Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Hög efterfrågan på systemutvecklare

Är du en fena på datorer? Grattis, arbetsmarknaden vill ha dig. Men receptionister och sekreterare får det kämpigare framöver.
David Österberg Publicerad
Jessica Gow/TT
Ingenjörer, systemutvecklare, systemanalytiker och IT-arkitekter har lätt att få jobb. Jessica Gow/TT

Under torsdagen släppte Arbetsförmedlingen sin rapport om framtidsutsikterna för 200 yrken. Enligt den är arbetsmarknaden god i år med hög efterfrågan på personal från såväl privata som offentliga arbetsgivare. Arbetsförmedlingen räknar med att sysselsättningen stiger med 55 000 personer under 2017.

Bäst chans att få jobb har den som har en eftergymnasial utbildning, men enligt rapporten blir det också nya jobb för personer med enbart gymnasieutbildning. Däremot är det kärvt för den som inte har gått på gymnasiet.

– Vi har en allt större andel inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen som saknar en gymnasieutbildning. För att klara matchningen på arbetsmarknaden blir det ännu viktigare att vägleda och motivera till utbildning som leder till jobb, säger Annelie Almérus, analytiker på Arbetsförmedlingen.

Lättast att få jobb i år har bland andra ingenjörer, systemutvecklare, systemanalytiker och IT-arkitekter. Även grundskollärare, förskollärare, sjuksköterskor, socialsekreterare och psykologer kommer att ha ett bra år, enligt Arbetsförmedlingen.

Svårast att få jobb under 2017 har bland andra receptionister, telefonister, sekreterare och vaktmästare. Det blir också tufft för finansanalytiker, banktjänstemän och journalister.

Lätt & svårt att få jobb

5 yrken där det är lätt att få jobb:

  • Sjuksköterska
  • Speciallärare
  • Grundskollärare
  • Läkare
  • Mjukvaru- och systemutvecklare, systemanalytiker och IT-arkitekter

5 yrken där det är svårt att få jobb:

  • Grafisk formgivare
  • Banktjänsteman
  • Kontorsassistent
  • Receptionist
  • Kompositör

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart - 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.