega har tidigare rapporterat om den göteborgska spelstudion Mindark, som sagt upp 40 procent av sina anställda för att enligt egen utsago ersätta dem med AI. Programmering, åtminstone enklare sådan, är en av de uppgifter som Chat GPT klarar allra bäst.
Optimister pratar i stället om att den nya tekniken kommer bidra till skapandet av nya jobb. Skånska Verify finns i en växande sektor där AI kan få en avgörande roll: hållbarhetsverifiering. Att säkerställa att företag lever upp till påståenden om sitt hållbarhetsarbete. Eller som grundaren Eva Vati säger: att ”eliminera greenwashing”.
De anställda jobbar med att samla in policyer, protokoll och andra dokument från stora företagsservrar, hitta de relevanta textdelarna och sedan sammanställa dem. Sådant som gör en människa trött och förr eller senare slarvig. Verify har därför i samarbete med det skånska innovationscentret Digit Hub utvecklat ett AI-program byggt på maskininlärning.
Nu testar de att göra insamlingen och sammanfattningen med hjälp av programmet. Eva Vati tror att arbetet på sikt kan ta en tiondel så lång tid som i dag.
– Vi suger in all dokumentation och så föreslår AI:n svar. Sedan måste företaget såklart säkerställa att svaret känns rimligt.
Efter det kommer ett betydligt mer mänskligt steg: korsintervjuer med företagets anställda och beslutsfattare. När verifieringen till slut är färdig lämnas förslag om hur bolaget kan höja sina hållbarhetsambitioner ytterligare. Även där vill Eva Vati använda AI.
Hållbarhetsverifiering hänger ihop med EU-direktiv om hur företag ska rapportera om sin verksamhet. Reglerna har nyligen blivit svensk lag. Eva Vati förutspår att behovet av ”impact auditors”, som de AI-stödda hållbarhetsdetektiverna kallas, kommer öka kraftigt de närmaste åren.
På den slamriga byggarbetsplatsen i Drammen har robothunden Nicci snart gått färdigt sin runda. Terje Andersen spekulerar om dess framtida nytta. En gissning som ligger nära till hands handlar om säkerhet.
– Vi har funderat på att köpa in en sprängstoffcensor och fästa på ryggen. När man har sprängt i en tunnel kan det finnas odetonerat stoff kvar och då kan roboten gå in först.
– Men det är inte bestämt än, tillägger han.
Kollegorna på NCC fäller ihop robothunden, lägger ned den i en stor, svart plastlåda och lassar in den i en skåpbil. Snart kan 3D-bilderna som samlats in läggas ihop till en enda jättebild av hur bygget går. Lasse Bjørnstad och David Gottfridsson måste bara dubbelkolla att roboten gjort vad den ska.
Fler branscher som är tidiga med AI
Andra branscher har också börjat präglas av AI. Här är några exempel.
Maskininlärning
Ett av de statistiska grundverktygen inom AI. Går ut på att skapa algoritmer som läser av en stor mängd tidigare data och därigenom kan skapa generaliseringar om nya data.
På så vis kan ett datorprogram, en maskin eller en bil ”lära sig” hur en uppgift förmodligen ska utföras, baserat på tidigare ”erfarenhet”.
För att det ska fungera behövs stora mängder data om uppgiften som ska utföras, rätt kategorisering av informationen och omfattande processorkraft. Därför krävs också mycket elektricitet.
Vårvintern 2020 lamslår pandemin världen. På reseföretaget där Margareta Hallin arbetar råder kaos.
– Jag förstod direkt att det här inte kommer att gå bra, minns hon.
Så kom beskedet. Efter 33 år i resebranschen blev hon uppsagd.
– Jag minns att jag satt på min plats med ansiktet i händerna, tittade ut genom fönstret, grät en skvätt och tänkte att nu är den här tiden över.
Margareta Hallin hade nästan hela sitt yrkesliv arbetat med marknadsföring i resebranschen. Nu återuppväcktes en gammal dröm om att starta eget. ”Är det nu jag ska göra det? Och vad vill jag i så fall göra?”
Hennes väg tillbaka ter sig i backspegeln som en sinnrikt, närmast organiskt vävd affärsutveckling – mer än något annat styrd av lust, kreativitet och samspel. För att nysta i hennes historia får man börja i tonåren. Där finns en röd tråd som leder till dagens framgångar.
Margareta Hallin trivdes aldrig riktigt i skolan. Däremot var hon kreativ, stickade och sydde sina egna kläder och så gillade hon matte och svenska.
– Exakt de ämnena har jag nytta av nu.
Dessutom lyckades hon alltid hitta roliga jobb trots att hon saknade utbildning.
På resebyråkedjan Resia gjorde hon allt från att inreda butiker och skyltfönster till att ordna event. När de första bloggarna dök upp 2007 blev hon intresserad och startade 2008 en egen blogg för att lära sig hur det fungerade. Ett par år senare lyckades hon sälja in idén om att starta blogg på Resia. Hallins reseblogg blev snabbt populär med 70 000 besök i månaden.
Som uppsagd funderade hon på vad hon ville och kunde. Hon hade Instagramkontot 50something.se med ett par tusen följare som hon skulle kunna göra något av. Kontot hade hon startat efter att hon fyllt 50 och upplevt en stilkris.
Att kontot nu var lite inaktivt berodde på att döden kommit emellan. Hennes man fick återfall i cancer. Under ett par år satte hon allt på paus för att stötta honom.
– Øivind var alltför ung när han dog, bara 47. Det är en sorg som alltid kommer att finnas. Men livet går vidare, det gör faktiskt det.
Förlusten av Øivind har präglat henne. Trots att hon mått jättedåligt och haft mycket ångest är det en erfarenhet som gjort henne modigare.
– Jag vågar utmana mig själv och säga ja till livet.
När hon blev uppsagd tog hon direkt kontakt med omställningsorganisationen TRR. Hon berättade om sitt intresse för mode och livsstil och om sitt Instagramkonto, som hon ville använda för att inspirera andra.
Hon hade hört att färganalyser var på väg tillbaka och lyckades övertyga konsulten på TRR om att få gå en sådan utbildning. Starta eget-konsulten på TRR sa dock: ”Du med din ålder och erfarenhet ska hjälpa företag med deras sociala medier.”
I väntan på starta eget-bidraget sökte hon runt 25 jobb som ”social media-manager”. Hon fick inte ett enda svar.
– Antagligen tror ingen att en kvinna i min ålder kan något om sociala medier. Det är rätt sorgligt hur mycket kompetens företagen missar på grund av ålderism och förutfattade meningar.
Att inriktningen sedan kom att bli en helt annan än konsulten föreslog berodde på att hon följde sin magkänsla. Hon fick hjälp av TRR att lägga upp en budget och affärsplan och gjorde på eget bevåg en marknadsplan. Hon skickade enkäter till kvinnor som följde henne och testade sina idéer på dem.
– Jag har alltid haft många idéer. Det är en inre kraft jag har. Och så har jag en tillit att jag alltid kommer att klara mig. Men jag hade faktiskt inte klarat mig utan starta eget-bidrag det första året.
Hon visste genom sitt Instagramkonto att mode och stil för kvinnor 50+ var något även andra kvinnor funderade kring.
– Jag minns så väl när jag fyllde 50. Jag kände jag mig inte längre hemma i min garderob. Kroppen förändrades. Samtidigt kändes det rätt härligt och gott att få åldras. Det är nästan som att skapa sig en ny identitet, jag ville känna mig välklädd men inte utklädd. Det är viktigt för välbefinnandet.
Under pandemin och korttidspermitteringen började hon sy och sticka igen. Hon postade på Instagram, fick mycket uppmärksamhet och märkte snabbt att hon hamnat rätt. Där fanns ett utrymme som behövde fyllas.
Hon var med i en sygrupp där många klagade över hur svårt det var att följa symönster.
Så svårt är det faktiskt inte, tänkte hon och beslöt sig för att skapa några snygga mönster med lättfattliga beskrivningar. Med dem i bagaget startade hon sykurser över nätet. Snart hade hon kurser varje kväll.
Parallellt med den utvecklingen växte följarantalet i rasande takt. Hon började få allt fler förslag på samarbeten med företag.
I dag skulle hon kunna fylla Wembley stadium med 90 000 följare. Det är ingen överdrift att säga att de hjälpt henne utveckla sitt företag.
Flera följare skrev: ”Jag vill inte gå på sykurs men kan jag få köpa dina mönster?” Margareta Hallin anlitade då två mönsterkunniga systrar i Borås, som såg till att hennes mönster blev korrekt utformade. Mönstren sålde som smör. Följare ville också köpa tyger. Hon tog då hjälp av en digital plattform som säljer tygrullar som blivit över hos skandinaviska designer.
Ett annat önskemål blev: Jag vill inte sy, kan jag köpa dina kläder?
I dag syr fyra sömmerskor i Litauen kläderna Margareta Hallin designar. Hon har skaffat en större lokal i centrala Göteborg där hon säljer egendesignade kläder, mönster, tyger, men även handplockade varor från andra designers och företag hon valt att samarbeta med.
– Jag ville samla allt på ett ställe och även kunna ha mindre event här.
Här står nu en kvinna med båda fötterna på jorden, ett öppet sinne och en tillit till att livet trots hårda smällar är fullt av möjligheter. Även om hon ibland undrar lite grann vad hon håller på med.
– Herregud, jag är 61 år och öppnar butik när de flesta av mina vänner trappar ner. Men det var hit jag ville komma och jag är verkligen lyckligt lottad. Det är så fint att få vara här.
Text: Anna Rehnberg
Aktuell: Nyöppnad butik i Göteborg. Instagramkontot 50something.se och webshop med samma namn. En bok som ska handla om stil och om hur man använder hela sin garderob utkommer hösten 2025. Hamnade förra året på plats 64 på Göteborgspostens maktlista.
Ålder: 61.
Bor: Lägenhet i Göteborg.
Du är produktionschef på Poppels Bryggeri i Jonsered. Hur hamnade du i branschen?
– Min passion för hembryggning tog fart för 20 år sedan då jag insåg att många ölstilar inte gick att köpa i Sverige. Efter många år på Systembolaget gick jag en utbildning i bryggeriteknik och fick jobb som bryggare på ett hantverksbryggeri i Göteborg. Efter ett mellanspel på Systembolagets konceptbutik Ölstudion blev jag rekryterad hit.
Hur ser en vanlig arbetsvecka ut?
– Jag har ett finger med i det mesta. I början av veckan hjälper jag till vid bryggningen där det behövs. Jag tar även fram nya recept – där har jag fria händer, men kan också få beställningar från ledningen att skapa en viss öltyp. I mitten av veckan är det administrativa uppgifter, sedan ser jag till att vi har råvaror inne för den kommande produktionen. Att jag tidigare har jobbat som bryggare är en stor fördel.
Vilken är jobbets största utmaning?
– Att få ihop helheten kring produktionen och inte tappa någon boll så att vi plötsligt står utan ingredienser. Detta är också mitt första jobb med personalansvar och jag ska vara ärlig med att jag saknar vissa verktyg på det området. Men just det har samtidigt varit roligare och mer intressant än vad jag först trodde.
Och det bästa med ditt jobb?
– Att ta fram nya recept. Jag vill ha kvar en fot i hembryggarvärlden, där den här branschen har sitt ursprung. Det är kul att arbeta med en produkt som väcker känslor och få ta del av slutkonsumentens åsikter. Det är fortfarande en kreativ bransch som inte enbart handlar om sälj utan har experimentlustan kvar.
Något som är mindre bra?
– Det är en högljudd arbetsplats med farliga kemikalier och kärl med högt tryck, därför är det viktigt med en bra arbetsmiljö. Det kan hända oförutsedda saker som gör jobbet svårplanerat, vissa perioder i livet är det kul, men har man familj kan det vara frustrerande att behöva gå hem när jag egentligen borde vara här för att stötta min personal.
Du ägnar dig åt öl även på fritiden – berätta!
– Jag har gett ut flera böcker om öl och är certifierad domare på öltävlingar. Dessutom driver jag en podd om öl, Hembryggning halleluja, som ger tips om hur man går till väga. Nyligen vann jag pris som bästa hembryggare. Min familj delar dock inte min passion, de har snarare börjar tröttna lite, haha.
GRUNDADES: År 2012 av 15 ölentusiaster. Tre år senare flyttade bryggeriet till den gamla fabriken i Jonsered, där man även driver två restauranger. Efter en nyemission 2019 har man i dag 5 000 delägare.
ANSTÄLLDA: 35 (varav 9 är medlemmar i Unionen).
OMSÄTTNING: 66 miljoner kronor (2023).