Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Hög efterfrågan på systemutvecklare

Är du en fena på datorer? Grattis, arbetsmarknaden vill ha dig. Men receptionister och sekreterare får det kämpigare framöver.
David Österberg Publicerad
Jessica Gow/TT
Ingenjörer, systemutvecklare, systemanalytiker och IT-arkitekter har lätt att få jobb. Jessica Gow/TT

Under torsdagen släppte Arbetsförmedlingen sin rapport om framtidsutsikterna för 200 yrken. Enligt den är arbetsmarknaden god i år med hög efterfrågan på personal från såväl privata som offentliga arbetsgivare. Arbetsförmedlingen räknar med att sysselsättningen stiger med 55 000 personer under 2017.

Bäst chans att få jobb har den som har en eftergymnasial utbildning, men enligt rapporten blir det också nya jobb för personer med enbart gymnasieutbildning. Däremot är det kärvt för den som inte har gått på gymnasiet.

– Vi har en allt större andel inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen som saknar en gymnasieutbildning. För att klara matchningen på arbetsmarknaden blir det ännu viktigare att vägleda och motivera till utbildning som leder till jobb, säger Annelie Almérus, analytiker på Arbetsförmedlingen.

Lättast att få jobb i år har bland andra ingenjörer, systemutvecklare, systemanalytiker och IT-arkitekter. Även grundskollärare, förskollärare, sjuksköterskor, socialsekreterare och psykologer kommer att ha ett bra år, enligt Arbetsförmedlingen.

Svårast att få jobb under 2017 har bland andra receptionister, telefonister, sekreterare och vaktmästare. Det blir också tufft för finansanalytiker, banktjänstemän och journalister.

Lätt & svårt att få jobb

5 yrken där det är lätt att få jobb:

  • Sjuksköterska
  • Speciallärare
  • Grundskollärare
  • Läkare
  • Mjukvaru- och systemutvecklare, systemanalytiker och IT-arkitekter

5 yrken där det är svårt att få jobb:

  • Grafisk formgivare
  • Banktjänsteman
  • Kontorsassistent
  • Receptionist
  • Kompositör

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.