Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

"Forskningen på mediciner kan bli lidande"

Mediciner som försenas eller som inte alls kommer ut på marknaden. Det kan bli följden om Pfizer köper Astra Zeneca och den sista stora läkemedelsjätten försvinner från Sverige, hävdar Pam Fredman, rektor vid Göteborgs universitet.
Anita Täpp Publicerad
Fredrik Persson/TT
Göteborgs universitet Fredrik Persson/TT

Om Astra Zenecas verksamhet i Sverige försvinner är den allvarligaste följden för forskningen att den långsiktiga kompetensutvecklingen och kompetensöverföringen mellan de stora läkemedelsföretagen och universiteten försvinner, anser Pam Fredman.

- Med hjälp av mycket pengar kan man bygga upp ett oerhört starkt forskningsinstitut till vilket man kan rekrytera de absolut bästa forskarna och ha den bästa utrustningen. Men man kan aldrig köpa den tillit på det personliga planet som finns mellan läkemedelsindustrin och den akademiska världen i Sverige, den kan man bara långsiktigt bygga upp.

- Nu har vi en väldigt lång tradition av tillit mellan de båda sektorerna i Sverige vilket har ett stort vinn vinn-värde för alla och raserar man den så skulle det ta väldigt lång tid att bygga upp det igen.

Vad menar du med tillit?

-  Att man måste ha en stor respekt för varandras områden. Industrin ska tjäna sina pengar medan vi är en forsknings- och utbildningsenhet med våra speciella uppdrag och regelverk som ska följas.

Nyligen gick Pam Fredman tillsammans med ett tiotal andra rektorer vid landets universitet ut i en debattartikel och varnade för de långsiktiga konsekvenserna av en försäljning av Astra Zeneca till Pfizer.

- Vi tyckte att det var angeläget att informera både aktieägarna och alla andra om hur viktigt det är att vi har kvar en större läkemedelsindustri i Sverige eftersom det utbyte som vi nu länge haft mellan Astra Zeneca och universiteten betytt mycket för de framgångar vi har haft inom den medicinska forskningen. Ett exempel är Losec som vi tog fram i ett nära samarbete.

Hur ser det utbytet ut?

- Mycket pengar har satsats på forskningssamarbeten och att det finns många forskare som jobbar både på universiteten och läkemedelsindustrin då de är anställda av Astra Zeneca men har delar av sina tjänster på universiteten och då deltar i både utbildning och forskning. Det har bidragit väldigt mycket till vår utveckling och är en stor tillgång både för oss och läkemedelsindustrin. Att vi har en stor läkemedelsindustri i landet betyder också att våra studenter ser en framtid och vill satsa på den här forskningen.

Skulle en nedläggning av Astra Zeneca i Sverige betyda att medicinska upptäcker och nya mediciner försenas?

- Det är egentligen omöjligt att säga. Men min personliga åsikt är att även om svenska forskargrupper och mindre företag inom läkemedelsbranschen skulle kunna fortsätta jobba med läkemedelsindustrin i utlandet så kommer man inte att ha det stora kompetensutbytet och det nära dagliga långsiktiga samarbetet som vi har i dag.

- Och även om små företag verkligen är en väldigt bra grogrund för nya medicinska upptäckter så måste man förr eller senare göra stora, oerhört dyra kliniska prövningar, för att exempelvis se om en medicin ger bieffekter innan den kan släppas ut på marknaden. Det är väldigt få företag som har de ekonomiska muskler som krävs för det. Då finns en risk för att nya medicinska upptäckter och mediciner försenas eller att det inte blir något av dem alls. Det kan ta femton år från att man hittat något innan det kan bli en produkt till patienterna. Om det inte finansieras under den långa tiden så dör ju idén ut, säger Pam Fredman.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Anställda över 50 är en guldgruva”

Ditt driv försvinner inte för att du uppnår en viss ålder. Det menar Richard Lööw, chef som anställde Susann Johansson och tre andra 50-plussare under det senaste året.
Johanna Rovira Publicerad 13 maj 2025, kl 06:01
Man och kvinna i undervisningsrum
Richard Lööw beskriver sin medarbetare Susann Johansson som ett pålitligt urverk från Schweiz och anser att anställda över 50 är guld värda. Foto: Per Knutsson

Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator. 

När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat. 

Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff. 

– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson. 

– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY. 

Obegripligt välja bort äldre

Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater. 

– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva. 

50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större. 

– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw. 

Pålitligt urverk

Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden. 

– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon. 

Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.  

Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år. 

– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han. 

Lönen ej orsaken

Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra: 

– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.

– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson. 

Arbetsmarknad

Lista: Här är de attraktivaste företagen i Sverige

Årets bästa arbetsgivare är korade när det gäller attraktiva arbetsvillkor och jämställdhet. Nyckeltalsinstitutet har räknat ut toppnamnen inom en rad olika branscher, som energi och tech.
Elisabeth Brising Publicerad 8 maj 2025, kl 06:01
Händer som håller en bild på en glad gubbe och händer som möts
Uniper är en av de mest attraktiva arbetsgivarna i Sverige enligt en undersökning från Nyckeltalsinstitutet. Foto: Colourbox/Colourbox

Varje år listar Nyckeltalsinstitutet vilka svenska arbetsgivare som är attraktivast när det gäller arbetsvillkor, jämställdhet och hälsa. De bygger sin ranking på en databas med 400 arbetsgivare och 800 000 anställda. 

Utifrån den har de rankat företag i olika sektorer, till exempel energi tech och fastighet.

Tina Ekström.
Tina Ekström, vd. Foto: Nyckeltalsinstitutet

Medarbetarna är organisationens viktigaste resurs, oavsett situation. Vår kartläggning, baserad på rådande arbetsvillkor och kvantitativa data, visar att goda arbetsvillkor, hälsosam arbetsmiljö och jämställda utvecklingsmöjligheter är avgörande för framgång, säger Tina Ekström, vd på Nyckeltalsinstitutet, i en kommentar. 

Attraktivast i sin bransch

Arbetsgivarna med bäst arbetsvillkor i sin bransch:

El/energi
Mest attraktiva arbetsgivare: Uniper i Sverige

El/energi
Mest jämställda arbetsvillkor: Ellevio Sverige AB

Fastighet
Mest attraktiva arbetsgivare: Hemsö Fastighets AB

Mest jämställda arbetsvillkor: Akademiska hus

Techbranschen
Mest attraktiva arbetsgivare: Hewlett Packard Enterprise

Mest jämställda arbetsvillkor: Canon Svenska AB

Om rankingen

Kategorin attraktiv arbetsgivarindex baseras på faktorer som exempelvis tillsvidareanställningar, lika chefkarriär, gruppstorlek, kompetensutveckling och sjukfrånvaro. 

Om arbetsgivarna har kollektivavtal ingår inte i själva indexet, men det finns ändå med som en bakomliggande faktor i analysen enligt Nyckeltalsinstitutet. 

Jämställdhetsindex, Jämix, baseras på faktorer som lika arbetsvillkor för män och kvinnor, lönestrukturer, ledningsgrupp, föräldraskap, heltids- och tillsvidareanställningar.

Läs rapporten här. 

Resultatet baseras på insamlad statistik från 2024 där drygt 800 000 medarbetares arbetsvillkor från cirka 400 företag och organisationer kategoriserats. De listade organisationerna är de som har uppnått högst resultat i sin bransch i respektive index.