Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Forskning om corona ska förbereda oss på nästa kris

Hur kommer det sig att vissa företag i Sverige lyckas ställa om snabbt i kris? Det ska forskare ta reda på i ett av nio projekt som fått forskningsmedel av AFA Försäkring för att studera effekterna av coronakrisen.
Johanna Rovira Publicerad
Shutterstock
Medan vissa branscher ställde om direkt när coronan slog till, tog det betydligt längre tid för andra. Shutterstock

En handbok, eller en inspirationsguide i hur man förbereder sig och agerar bäst när nästa kris står för dörren. Det ska förhoppningsvis bli resultatet av ett forskningsprojekt i samarbete mellan Linköpings universitet och forskningsinstitutet Rise.

– Under våren har vi funderat över effekten av corona, där många organisationer snabbt ställer om, anpassar sig, skalar bort aktiviteter och blir mer effektiva. Vi vill titta på mekanismerna som ligger bakom, säger Mattias Elg, professor i kvalitetsteknik vid Linköpings universitet.

Forskarna ska i ett första läge undersöka ett större antal verksamheter och se hur dessa tacklade krisen, för att sedan gå på djupet med de organisationer som lyckats ställa om snabbt och skapa spinn off-effekter.

Läs mer: Företag ställer om i krisen

– Tanken är att dra nytta av lärdomarna och ta fram en handbok med konkret metodstöd. Ta tillvara på anpassningsförmågan och beredskapen som vissa organisationer har. Vi tror att en av nycklarna till framgång är att man jobbat partsgemensamt, så vi kommer att sätta särskilt fokus på just det, säger Mattias Elg.

Projektet, som ska vara klart 2023, har fått närmare 4,5 miljoner av AFA Försäkring, som ägs gemensamt av arbetsmarknadens parter. AFA har även beviljat åtta andra forskningsprojekt medel för att forska om hur pandemin påverkar arbetsmiljö, hälsa och ledarskap, men fortsätter ta emot ansökningar inom ramen för covid 19-utlysningen fram till oktober i år.

Läs mer: Så stöttar du en orolig kollega

Alexis Rydell, doktor i arbetsvetenskap vid Högskolan Dalarna har också fått nästan 4,5 miljoner för att studera omstruktureringar i besöksnäringen i spåren av coronapandemin. Han ska undersöka vilka konsekvenser pandemin haft för individer som drabbats av uppsägningar och korttidspermittering och hur det påverkat arbetsmiljön inom besöksnäringen.

Läs mer: Coronavarsel på nöjesparker

– Jag har länge forskat om företagsomställningar, men när coronakrisen slog till hårt mot besöksnäringen så blev det angeläget att göra en studie om just den branschen – det är ett understuderat område, vill jag påstå, säger Alexis Rydell.

Övriga projekt som beviljats forskningsmedel:

  • Vårdpersonalens coronavardag, intervjustudie, Mittuniversitetet.
  • Covid-19:s effekter på arbetsmiljön i digitalt distansarbete inom kommunal sektor, Karolinska institutet m fl.  
  • Kamerabaserad mätning vid misstänkt covid-19infektion. Göteborgs universitet
  • Hur påverkas primärvårdens arbete och psykosociala arbetsmiljö av corona, Linköpings universitet.
  • Pandemins påverkan på arbetsmiljön för kommunal hemtjänstpersonal, Lunds tekniska högskola
  • Pandemin och småföretagare inom hälso- och sjukvård, KI
  • Risk för psykisk ohälsa hos vårdpersonal p.g.a. pandemin, KI.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.