Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Forskning om corona ska förbereda oss på nästa kris

Hur kommer det sig att vissa företag i Sverige lyckas ställa om snabbt i kris? Det ska forskare ta reda på i ett av nio projekt som fått forskningsmedel av AFA Försäkring för att studera effekterna av coronakrisen.
Johanna Rovira Publicerad
Shutterstock
Medan vissa branscher ställde om direkt när coronan slog till, tog det betydligt längre tid för andra. Shutterstock

En handbok, eller en inspirationsguide i hur man förbereder sig och agerar bäst när nästa kris står för dörren. Det ska förhoppningsvis bli resultatet av ett forskningsprojekt i samarbete mellan Linköpings universitet och forskningsinstitutet Rise.

– Under våren har vi funderat över effekten av corona, där många organisationer snabbt ställer om, anpassar sig, skalar bort aktiviteter och blir mer effektiva. Vi vill titta på mekanismerna som ligger bakom, säger Mattias Elg, professor i kvalitetsteknik vid Linköpings universitet.

Forskarna ska i ett första läge undersöka ett större antal verksamheter och se hur dessa tacklade krisen, för att sedan gå på djupet med de organisationer som lyckats ställa om snabbt och skapa spinn off-effekter.

Läs mer: Företag ställer om i krisen

– Tanken är att dra nytta av lärdomarna och ta fram en handbok med konkret metodstöd. Ta tillvara på anpassningsförmågan och beredskapen som vissa organisationer har. Vi tror att en av nycklarna till framgång är att man jobbat partsgemensamt, så vi kommer att sätta särskilt fokus på just det, säger Mattias Elg.

Projektet, som ska vara klart 2023, har fått närmare 4,5 miljoner av AFA Försäkring, som ägs gemensamt av arbetsmarknadens parter. AFA har även beviljat åtta andra forskningsprojekt medel för att forska om hur pandemin påverkar arbetsmiljö, hälsa och ledarskap, men fortsätter ta emot ansökningar inom ramen för covid 19-utlysningen fram till oktober i år.

Läs mer: Så stöttar du en orolig kollega

Alexis Rydell, doktor i arbetsvetenskap vid Högskolan Dalarna har också fått nästan 4,5 miljoner för att studera omstruktureringar i besöksnäringen i spåren av coronapandemin. Han ska undersöka vilka konsekvenser pandemin haft för individer som drabbats av uppsägningar och korttidspermittering och hur det påverkat arbetsmiljön inom besöksnäringen.

Läs mer: Coronavarsel på nöjesparker

– Jag har länge forskat om företagsomställningar, men när coronakrisen slog till hårt mot besöksnäringen så blev det angeläget att göra en studie om just den branschen – det är ett understuderat område, vill jag påstå, säger Alexis Rydell.

Övriga projekt som beviljats forskningsmedel:

  • Vårdpersonalens coronavardag, intervjustudie, Mittuniversitetet.
  • Covid-19:s effekter på arbetsmiljön i digitalt distansarbete inom kommunal sektor, Karolinska institutet m fl.  
  • Kamerabaserad mätning vid misstänkt covid-19infektion. Göteborgs universitet
  • Hur påverkas primärvårdens arbete och psykosociala arbetsmiljö av corona, Linköpings universitet.
  • Pandemins påverkan på arbetsmiljön för kommunal hemtjänstpersonal, Lunds tekniska högskola
  • Pandemin och småföretagare inom hälso- och sjukvård, KI
  • Risk för psykisk ohälsa hos vårdpersonal p.g.a. pandemin, KI.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Silverrävar efterlyses av djurparker och nöjesfält

Att jobba som säsongsanställd attraherar i första hand yngre. Men Parks and Resorts, som äger Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland arbetar aktivt för att rekrytera fler äldre, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström.
Johanna Rovira Publicerad 26 mars 2025, kl 13:00
Sanna Nordström, Parks & Resorts.
Parks and Resorts satsar på mångfald - till säsongsanställda på Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland söks nu aktivt seniorer, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström. Foto: Privat/

Varför efterlyser ni silverrävar och pantertanter? 

Vi har jobbat länge med olika typer av riktade satsningar för att öka andelen seniora sökande och i grunden handlar det om att vi vill vara en park för alla och att våra gästers mångfald ska återspeglas hos våra anställda. 

 

Hur har det gått? 

Vi har ökat antalet seniora kollegor i samtliga parker förra året och det fanns säsongsanställda som fyllt 75 år i alla parker. Även i år ser det ut att finnas ett stort intresse. Vi tycker det är bra att vi får medarbetare som har både livs- och arbetserfarenhet och vi ser enbart fördelar med mångfald, inkluderat ålder. Det ger en fin dynamik i gruppen. 

 

Finns det några nackdelar? 

Nej, vi kan inte se några. Oavsett vem man är passar man inte för alla roller, det handlar inte om ålder. Vi har inte fått någon negativ respons på våra riktade kampanjer. 

Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Ålderismen har bitit sig fast på svensk arbetsmarknad.
– Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Sverige är sämst i Norden på att anställa personer över 55 år, vilket visar på en utbredd ålderism på arbetsmarknaden. Foto: Shutterstock.

“Yngre personer är helt enkelt smartare”. Facebookgrundaren Mark Zuckerberg är en av få som öppet och oförblommerat, vid 23 års ålder uttryckte den fördom många arbetsgivare i hemlighet tycks hysa, om man ser till de faktiska förhållandena på svensk arbetsmarknad. Sverige är sämst i Norden på att anställa folk över 55 år, visar undersökningar , och möjligen värst i världen på att ringakta äldre arbetskraft. 

Problemet med ålderism är universellt, men skiljer sig åt mellan olika länder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen 

Han är definitivt mot fördomen att ålder skulle ha något att göra med kompetens och kapacitet. Pluskommissionen jobbar aktivt för att förändra synen på livserfarenhet och bättre ta tillvara all outnyttjad kompetens. 

Skev syn på ålder i Sverige

Även vid en internationell jämförelse ligger Sverige pyrt till när det handlar om åldersfixering, menar John Mellkvist och pekar ut flera faktorer som samverkat till den skeva synen på ålder. 

I länder som legat i krig finns ofta en högre aktning och grundrespekt för äldre. Sverige har länge varit fredat från krig och har inte samma naturliga tradition av att hylla sina veteraner. Vi är också starkt teknikorienterade, vill gärna framstå som ett modernt land, vilket skapat en ängslighet i näringslivet, nämner John Mellkvist som några orsaker. 

Det är inte jätteenkelt att bevisa, men mycket pekar i riktningen att Sverige är bland de sämsta i världen på området. Enligt studier av World Values Survey hamnar vi som land botten vad gäller respekt för äldre.                

John Mellkvist.
John Mellkvist. Foto: Jenny Hammar.

Sverige sticker också tydligt ut på världskartan vad gäller individualism, och enligt studier finns ett klart samband mellan ett individualistiskt levnadssätt och hur åldersfientlig man är. En annan orsak till åldersfixeringen är våra trygghetssystem, exempelvis anställningsskyddet som enligt John Mellkvist lätt invaggar oss i en falsk säkerhet. 

Anställningstryggheten är viktig, men det verkliga skyddsnätet i arbetslivet blir allt mer förmågan att ställa om och röra sig på arbetsmarknaden. Flexibilitet är det nya svarta för det arbetsliv vi behöver skapa. 

Rata äldre kostar miljarder

Ett nytt arbetsliv och en fräschare syn på åldrande är nödvändigt, menar Pluskommissionen som nyligen visat att samhällskostnaden för svensk arbetsmarknads njugga inställning till senior arbetskraft är närapå 70 miljarder kronor årligen. Då är inte notan för personligt lidande och ohälsa på grund av utanförskap medräknad. Detta är ett slöseri av gigantiska mått, konstaterar John Mellkvist. Och kortsiktigt tänkt av arbetsgivarna. 

Om du vill behålla den yngre arbetskraften måste du visa att du vill satsa på de äldre. 

Hälsoframgångar gör att åldersgränserna har förskjutits. En åttioåring i dag kan vara pigg och vital, sjuttio sägs vara det nya femtio, och så vidare. Men fördomarna om ålder lever trots detta kvar. 

Vi måste rigga vår arbetsmarknad så vi inte drar alla över en ålderskam. Vi behöver se fler goda och vägledande exempel. Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder.

Ålderismen blir obsolet 

Han är spänd på hur vi om tio år, när en rimligare syn på åldrandet förhoppningsvis vunnit gehör, kommer att se tillbaka på vår samtid. Han gissar att vi då betraktar ålderismen på samma förundrade sätt som vi i dag blickar tillbaka på vår tidigare liberala inställning till rökning.  

Frågan är om Zuckerberg, som om tio år fyllt femtio, har ändrat uppfattning. För även om hög ålder trots allt är något de flesta av oss kommer att uppnå förr eller senare om vi har hälsan, kan inte det samma sägas om smarthet.