Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Handel i förvandling

Vi letar drömskorna på nätet, fyndar skönhetsprodukter i webbutiker och handlar allt oftare mat utan inblandning av kassör. Samtidigt öppnas stora flagskeppsbutiker och webbshoppar blir fysiska. Så vad händer egentligen med handeln? Blir jobben färre eller bara annorlunda? Kollega tar grepp om hur digitaliseringen påverkar en hel bransch.
Niklas Hallstedt Publicerad
SaraMara/Söderberg agentur
SaraMara/Söderberg agentur

Strukturomvandlingen inom handeln är i full gång. Enligt Emma Hernell, retailspecialist på analysföretaget United Minds, är vi bara i början av en väldigt stor förändring. Konkurrensen ökar mellan fysiska butiker lokalt, men även globalt. Hemma i soffan kan vi ju till exempel jämföra priser från butiker på andra sidan jorden.

– Det blir svårt för någon att avvika från lägsta möjliga pris. Därför måste man skilja ut sig på andra sätt, säger Emma Hernell.

Behovet av gallerior minskar inte

Den traditionella butiken blir bara en av många försäljningskanaler. Den får också en ny roll som showroom och en plats där man kan bygga och manifestera varumärket. Och något oväntat går utvecklingen ibland från nätbutik till fysisk dito. Både bokhandeln Adlibris och klädbutiken Bubbleroom har öppnat butiker.

Generellt krymper butiksytan, utom för vissa stora och framgångsrika företag som kan bygga jättebutiker, som H&M i jättegallerian Mall of Scandinavia i Solna.

– Behovet av gallerior minskar inte i de stora städerna. Den kraftiga urbaniseringen gör att de fortfarande fyller ett behov. Men man bygger dem på lite andra sätt. Andelen restauranger och upplevelser som bio får en större del av utrymmet, säger Emma Hernell.

De närmaste tio åren kommer det att hända mer än på de hundra föregående

Jonas Arnberg, chefsekonom på branschorganisationen Svensk Handel, menar att branschen just nu befinner sig i ett vägskäl, på väg in i den digitala tidsåldern. Jobben blir antagligen inte färre, men annorlunda.

– De närmaste tio åren kommer det att hända mer än på de hundra föregående, spår han.

Än så länge är e-handeln inte jättestor, runt 7 procent av den totala handeln. Men om ett decennium kan den mycket väl vara uppe i 25 procent. Det skulle kunna innebära att det totala antalet jobb i branschen kommer att minska, eftersom e-handeln kräver färre anställda än den fysiska handeln.

Så har det ännu inte blivit. Tvärtom har antalet anställda i butikerna fortsatt att öka samtidigt som e-handeln har vuxit. Vi handlar helt enkelt allt mer.

Konsumenterna har blivit rationellare.

Till det bidrar även internationaliseringen. I dag köper svenskarna från utlandet som aldrig förr. Ett av fem paket som delas ut av posten kommer från andra länder. För bara några år sedan var det nästan inga alls.

Ändå är e-handeln bara ett ben av digitaliseringen, menar Jonas Arnberg.

– Det absolut vanligaste i dag är att man väljer ut det man ska ha på nätet innan man beger sig till affären. Det syns i statistiken. Butiksbesöken minskar, men de som kommer in i butiken handlar oftare än tidigare. Konsumenterna har blivit rationellare.

De digitala och fysiska världarna korsbefruktar varandra. Den fysiska butiken måste finnas digitalt för att få besök, den digitala butiken måste ha ett fysiskt showroom för att få legitimitet.

För butikerna väntar en stor förändring. För den fysiska butiken blir det omöjligt att konkurrera med priset, i alla fall när det gäller så kallade sällanvaror som kläder och elektronik.

– Alternativet till det digitala är människor. Det kommer alltid att behövas människor som kan ge kunskap, råd, inspiration och hjälp. Om köpet i butik reduceras till en transaktion kan allt lika gärna gå via nätet, säger Jonas Arnberg som tror att kompetensfrågor blir viktiga för handeln framöver.

De anställda måste utbildas och få redskap för att kunna leva upp till det som kunderna förväntar sig. Men lika viktigt som kompetens är lönsamhet - kanske är just kompetensen nyckeln till lönsamheten, menar Jonas Arnberg och påpekar att sällanvaruhandeln inte höjt priserna sedan millennieskiftet. Det i sin tur har lett till en stor utslagning i branschen. Företagen blir färre, men allt större.

Personalen är de fysiska butikernas största styrka

E-handeln kommer aldrig att ta kål på den fysiska handeln. Det tror inte heller Martin Rosenström, utredare på Handelsanställdas förbund och doktor i ekonomi.

– Forskning visar att många kunder föredrar att känna på varorna. De är dessutom otåliga, vill ha varorna direkt. Visserligen försöker e-handlare överbrygga skillnaderna mellan den virtuella och fysiska handeln på olika sätt. Men det finns en gräns för hur långt det går att komma.

Inte heller han tror att den digitala eran inom handeln kommer att innebära att antalet anställda i branschen minskar – däremot kommer man att ställas inför nya utmaningar.

– Personalen är de fysiska butikernas största styrka. Den måste ses som en investering, inte som en kostnad. Allt pekar mot att kunderna i framtiden kommer att kräva mer. Ska personalen leva upp till kraven är trygga anställningar och goda arbetsförhållanden en nödvändighet, säger Martin Rosenström.

Samhällets roll blir att bidra till att de som blir av med sina jobb kan ställa om och hitta ny meningsfull sysselsättning.

Fredrik Söderqvist, utredare på Unionen, tror för sin del att omsättningen bland personal inom handeln kommer att öka framöver. Hur e-handeln utvecklas hänger inte bara samman med utvecklingen av utbudet, utan även med hur logistiken utvecklas, menar han.

Ju lättare det blir att få saker levererade, desto mer kommer man att e-handla. Snart kommer inte kunderna längre att behöva sitta hemma och vänta på sina beställningar. Ett exempel är hur DHL i samarbete med Audi i fjol började leverera paket direkt till bakluckan på kundens bil. DHL-föraren får en kod till bakluckan som bara kan användas en gång under en viss tidsperiod.

–  En positiv aspekt av en utökad e-handel kan vara stordriftsfördelar som innebär minskat svinn och miljöförstöring. Samtidigt innebär detta att en del jobb kan rationaliseras medan nya skapas på andra ställen, till exempel inom utveckling och drift av logistik. I ett sådant scenario är det samhällets roll att se till att bidra till att de som blir av med sina jobb kan ställa om och hitta ny meningsfull sysselsättning.

Från fackets sida är vi inte främmande för att införa märkningar.

En uppgift för facket framöver är att hjälpa konsumenterna att göra informerade val som också innebär bra villkor för de som producerar varorna.

– Vi kan göra det lättare för konsumenterna att köpa schysst. Från fackets sida är vi inte främmande för att införa märkningar, det har vi ju exempelvis gjort med TCO-märkningen, för att förbättra tjänstemännens IT-miljö. Jag tror att det är nödvändigt att vi funderar mer i de banorna i takt med att den digitala tekniken gör att konsumenternas makt växer, säger Fredrik Söderqvist.

Malin Sundström, forskare på Högskolan i Borås, studerar konsumenters köpbeteenden, attityder och drivkrafter. Hon understryker att handelns digitalisering inte bara handlar om e-handel. Hon håller inte isär den och den fysiska handeln. En stor omvälvning är enligt henne att de traditionella rollerna håller på att förändras.

– Förr hade vi en lång värdekedja med producent, grossist och återförsäljare, och runt den logistik och transportörer. I dag börjar de här rollerna försvinna till förmån för nya tjänster, säger Malin Sundström.

Produktkännedom och människokännedom blir viktigare än stresstålighet

Entreprenörerna kan nu sälja direkt till konsumenten. Detta underlättas också av nya betalningslösningar som Klarna och Swish. Ett annat fenomen är å andra sidan att e-handeln kan leda till nya köp i fysiska butiker. Man träffar kunden två gånger och det leder till merförsäljning. Click and collect kallas det när man handlar hemma och hämtar varan i butiken.

– Det finns massvis av sådana hybrider. Och tillväxttakten för dem är hög. Därför är det så spännande att följa utvecklingen, säger hon.

Omställningen inom handeln innebär enligt Malin Sundström att många måste lämna, samtidigt som man börjar anställa andra – med annan kompetens.

– Det kommer inte längre att handla om att kränga en extra skjorta utan kanske om att man får frågor om vad man har för kläder hemma och hur man kan få hjälp att förbättra sin garderob. Produktkännedom och människokännedom kommer att bli viktigare än stresstålighet, säger Malin Sundström.

Butikspersonalen måste helt enkelt bli bättre. Men inte bara när det gäller service. Med hjälp av data kommer utbudet i butikerna att behöva optimeras. Därför kommer det också att anställas matematiker och statistiker i detaljhandeln för att kunna analysera stora datamängder. Malin Sundström spår att framtidens handelsmedarbetare utbildas på universitet och högskolor.

– Att man höjer utbildningsnivån blir räddningen för hela branschen. Arbetet inom handeln kommer att bli mer avancerat, och i framtiden ha mer lönsamhets- än omsättningsfokus, säger hon.
 

Cajsa Högberg
cajsa.hogberg@kollega.se

10 trender inom handeln

  1. Mindre och mindre butiksytor, där bara det som säljs ofta erbjuds.
  2. De stora och framgångsrika startar även större butiker – som H&M i Mall of Scandinavia.
  3. Den fysiska butiken får en ökad roll som showroom.
  4. Tillfälliga pop up-butiker som driver handeln på nätet.
  5. Nätbutiker som blir fysiska – som Adlibris och Bubbleroom.
  6. Dubbla möten med kunden: en gång på nätet och en gång i den fysiska butiken.
  7. Automatisering – i den brittiska livsmedelskedjan Ocado plockas varorna av robotar, vilket gör att man kan hålla nere priserna.
  8. Butiker på oväntade platser – som elbilen Teslas butik i Täby centrum.
  9. Ökat behov av att skilja ut sig med till exempel cool attityd eller med olika former av bättre service och smarta betalningslösningar.
  10. Behov av ny typ av personal: från service- och fackområdesexperter till statistiker och analytiker.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

No guaranteed wages in Northvolt's US reconstruction

Northvolt's financial troubles continue. Now, the battery manufacturer's hopes rest on a reconstruction in the USA. However, the process means that the state guaranteed wages – lönegaranti – will not apply to Union members.
Ola Rennstam Publicerad 21 november 2024, kl 19:12
Chapter 11 och Northvolts kontor
Vid en Chapter 11-process i USA kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin. Foto: Colourbox/Anders Wiklund/TT

The clock is ticking for the struggling battery manufacturer Northvolt. During the autumn, debts have piled up with the Swedish Enforcement Authority, and recently several of the company's major shareholders withdrew from negotiations for new financing. Since its inception in 2015, Northvolt has raised SEK 110 billion, but now the money is almost gone. According to CEO Peter Carlsson, they need to raise just over SEK 10 billion in the coming year, but so far the search for new financing has been fruitless.

Maintaining control with Chapter 11

Therefore, Northvolt has now taken the next step to save the company. The management has applied for a so-called Chapter 11 procedure, a type of reconstruction process in the USA that was recently used by the airline SAS. One possible explanation for the battery manufacturer turning to an American court is that it is considered doubtful that Northvolt would be granted a Swedish reconstruction, as it requires the company to be fundamentally viable. Another advantage of Chapter 11 is that the management is likely to retain control over the company.

No guaranteed wages for employees

However, there is a downside – for the employees. In an American process, Northvolt's employees will not be able to benefit from the Swedish state guaranteed wages - lönegaranti according to several legal experts contacted by Kollega.

– The Swedish state does not pay any guaranteed wages if the company has not initiated a reconstruction or bankruptcy in Sweden. If Northvolt only initiates a Chapter 11 procedure in the USA, all the company's obligations to employees in Sweden to pay wages and other compensation according to the employment contract remain, says Hans Andersson, chairman of the Swedish Association of Restructuring and Bankruptcy Administrators.

If Union members at Northvolt do not receive their wages, the union can, however, request the company to be declared bankrupt in a Swedish court.

– If Northvolt does not pay wages on time, the employee or the union can collect the wages through the Enforcement Authority and ultimately request that the company be declared bankrupt if the wages are not settled, explains Hans Andersson.

Unionen: "Will collect unpaid wages" 

Filip Vujcic, a union lawyer at Unionen, also assesses that members cannot benefit from the state guaranteed wages when a corporate reconstruction is initiated in the USA.

– This means that Unionen, in the event of future unpaid wages, needs to safeguard its members' rights through wage collection. According to Swedish bankruptcy rules, a corporate reconstruction in the USA does not prevent a member's bankruptcy application from being examined in a Swedish court, he says.

Will Unionen request Northvolt to be declared bankrupt if members do not receive their wages? 

– Unionen does not comment on that question at this time.

*In wage collection, Unionen usually sends a demand letter to the employer, who has seven days to pay the wages. If the wages are still not paid, the employer receives a payment order via service. If that does not help either, Unionen sends a bankruptcy application to the district court.

This text has been translated with the help of AI.

CHAPTER 11

  • American reconstruction process aimed at giving a company a chance to continue with all or parts of its operations. Normally, no administrator is appointed, and the debtor continues to run the business themselves.
     
  • The company must present a plan that must be approved by the court. The plan aims to determine which debts the debtor should pay and which debts should be written off. The plan also provides the opportunity to terminate unfavorable contracts and reorganize the business so that it can continue to operate profitably.
     
  • One advantage of turning to a court in the USA instead of using the Swedish reconstruction process is that a Chapter 11 has an impact in several countries. If a group has companies in different countries, they are all drawn under the same process instead of carrying it out in each country and risking different outcomes.
Arbetsmarknad

Ingen lönegaranti vid Northvolts USA-rekonstruktion

Northvolts ekonomiska bekymmer fortsätter. Nu står batteritillverkarens hopp till en rekonstruktion i USA. Men processen innebär dock att statlig lönegaranti inte utgår till Unionens medlemmar.
Ola Rennstam Publicerad 21 november 2024, kl 19:14
Chapter 11 och Northvolts kontor
Vid en Chapter 11-process i USA kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin. Foto: Colourbox/Anders Wiklund/TT

Klockan tickar för den krisande batteritillverkaren Northvolt. Under hösten har skulderna har hopat sig hos Kronofogden och nyligen hoppade flera av bolagets större aktieägare av förhandlingarna om ny finansiering. Sedan starten 2015 har Northvolt tagit in 110 miljarder kronor, men nu är pengarna i stort sett slut. Enligt vd:n Peter Carlsson behöver man få in drygt tio miljarder under det kommande året men hittills har jakten på ny finansiering varit resultatlös.
 

Behåller kontrollen med Chapter 11 

Därför har Northvolt nu tagit nästa steg för att rädda bolaget. Ledningen har ansökt om ett så kallad Chapter 11-förfarande, är en sorts rekonstruktionsprocess i USA som nyligen användes av flygbolaget SAS. Ambitionen är att processen ska frigöra cirka 2,7 miljarder kronor. En tänkbar förklaring till att batteritillverkaren väljer att vända sig till en amerikansk domstol är att det anses tveksamt att Northvolt skulle beviljas en svensk rekonstruktion, eftersom det kräver att bolaget i grunden är livskraftigt. En annan fördel med Chapter 11 är att företagsledningen med stor sannolikhet kan bibehålla kontrollen över företaget.

Ingen lönegaranti för personalen

Det finns dock en baksida – för de anställda. Vid en amerikansk process kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin, enligt flera juridiska experter som Kollega varit i kontakt med.

– Den svenska staten betalar inte ut någon lönegaranti om bolaget inte inlett en rekonstruktion eller konkurs i Sverige. Om Northvolt endast inleder ett Chapter 11-förfarande i USA kvarstår bolagets alla förpliktelser mot löntagarna i Sverige för att betala lön och andra ersättningar enligt anställningsavtalet, säger Hans Andersson, ordförande i Svenska rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet.

Om Unionens medlemmarna på Northvolt inte får ut sina löner kan förbundet dock begära bolaget i konkurs i svensk domstol.

– Om Northvolt inte betalar ut lön på utsatt tid kan den anställde eller fackföreningen driva in lönen genom kronofogden och i slutändan begära att bolaget försätts i konkurs om inte lönen regleras, förklarar Hans Andersson.

Unionen: "Kommer driva in obetalda löner"

Även Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen, gör bedömningen att medlemmarna inte kan ta del av den statliga lönegarantin när en företagsrekonstruktion inleds i USA.

– Det innebär att Unionen i händelse av framtida obetalda löner behöver tillvarata sina medlemmars rätt genom löneindrivning*. Enligt svenska konkursregler utgör inte en företagsrekonstruktion i USA ett hinder för att pröva en medlems konkursansökan i en svensk domstol, säger han.

Kommer Unionen att begära Northvolt i konkurs i händelse av att medlemmarna inte får ut sina löner?
– Unionen kommenterar inte den frågan i nuläget.

*Vid löneindrivning skickar Unionen i regel ett kravbrev till arbetsgivaren som har sju dagar på sig att betala ut lönen. Om lönen ändå inte betalas ut får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning. Om inte heller det hjälper skickar Unionen en konkursansökan till tingsrätten.

FAKTA: CHAPTER 11

  • Amerikansk rekonstruktionsprocess som syftar till att ge ett företag en chans att fortsätta med hela eller delar av sin verksamhet. Normalt utses ingen förvaltare utan gäldenären fortsätter själv att bedriva verksamheten. 
     
  • Bolaget ska lägga fram en plan som ska godkännas av domstol. Planen går ut på att bestämma vilka skulder som gäldenären ska betala och vilka skulder som ska avskrivas. Planen ger också möjlighet att avsluta ofördelaktiga kontrakt samt organisera om verksamheten så att den kan drivas vidare med lönsamhet.
     
  • En fördel med att vända sig till en domstol i USA istället för att använda den svenska rekonstruktionsprocessen är att en Chapter 11 får genomslag i flera länder. Om en koncern har bolag i olika länder dras alla under samma process istället för att genomföra det i varje land och riskera olika utfall.
Arbetsmarknad

Uppsagd vid 57 – influencer vid 61

På några år förlorade Margareta Hallin sina föräldrar, sin man och jobbet. Då var hon 57. Fyra år senare är hon modeinfluencer och med på listan över Göteborgs 100 mäktigaste personer.
Publicerad 17 oktober 2024, kl 06:03
kvinna vandrar på klippor
Margareta Hallin startar eget efter 33 år i resebranschen. Efter att ha blivit uppsagd under pandemin förverkligade Margareta Hallin i Göteborg sin dröm och startade eget inom mode och livsstil. Foto: Anna Rehnberg

Vårvintern 2020 lamslår pandemin världen. På reseföretaget där Margareta Hallin arbetar råder kaos. 

– Jag förstod direkt att det här inte kommer att gå bra, minns hon.

Så kom beskedet. Efter 33 år i resebranschen blev hon uppsagd.

– Jag minns att jag satt på min plats med ansiktet i händerna, tittade ut genom fönstret, grät en skvätt och tänkte att nu är den här tiden över. 

Margareta Hallin hade nästan hela sitt yrkesliv arbetat med marknadsföring i resebranschen. Nu återuppväcktes en gammal dröm om att starta eget. ”Är det nu jag ska göra det? Och vad vill jag i så fall göra?” 

Hennes väg tillbaka ter sig i backspegeln som en sinnrikt, närmast organiskt vävd affärsutveckling – mer än något annat styrd av lust, kreativitet och samspel. För att nysta i hennes historia får man börja i tonåren. Där finns en röd tråd som leder till dagens framgångar. 

Margareta Hallin trivdes aldrig riktigt i skolan. Däremot var hon kreativ, stickade och sydde sina egna kläder och så gillade hon matte och svenska.

– Exakt de ämnena har jag nytta av nu.

Dessutom lyckades hon alltid hitta roliga jobb trots att hon saknade utbildning.

Blåste liv i Instagramkontot

På resebyråkedjan Resia gjorde hon allt från att inreda butiker och skyltfönster till att ordna event. När de första bloggarna dök upp 2007 blev hon intresserad och startade 2008 en egen blogg för att lära sig hur det fungerade. Ett par år senare lyckades hon sälja in idén om att starta blogg på Resia. Hallins reseblogg blev snabbt populär med 70 000 besök i månaden.

Margareta Hallin
Foto: Anna Rehnberg

Som uppsagd funderade hon på vad hon ville och kunde. Hon hade Instagramkontot 50something.se med ett par tusen följare som hon skulle kunna göra något av. Kontot hade hon startat efter att hon fyllt 50 och upplevt en stilkris. 

Att kontot nu var lite inaktivt berodde på att döden kommit emellan. Hennes man fick återfall i cancer. Under ett par år satte hon allt på paus för att stötta honom. 

– Øivind var alltför ung när han dog, bara 47. Det är en sorg som alltid kommer att finnas. Men livet går vidare, det gör faktiskt det. 

Förlusten av Øivind har präglat henne. Trots att hon mått jättedåligt och haft mycket ångest är det en erfarenhet som gjort henne modigare. 

– Jag vågar utmana mig själv och säga ja till livet.

När hon blev uppsagd tog hon direkt kontakt med omställningsorganisationen TRR. Hon berättade om sitt intresse för mode och livsstil och om sitt Instagramkonto, som hon ville använda för att inspirera andra. 

Hon hade hört att färganalyser var på väg tillbaka och lyckades övertyga konsulten på TRR om att få gå en sådan utbildning. Starta eget-konsulten på TRR sa dock: ”Du med din ålder och erfarenhet ska hjälpa företag med deras sociala medier.” 

I väntan på starta eget-bidraget sökte hon runt 25 jobb som ”social media-manager”. Hon fick inte ett enda svar. 

– Antagligen tror ingen att en kvinna i min ålder kan något om sociala medier. Det är rätt sorgligt hur mycket kompetens företagen missar på grund av ålderism och förutfattade meningar.

Följde magkänslan

Att inriktningen sedan kom att bli en helt annan än konsulten föreslog berodde på att hon följde sin magkänsla. Hon fick hjälp av TRR att lägga upp en budget och affärsplan och gjorde på eget bevåg en marknadsplan. Hon skickade enkäter till kvinnor som följde henne och testade sina idéer på dem. 

– Jag har alltid haft många idéer. Det är en inre kraft jag har. Och så har jag en tillit att jag alltid kommer att klara mig. Men jag hade faktiskt inte klarat mig utan starta eget-bidrag det första året.

Hon visste genom sitt Instagramkonto att mode och stil för kvinnor 50+ var något även andra kvinnor funderade kring. 

– Jag minns så väl när jag fyllde 50. Jag kände jag mig inte längre hemma i min garderob. Kroppen förändrades. Samtidigt kändes det rätt härligt och gott att få åldras. Det är nästan som att skapa sig en ny identitet, jag ville känna mig välklädd men inte utklädd. Det är viktigt för välbefinnandet. 

Under pandemin och korttidspermitteringen började hon sy och sticka igen. Hon postade på Instagram, fick mycket uppmärksamhet och märkte snabbt att hon hamnat rätt. Där fanns ett utrymme som behövde fyllas. 

Hon var med i en sygrupp där många klagade över hur svårt det var att följa symönster.

Så svårt är det faktiskt inte, tänkte hon och beslöt sig för att skapa några snygga mönster med lättfattliga beskrivningar. Med dem i bagaget startade hon sykurser över nätet. Snart hade hon kurser varje kväll. 

Trappar upp när andra trappar ned

Parallellt med den utvecklingen växte följarantalet i rasande takt. Hon började få allt fler förslag på samarbeten med företag. 

I dag skulle hon kunna fylla Wembley stadium med 90 000 följare. Det är ingen överdrift att säga att de hjälpt henne utveckla sitt företag. 

Flera följare skrev: ”Jag vill inte gå på sykurs men kan jag få köpa dina mönster?” Margareta Hallin anlitade då två mönsterkunniga systrar i Borås, som såg till att hennes mönster blev korrekt utformade. Mönstren sålde som smör. Följare ville också köpa tyger. Hon tog då hjälp av en digital plattform som säljer tygrullar som blivit över hos skandinaviska designer.

Ett annat önskemål blev: Jag vill inte sy, kan jag köpa dina kläder?

I dag syr fyra sömmerskor i Litauen kläderna Margareta Hallin designar. Hon har skaffat en större lokal i centrala Göteborg där hon säljer egendesignade kläder, mönster, tyger, men även handplockade varor från andra designers och företag hon valt att samarbeta med. 

– Jag ville samla allt på ett ställe och även kunna ha mindre event här. 

Här står nu en kvinna med båda fötterna på jorden, ett öppet sinne och en tillit till att livet trots hårda smällar är fullt av möjligheter. Även om hon ibland undrar lite grann vad hon håller på med.

– Herregud, jag är 61 år och öppnar butik när de flesta av mina vänner trappar ner. Men det var hit jag ville komma och jag är verkligen lyckligt lottad. Det är så fint att få vara här. 

Text: Anna Rehnberg 

Margareta Hallin

Aktuell: Nyöppnad butik i Göteborg. Instagramkontot 50something.se och webshop med samma namn. En bok som ska handla om stil och om hur man använder hela sin garderob utkommer hösten 2025. Hamnade förra året på plats 64 på Göteborgspostens maktlista. 

Ålder: 61.

Bor: Lägenhet i Göteborg.