Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Efter fängelsedomen: ”Systemet fortsätter att bestraffa mig”

Goled Raabi begick ett brott för 14 år sedan. Trots att han sedan länge lever ett skötsamt liv hindrar fängelsedomen honom fortfarande på arbetsmarknaden. Nu hoppas han att EU-domstolen ger honom upprättelse.
David Österberg Publicerad
Goled Raabi sitter i en trappa utomhus. Han har avtjänat ett fängelsestraff och driver nu en rättsprocess om publicering av brottsdomar på sajter som Lexbase.
Goled Raabi lämnade kriminaliteten för många år sedan. Trots det orsakar hans gamla fängelsedom fortfarande problem när han söker jobb. Nu hoppas han att EU-domstolen ska hjälpa honom. Anders Warne

Som ung vuxen hamnade Goled Raabi i kriminalitet och dömdes 2011 till fängelse. När han frigavs 2012 fattade han beslutet att förändra sitt liv.

– Jag skakade hand med anstaltschefen och lovade att ta fullt ansvar för min framtid.

Det gjorde han också. I dag har Goled Raabi flera yrkeskompetenser, bland annat inom it. Men trots att han numera lever ett ordnat liv möter han återkommande hinder på arbetsmarknaden. Anledningen är söktjänster som Lexbase och Krimfup. Via dem kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister.

– Det här visar att dagens kriminalpolitik är trasig. Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, säger Goled Raabi.

Gallrad ur belastningsregistret – men kvar på nätet

Goled Raabis fängelsestraff är nu bortgallrat från belastningsregistret. För några år sedan begärde han att också Lexbase skulle ta bort uppgifterna om honom. När företaget vägrade beslutade han sig för att gå till domstol. Processen har han drivit själv, utan advokat, samtidigt som han studerar.

Målet ligger nu vilande i tingsrätten i väntan på ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Avgörandet kommer troligen de närmaste månaderna.

Domstolen ska ta ställning till om den svenska ordningen – där företag med utgivningsbevis kan publicera omfattande personuppgifter om brott – är förenlig med EU:s dataskyddsförordning GDPR. En central fråga är om verksamheten verkligen kan betraktas som journalistik.

– Journalistisk verksamhet bygger på ansvar, etik och proportionalitet. Här handlar det om kommersiell masspublicering av känsliga personuppgifter utan individuell prövning, säger Goled Raabi.

EU-domstolen prövar svensk ordning mot GDPR

EU:s generaladvokat Maciej Szpunar har nyligen lämnat ett yttrande där han ifrågasätter om medlemsstater får tillåta sådan publicering av känsliga uppgifter om privatpersoner. Enligt honom strider det svenska systemet mot GDPR:s grundläggande skydd för den personliga integriteten.

Domstolen är inte formellt bunden av generaladvokatens yttranden, men följer dem ofta.

– För mig handlar det här inte bara om min egen situation, utan om rättssäkerhet och hur kriminalpolitiken fungerar. Om staten menar allvar med rehabilitering kan man inte samtidigt tillåta system som motverkar återanpassning, säger Goled Raabi.

I dag är han arbetslös och studerar med studiemedel.

Tycker du att alla bakgrundskontroller ska förbjudas?

– Nej. För vissa yrken, till exempel inom skola och omsorg, är bakgrundskontroller nödvändiga. Men för de flesta arbeten är de varken proportionerliga eller relevanta.

– I Sverige finns provanställning just för att arbetsgivare ska kunna bedöma människor utifrån hur de fungerar i dag, inte utifrån vad de gjorde för tio eller femton år sedan. I dag sållas man bort redan innan man fått chansen.

Så länge finns brott kvar i belastningsregistret

Efter en tid raderas (gallras) uppgifterna i polisens belastningsregister. Gallringstiden beror på vilket straff man har fått.

5 år efter dom eller beslut raderas

  • Penningböter
  • Dagsböter
  • Tillträdesförbud

10 år efter dom eller beslut raderas

  • Villkorlig dom
  • Skyddstillsyn
  • Kontaktförbud

10 år efter att straffet har avtjänats raderas

  • Fängelse
  • Sluten ungdomsvård
  • Rättspsykiatrisk vård

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok 

Arbetsmarknad

Kan Open to work på Linkedin skada dina jobbchanser?

Linkedin hävdar att "Open to work"-ring ökar synligheten hos rekryterare. Men kritiker menar att den kan uppfattas som ett tecken på desperation. Och forskning visar att signaler om arbetslöshet kan påverka jobbchanserna negativt.
Ola Rennstam Publicerad 7 oktober 2026, kl 06:00
Illustration av en svart profilsiluett omgiven av gröna ringar med texten Open to Work samt LinkedIns logotyp.
Desperat eller ett självklart verktyg för att hitta drömjobbet? Open to work-ringen på yrkesnätverket Linkedin gör det lättare för rekryterare att upptäcka dig – men kan också få vissa arbetsgivare att välja bort dig redan från start.
Foto: Colourbox/Linkedin

Vågar du visa öppet att du söker jobb? Många karriärrådgivare och rekryterare rekommenderar arbetssökande att använda Linkedins gröna Open to work-ring. Detta eftersom funktionen sägs öka möjligheterna att få rekryterarnas uppmärksamhet på karriärplattformen.

Cecilia Mannheimer, ansvarig för rekrytering på bemanningsföretaget Randstad, ser den gröna ringen enbart som en tillgång.

Foto: Randstad

– Det är superpositivt att direkt se vem som är tillgänglig. Det underlättar mitt jobb som rekryterare, och jag har svårt att tro att någon skulle uppfatta det som desperat eller negativt. Däremot ska man nog inte låta ringen ligga kvar i flera år.

Rekryteraren: Våga visa att du söker jobb

Att öppet signalera att man söker jobb är inte lika laddat längre, enligt Cecilia Mannheimer.

–  Många har blivit uppsagda under de senaste årens lågkonjunktur, att stå utan jobb är inget konstigt. Samtidigt har attityderna förändrats. Det går att jämföra med nätdejting, något som kanske ansågs lite genant för femton år sedan men som i dag är helt normaliserat.

Vad är Open to work?

  • Funktion som signalerar att du söker nya jobbmöjligheter. 
  • Enligt Linkedin ökar jobbsökarnas chanser med 40 procent att få mejl från en rekryterare.
  • Välj om Open to work-ringen kan ses av alla Linkedin-medlemmar eller endast rekryterare som använder betalverktyget LinkedIn recruiter. Se hur du ställer in detta i dina profilinställningar här.
  • Globalt använder cirka 60 miljoner Open to work på sin profilbild. 
    Källa: Linkedin

Cecilia Mannheimers råd till den som söker jobb är att våga vara synlig.

–  Var modig och våga bygg upp ett eget nätverk på Linkedin. Nöden har ingen lag – det viktiga i slutändan är ju att få ett nytt jobb.

Effekten av Open to work ifrågasätts

Men lever Open to work-ringen verkligen upp till löftet om fler jobbmöjligheter? När Kollega frågade Linkedin-användare om deras erfarenheter strömmade svaren in och gav en splittrad bild. 

Medan rekryterare hyllade funktionen vittnade arbetssökande om motsatsen: Många såg ingen effekt alls, medan andra upplevde att intresset från arbetsgivare till och med minskade efter att de aktiverat den gröna ringen. 

Här är några kommentarer:

”När jag hade jobb blev jag ganska ofta kontaktad av rekryterare. Sedan jag satte upp den gröna ringen: 0.”
”Har fått flertalet relevanta ingångar sedan jag tog på mig min gröna ring.”
”Inte en kontakt efter att gröna ringen kom upp. Innan, några gånger i månaden.”

Därför väljer Kristina bort Open to work

En som vägrar sätta den gröna ”Open to work”-ringen på sin Linkedinprofil är Kristina, 56, som söker chefsjobb. Sedan hon blev arbetslös har flera tidigare kollegor avrått henne från att använda ringen eftersom den signalerar desperation.

– Allt för många personer betraktar den som ett stigma. Bara att vissa uppfattar den så gör det problematiskt. Jag skulle aldrig våga ta den risken, säger hon.

Jag avskyr Linkedin - det ska bli så skönt
 att slippa vara där den dagen jag får jobb.

Kristina beskriver Linkedin som en plats där många skryter och menar att den gröna ringen riskerar att förstärka bilden av en person som står utan alternativ.

– Antingen försöker man, som jag gör, att framstå som att allt går bra. Eller så intar man den totala offerpositionen och berättar uppgivet om alla jobb man sökt. Jag avskyr Linkedin – det ska bli så skönt att slippa vara där den dagen jag får jobb.

I stället för ringen försöker Kristina stärka sitt personliga varumärke på Linkedin med en annan strategi:

– Jag har valt att göra innehåll som stärker min profil så att arbetsgivare ska förstå vem jag är och vad jag kan bidra med, men utan att vara skrytig eller tigga om ett jobb. 

Forskare: Arbetsgivare kan dra negativa slutsatser

Samtidigt som den gröna ringen kan vara en biljett till ditt nästa jobb finns det forskning som visar på baksidan med att signalera att man är utan jobb. Arbetsgivare kan dra negativa slutsatser av signaler om arbetslöshet, vilket kan minska chansen att bli kallad till intervju.

Stefan Eriksson är docent vid Uppsala universitet och forskar kring arbetsgivares attityder mot arbetslösa. Han anser att man generellt ska vara försiktig med att skylta med att man är arbetslös.

Stefan Eriksson
Stefan Eriksson

– Risken med enkla signaler, som att visa sig som arbetslös i Open to work, är att man åker bort i den första rundan vid en sållning. När det är många sökande måste arbetsgivarna självklart sålla, konstaterar han.

Risken är att man åker bort i den första rundan

I en studie skickade Stefan Eriksson och hans forskargrupp ut fiktiva jobbansökningar till ett stort antal företag. Resultatet var tydligt: Personer som hade varit arbetslösa i nio månader eller längre hade betydligt svårare att bli kallade till intervju än andra kandidater.

– Många arbetsgivare reagerade negativt på längre tider av arbetslöshet. Det är en signal om att man blivit bortvald av många andra arbetsgivare och att man kan ha tappat viktig kompetens. Det är svårt att tvätta bort ett sådant stigma.

Fördelar och nackdelar med Open to work

Stefan Eriksson tror att Open to work-ringen kan vara ett tveeggat svärd. Vissa arbetsgivare kan se den som ett tecken på desperation. Samtidigt är synlighet ofta avgörande för den som söker jobb.

– Som arbetslös bör man ta alla chanser att visa upp sig. Det är möjligt att ringen kan tolkas som att man är ambitiös i sitt jobbsökande, men samtidigt är det ju ingen stor ansträngning, säger han.

Ska du använda Open to work om du redan har jobb?

Innan du lägger till den gröna ringen kan det, enligt många rekryterare, vara klokt att tänka ett varv till om du redan har ett jobb. Alla chefer uppskattar inte att medarbetare signalerar att de är på väg vidare. I värsta fall kan Open to work-ringen väcka irritation och uppfattas som ett tecken på bristande lojalitet mot arbetsgivaren.

Så många tjänstemän använder LinkedIn

  • I Sverige har 60 procent av tjänstemännen använt Linkedin under året, 30 procent varje vecka och 13 procent dagligen. 
  • Globalt har plattformen 850 miljoner medlemmar i över 200 länder.
  • I Sverige har cirka fem miljoner ett Linkedin-konto. 

Källa: Linkedin/rapporten Svenskarna och internet

Arbetsmarknad

Ica:s drogtester av jobbsökande kan strida mot lagen

Att testa någon för droger är alltid ett intrång i integriteten. Det konstaterar Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, som nu granskar i vilken utsträckning Ica behandlar personuppgifter om drogtester vid rekrytering och för vilka syften.
Johanna Rovira Publicerad 2 oktober 2026, kl 06:30
Pipett över öppna provrör i gula och blå laboratorieställ.
Integritetsskyddsmyndigheten kommer bland annat att undersöka på vilket sätt drogtesterna genomförs på arbetssökande på Ica, men även granska hur uppgifterna lagras. Foto: Fredrik Persson/TT

Att Ica använder drogtester på sina anställda är något som Kollega har skrivit om tidigare. Men efter olika medieuppgifter, bland annat från Ekot, att bolaget även testar arbetssökande, ska Integritetsskyddsmyndigheten IMY nu utreda hur Ica gruppen AB och Ica Sverige AB behandlar personuppgifter utifrån dataskyddsförordningen, GDPR. 

Det är första gången myndigheten granskar just användningen av drogtester i rekryteringsprocesser. 

Ska avgöra när drogtest kan vara motiverat 

– Resultat av drogtester är en typ av personuppgifter och ett intrång i privatlivet. Det är ett kroppsligt ingrepp, och en fråga som vi kan behöva ta ställning till är under vilka förutsättningar som det kan vara motiverat att behandla sådana uppgifter om arbetssökande, säger Theodor Adolfsson, jurist på IMY. 

Myndigheten kommer att väga bolagens nytta av drogtester mot de arbetssökandes integritetsintresse. 

– Vi ska bland annat granska vilka tjänster som omfattas. Det kan finnas större nytta av att drogtesta för vissa tjänster, som till exempel yrkesförare, medan nyttan är mindre om man jobbar på kontor, säger Theodor Adolfsson. 

Integritetsintrång oavsett metod

Vilken typ av drogtester som används kan eventuellt också komma att spela in, även om tester i sig är ett intrång oavsett metod, enligt Theodor Adolfsson.  Kommer myndigheten fram till att ett fel har begåtts finns olika möjligheter till åtgärder mot de granskade bolagen, alltifrån förelägganden att stoppa drogtesterna och reprimander till sanktionsavgifter.  

– Ica-gruppen har tagit del av myndighetens begäran att få mer information, men vi har i nuläget inga ytterligare kommentarer, säger Helena Johansson, pressansvarig på Ica-gruppen.