Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Följde CSN:s råd - nekades stöd

Ylva Janse följde CSN:s information angående omställningsstudiestödet. Fem månader senare fick hon avslag på sin ansökan – med motiveringen att hon gjort fel. Nu vill hon varna andra.
– Jag är heligt förbannad på hur illa CSN har skött sitt uppdrag, säger hon.
Ola Rennstam Publicerad
Ylva janse utomhos.
Enligt Ylva Janse var det först under våren som CSN informerade på sin hemsida om att studiemedel och omställningsstudiestöd inte är kompatibla. Foto: Ola Rennstam.

Redovisningsekonomen Ylva Janse har nackbesvär till följd av artros. För några år sedan insåg hon att det kommer att bli svårt att fortsätta med sitt stillasittande skrivbordsjobb ända till pensionen. Dessutom har Ylva Janse känt ett allt större sug efter en ny riktning i karriären. Så när ansökningstiden för det nya omställningsstudiestödet öppnade i oktober i fjol hängde hon på låset och var bland de allra första som sökte. Kurserna hon ville gå under vårterminen godkändes, hennes arbetsgivare gav henne tjänstledigt och Trygghetsrådet TRR ansåg att hennes ansökan var ett skolboksexempel på hur den nya utbildningsreformen var tänkt att användas. Då började problemen.

Både i samtal med CSN:s handläggare och via deras hemsida fick jag beskedet att söka studiemedel, och trodde då att det var en förutsättning för att få omställningsstudiestöd. Så det gjorde jag. Sen hörde jag ingenting på flera månader men visste att handläggarna hade hög belastning med många ärenden så jag ville inte ringa och ligga på om mitt ärende varje vecka. Det ångrar jag nu, säger hon.

Går miste om 25 000 i månaden

Ylva Janse började sin utbildning i januari och fick studiebidrag utbetalt i väntan på pengarna via omställningsstudiestödet, vilket i hennes fall skulle handlat om närmare 25 000 kronor i månaden för studier på 75 procent.
I början av maj – fem månader efter hon haft kontakt med CSN – kontaktade hon myndigheten för att se vad som egentligen hänt med hennes ärende.

Då fick jag plötsligt beskedet att jag inte var berättigad till något omställningsstudiestöd eftersom jag fått utbetalt studiebidrag under den här tiden, alltså precis det jag hade blivit uppmanad av CSN att söka.

"Jag känner mig rättslös"

Ylva Janse. Foto: Ola Rennstam.

Ylva Janse valde att betala tillbaka studiemedlet hon fått för vårterminen men beviljades ändå inte något omställningsstudiestöd retroaktivt.

Jag är heligt förbannad på hur illa CSN har skött sitt uppdrag och känner mig framför allt orättvist behandlad eller rent av rättslös. Jag har tålmodigt gått och väntat på mina pengar i flera månader. All denna tid och energi som jag har fått lägga på det här skulle jag ha velat lagt på mina studier istället.

Enligt Ylva Janse var det först under våren som CSN informerade på sin hemsida om att studiemedel och omställningsstudiestöd inte är kompatibla.

Enligt CSN är det helt okej att söka studiemedel, bara man väntar med att ta emot själva utbetalningarna tills man vet om man får omställningsstudiestöd eller ej. Det handlar inte om pengarna längre för min del, men jag vill varna andra för att inte hamna i samma situation, säger hon.

 

Till höstterminen har Ylva Janse sökt ett par nya kurser för att kunna fortsätta på den inslagna vägen med en ny karriär. Hon befarar att strulet med CSN:s handläggning kommer att fortsätta, något som myndigheten själva flaggat för kommer vara fallet

 

Jag vet ärligt talat inte om jag kommer söka omställningsstudiestöd igen, det verkar är inte vara värt tiden man lägger ner på det, säger hon.

CSN: Reglerna är tydliga

Joacim Strömblad. Foto: Therese Hasselryd/CSN.

Enligt CSN går det inte att få omställningsstudiestöd för den tid som man redan fått utbetalt studiemedel för. Joacim Strömblad, utredare på myndigheten utvecklar:

På grund av de långa handläggningstiderna får vi ofta frågan från sökande hur de ska försörja sig under studietiden. Ett alternativ, i väntan på besked om omställningsstudiestöd, är då att söka studiemedel utifall man skulle få avslag. Men man bör vara mycket medveten om att har man fått studiemedel utbetalt då blir det inget omställningsstudiestöd. Och det går bara att betala tillbaka studiemedel för 30 dagar efter att man fått pengarna, säger Joacim Strömblad, utredare på CSN.

Finns det ingen risk att pengarna börjar betalas ut om man sökt studiemedel?

Nej, pengarna kommer inte automatiskt. Den som sökt – och fått ett beslut om studiemedel – kan välja att inte ta ut pengarna genom att inte skicka in den så kallade studieförsäkran – den betyder enkelt utryckt jag vill ha pengarna.
– Då kan man avvakta och visar det sig att man kan få omställningsstudiestöd, kan man välja det stödet i stället. Om det däremot visar sig att man inte kan få omställningsstudiestöd kan man lämna in sin studieförsäkran och få studiemedlen utbetalda.

Har information på CSN:s hemsida varit tillräckligt tydlig om de här reglerna?
– Vi har inte lämnat någon felaktig information på vår hemsida men vi kunde absolut ha varit tydligare. Det är också därför vi löpande har byggt på informationen. Även om informationen är komplett så förstår vi att den kan vara svår att ta till sig för det är komplext. Vårt råd är att kontakta oss om man är minsta osäker.

Väntar du på besked från CSN angående ditt omställningsstudiestöd? Kontakta: ola.rennstam@kollega.se

OMSTÄLLNINGSSTUDIESTÖDET:

HUR LÄNGE?

  • För heltidsstudier i maximalt 44 veckor.
  • Det är också tillåtet att studera på deltid och sprida ut veckorna. Som lägst 20 procent av en heltid.
  • Om man pluggar samtidigt som man jobbar måste man avstå arbete i samma omfattning som man studerar.

FÖR VEM?

  • Den som har jobbat minst åtta av de senaste 14 åren och dessutom minst ett av de senaste två åren.
  • Man måste ha arbetat minst 16 timmar per vecka.
  • Den som är under 40 får inte läsa en utbildning som är längre än 80 veckor. För den som är över 40 finns ingen sådan gräns.
  • Stödet gäller till och med det år man fyller 60. Därefter trappas det ner.

 HUR STORT?

  • I år kan den som inte omfattas av kollektivavtal maximalt få 22 290 kronor i månaden i bidrag - före skatt.

  • Det går också att låna drygt 12 000 kronor från CSN. Hur mycket studiestöd man tidigare har använt spelar ingen roll.

  • För anställda som omfattas av avtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv är ersättningen högre. Då kan man få 27 243 kronor i månaden i bidrag - före skatt.

  • Den som omfattas av avtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv men tjänar mer än 34 000 kronor i månaden kan få 65 procent av lönen upp till 74 300 kronor, alltså maximalt 48 295 kronor.

    *Bidragsbeloppen baserar sig på inkomstbasbeloppet för 2023 (74 300 kronor).

FÖR VILKA UTBILDNINGAR?

  • Utbildningar som i dag ger rätt till studiemedel, exempelvis komvux, yrkeshögskola och universitet.
  • Utbildningar som en omställningsorganisation (exempelvis TRR) finansierar.
  • Utbildningen måste stärka personens ställning på arbetsmarknaden. För personer med kollektivavtal avgör omställningsorganisationerna om en utbildning gör det. Personer utan kollektivavtal ska vända sig till en kommande offentlig omställningsorganisation.
    Källa: CSN och Regeringen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden. 
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt. 

Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.