Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Forskning om corona ska förbereda oss på nästa kris

Hur kommer det sig att vissa företag i Sverige lyckas ställa om snabbt i kris? Det ska forskare ta reda på i ett av nio projekt som fått forskningsmedel av AFA Försäkring för att studera effekterna av coronakrisen.
Johanna Rovira Publicerad
Shutterstock
Medan vissa branscher ställde om direkt när coronan slog till, tog det betydligt längre tid för andra. Shutterstock

En handbok, eller en inspirationsguide i hur man förbereder sig och agerar bäst när nästa kris står för dörren. Det ska förhoppningsvis bli resultatet av ett forskningsprojekt i samarbete mellan Linköpings universitet och forskningsinstitutet Rise.

– Under våren har vi funderat över effekten av corona, där många organisationer snabbt ställer om, anpassar sig, skalar bort aktiviteter och blir mer effektiva. Vi vill titta på mekanismerna som ligger bakom, säger Mattias Elg, professor i kvalitetsteknik vid Linköpings universitet.

Forskarna ska i ett första läge undersöka ett större antal verksamheter och se hur dessa tacklade krisen, för att sedan gå på djupet med de organisationer som lyckats ställa om snabbt och skapa spinn off-effekter.

Läs mer: Företag ställer om i krisen

– Tanken är att dra nytta av lärdomarna och ta fram en handbok med konkret metodstöd. Ta tillvara på anpassningsförmågan och beredskapen som vissa organisationer har. Vi tror att en av nycklarna till framgång är att man jobbat partsgemensamt, så vi kommer att sätta särskilt fokus på just det, säger Mattias Elg.

Projektet, som ska vara klart 2023, har fått närmare 4,5 miljoner av AFA Försäkring, som ägs gemensamt av arbetsmarknadens parter. AFA har även beviljat åtta andra forskningsprojekt medel för att forska om hur pandemin påverkar arbetsmiljö, hälsa och ledarskap, men fortsätter ta emot ansökningar inom ramen för covid 19-utlysningen fram till oktober i år.

Läs mer: Så stöttar du en orolig kollega

Alexis Rydell, doktor i arbetsvetenskap vid Högskolan Dalarna har också fått nästan 4,5 miljoner för att studera omstruktureringar i besöksnäringen i spåren av coronapandemin. Han ska undersöka vilka konsekvenser pandemin haft för individer som drabbats av uppsägningar och korttidspermittering och hur det påverkat arbetsmiljön inom besöksnäringen.

Läs mer: Coronavarsel på nöjesparker

– Jag har länge forskat om företagsomställningar, men när coronakrisen slog till hårt mot besöksnäringen så blev det angeläget att göra en studie om just den branschen – det är ett understuderat område, vill jag påstå, säger Alexis Rydell.

Övriga projekt som beviljats forskningsmedel:

  • Vårdpersonalens coronavardag, intervjustudie, Mittuniversitetet.
  • Covid-19:s effekter på arbetsmiljön i digitalt distansarbete inom kommunal sektor, Karolinska institutet m fl.  
  • Kamerabaserad mätning vid misstänkt covid-19infektion. Göteborgs universitet
  • Hur påverkas primärvårdens arbete och psykosociala arbetsmiljö av corona, Linköpings universitet.
  • Pandemins påverkan på arbetsmiljön för kommunal hemtjänstpersonal, Lunds tekniska högskola
  • Pandemin och småföretagare inom hälso- och sjukvård, KI
  • Risk för psykisk ohälsa hos vårdpersonal p.g.a. pandemin, KI.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.