Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Vind i seglen för kärnkraften

Under decennier låg nedläggningshotet som en blöt filt över kärnkraften. Men i takt med att jorden har blivit varmare verkar motståndet ha mattats av. På kärnkraftverket i Forsmark är framtidstron stor.
David Österberg Publicerad
Kärnkraftverket i Forsmark.
Medarbetarna på kärnkraftverket i Forsmark märker tydligt att motståndet mot kärnkraften har minskat bland allmänheten Foto: Mikael Wallerstedt.

Lennart Hallin minns hur det var. På 1960-talet och i början av 1970-talet var nästan alla positiva till kärnkraften. Med hjälp av den skulle Sverige få gott om miljövänlig el och älvarna kunde fredas från ytterligare utbyggnad av vattenkraften.

Men när han skrev på anställningskontraktet hos Forsmark 1978 hade opinionen börjat svänga. Centerpartiet hade gått till val på att stänga kärnkraften och inte blev det bättre när kärnkraftsolyckan i Harrisburg inträffade 1979. Året därpå fick svenska folket rösta om hur det skulle bli.

– Två av tre reaktorer var färdiga, men vi fick gå och vänta på att starta dem, säger han och trummar med fingrarna mot bordet.

Folkomröstningen om kärnkraft

Vägen till Forsmark en dimmig dag.
Kärnkraftverket i Forsmark har nästan 1200 anställda. Foto: Mikael Wallerstedt.

Resultatet av folkomröstningen blev, kan man säga, typiskt svenskt eftersom mellanmjölksalternativet linje 2 fick flest röster. Reaktorer som var färdiga, i drift eller under produktion fick användas men skulle enligt riksdagsbeslut i juni 1980 avvecklas till år 2010.

Det innebar att teknikerna i Forsmark kunde ladda reaktorerna med kärnbränsle och trycka på startknappen.

– Jag var med och fasade in Forsmark 3 till det svenska stamnätet. Då var vi 40 personer som rökte cigarr i kontrollrummet. Du kan ju tänka dig röken, skrattar Lennart Hallin och viftar med handen i luften.

Att hans arbetsplats skulle stänga 30 år senare brydde han sig inte så mycket om.

– Det var så häftigt att få arbeta med den här nya tekniken, det var ju verkligen high-tech. 2010 skulle jag vara 54 år och då skulle jag ju nästan kunna gå i pension, tänkte jag. Dessutom är det ju inte så många som vet att deras arbetsplats garanterat kommer att få finnas kvar i 30 år, säger han.

Ska vara kvar till 40-talet

Beslutet om avveckling till år 2010 hävdes 1997. Nu är det 2023 och kärnkraftsverken finns fortfarande kvar, om än i decimerad skara. Genom två överenskommelser under 2000-talet bestämde politikerna att det trots allt finns en framtid för energislaget.

Forsmark har samtliga reaktorer i gång och tillsammans producerar de en femtedel av den el som Sverige behöver. Senaste budet är att de ska vara kvar en bit in på 2040-talet – kanske längre.

Cecilia Gustavsson och två studenter i en korridor på Forsmark.
Cecilia Gustavsson, programansvarig, har själv arbetat på Forsmark och vet att hennes studenter har lätt att hitta jobb. Foto: Mikael Wallerstedt.

På Uppsala universitet finns Sveriges enda högskoleingenjörsprogram i kärnkraftteknik. Till det kan man söka om man redan har gått två år på en ingenjörsutbildning. De senaste åren har universitetet haft svårt att fylla de 30 platserna, men något är på väg att hända.

– En svårighet för oss är att vi inte rekryterar direkt från gymnasiet. Det är svårare att locka studenter som redan har läst två år på ett högskole- eller civilingenjörsprogram. Men den senaste tiden har vi märkt av ett ökat intresse för kärnkraft, säger Cecilia Gustavsson som är ansvarig för programmet.

Hon har själv jobbat på kärnkraftverket i Forsmark och vet hur stort rekryteringsbehovet inom industrin är.

– Kärnkraften skriker ju efter kompetens. Och det handlar inte bara om kärnkraftverken. Mellan- och slutförvaren rekryterar också mycket folk, liksom den industri som levererar till kärnkraftverken, säger Cecilia Gustavsson.

Vill bidra till en fossilfri värld

Arvid Sandström och Gustaf Krottler.
Arvid Sandström och Gustaf Krottler Foto: Mikael Wallerstedt.

Två av studenterna som tänker sig en framtid bland kluvna atomer är Arvid Sandström och Gustaf Krottler. Till det finns det flera anledningar.

– Kärnkraften känns som en bra lösning på ett svårt problem – att vi kommer att behöva mycket fossilfri el. Det känns som att vi verkligen kommer att göra skillnad, säger Gustaf Krottler och får medhåll av sin kurskamrat.

– Det är svårt att se hur vi skulle klara omställningen mot en fossilfri värld utan kärnkraften. Dessutom är själva tekniken häftig. Om Sverige satsar på forskning och utveckling av kärnkraften kan det vara ett viktigt bidrag till att göra världens elproduktion fossilfri, säger Arvid Sandström.

Händer det att ni får negativa reaktioner när ni berättar vad ni pluggar?

– Inte från yngre, de är nästan alltid nyfikna. Men när man pratar med äldre händer det att de ser skeptiska ut, säger Gustaf Krottler.

Tillverkar en femtedel av Sveriges el 

Vi lämnar universitetet och återvänder till Forsmarkshalvön. Emma Ekberg Berry, civilingenjör med en master i kärnenergiteknik, är en av kraftverkets färskingar.

– Det är jättecoolt med kärnkraft. Dels rent fysiskt – att det går att få så mycket energi ur en så liten mängd massa – dels den stora påverkan den har för den svenska energiförsörjningen. Och man blir aldrig fullärd här, det finns alltid nya, spännande utmaningar.

Det där med det häftiga i kärnkraftstekniken verkar förena alla vi pratar med på Forsmark. Sofia Nilsson, som jobbar med kärnbränslet, ser i det närmaste lyrisk ut när hon pratar om sin arbetsplats.

– Det är ett så genialiskt sätt att göra el på! Tänk att man kan bygga en så här liten fabrik mitt ute i skogen och sedan tillverka en femtedel av all el som Sverige behöver.

– Det är också häftigt med alla yrkesgrupper som jobbar här. Allt från bevakning och brandkår till lokalvårdare, inköp, ekonomer och tekniker.

Pia Kilbo.
Pia Kilbo. Foto: Vattenfall.

Ja, kärnkraftverken är stora arbetsplatser. På Ringhals och Forsmark, där Pia Kilbo är HR-chef, jobbar nästan 2 200 personer. Befattningarna är många och rekryteringsbehovet enormt.

– Tillgången på kompetens ser olika ut på olika områden. Ett stort behov är ingenjörer med inriktning på el och instrument. Om man tycker att det är kul med el tycker jag verkligen att man ska satsa på utbildningar inom el. Och det gäller både på gymnasie- och högskolenivå, säger Pia Kilbo.

"Finns Ringhals kvar?"

Hon och hennes kollegor är ofta ute på skolor för att locka unga till kärnkraften. De berättar att möjligheterna att testa olika tjänster är goda och att industrin har ett omfattande internationellt samarbete.

De senaste decenniernas oklarhet kring kärnkraftens framtid har delvis försvårat rekryteringen.

– Det har vi märkt ibland, framför allt hos dem som inte är så pålästa. När jag berättar att jag jobbar för Ringhals får jag ibland frågan ”Finns Ringhals kvar?” Och det gör det ju i åtminstone 20 år till.

En del i kritiken mot kärnkraften är de risker som finns i att hantera radioaktivt bränsle. Kritiken har intensifierats vid kärnkraftsolyckorna i Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima. Personalen på Forsmark tror att rädslan för radioaktivitet delvis grundar sig i okunskap om hur ett kärnkraftverk fungerar.

– Säkerheten är allt här, den genomsyrar allt vi gör. Med hjälp av en simulator kan vi öva på allt möjligt och omöjligt som skulle kunna hända, säger Marcel Hedenljung som jobbar med driftstöd och styr- och reglersystem.

Lennart Hallin håller med.

– I allt jobb vi gör är utgångspunkten att ingenting får gå sönder. Vi är väldigt rädda om anläggningen, men inte rädda för anläggningen.

Ökat stöd för kärnkraften

Farlig eller inte – stödet för kärnkraften ökar i alla fall i Sverige, enligt flera Novusundersökningar. Sex av tio svenskar vill bygga ny kärnkraft vid behov. En fjärdedel vill fortsätta använda dagens reaktorer men inte bygga nya och knappt en tiondel vill stänga kärnkraften genom politiska beslut.

Lennart Hallin har märkt av förändringarna.

– Numera får jag inga negativa kommentarer. Det var annorlunda på 80-talet. Nu är den vanligaste kommentaren: ”Hur snabbt kan ni bygga ut kärnkraften?” Allt ska ju vara eldrivet nuförtiden.

Så funkar fjärde generationens kärnkraft

  • Kärnkraftverken delas in i generationer, beroende på hur de är konstruerade. Gränserna är dock lite flytande. De svenska reaktorerna tillhörde generation II när de byggdes, men har uppgraderats vid renoveringar.
  • År 2000 inleddes ett internationellt samarbete för att kunna driftsätta anläggningar som tillhör generation IV år 2030.
  • Anläggningarna ska utnyttja kärnbränslet 100 gånger mer effektivt än dagens reaktorer. Det kärnbränsle som finns tillgängligt i dag skulle därför kunna försörja hela världen med el i tusen år.
  • Avfallet behöver slutförvaras i några hundra år i stället för dagens 100 000 år.

Vanliga argument för och emot kärnkraft

+ Elproduktionen släpper inte ut koldioxid.

+ Kärnkraft ger en stabil elproduktion.

+ Kärnkraften behövs för den gröna omställningen.

– Kärnkraften producerar radioaktivt avfall.

– Utvinningen av uran påverkar miljön negativt.

– En olycka eller ett attentat kan leda till utsläpp av radioaktiv strålning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
En dator på ett tomt konferensbord, bredvid en bild på Unionens tf chefsekonom Tobias Lundquist.
Jobben minskar snabbast i flera yrken där AI kan utföra en stor del av arbetsuppgifterna. Unionens Tobias Lundquist beskriver utvecklingen som ”tysta varsel”, där pensionsavgångar inte ersätts och nyanställningar uteblir. Foto: Martin Pahlmblad/TT, Peter Jönsson

83 procent av Unionens fackklubbar säger att deras arbetsgivare har infört AI. Det visar förbundets senaste konjunkturrapport, som bland annat bygger på enkätintervjuer med 468 fackklubbar.

I flera av de kontorsyrken som är mest AI-exponerade, alltså där AI antas kunna utföra en stor del av arbetsuppgifterna, är förändringarna tydliga. Kundtjänstpersonal, ekonomiassistenter och HR-specialister blir färre i en betydligt snabbare takt än tidigare (se faktaruta).

Unionen kallar det ”tysta varsel”. Pensionsavgångar ersätts inte och nyanställningar blir inte av. På så sätt sker stora förändringar utan att det syns i statistiken om uppsägningar. Tobias Lundquist, tf chefsekonom på Unionen, säger till Kollega att man har sett samma sak i tidigare teknikskiften.

– Vissa yrken och branscher krymper, men de krymper liksom inifrån.

AI gör att de anställda blir färre, enligt fackklubbar

Bland fackklubbar på företag som har infört AI svarar 42 procent att det har påverkat personalbehovet. Ofta genom just tysta varsel, enligt Unionen.

Klubbarna svarar att antalet anställda har blivit färre inom bland annat ekonomi, administration, marknadsföring och HR. Chefer, forskare och olika sorters IT-utvecklare har i stället blivit fler, enligt klubbarna. 

Konsekvenserna kan bli att nyexaminerade får svårare att få jobb, eftersom rutinuppgifter som tidigare har gjorts av nyanställda nu har automatiserats, enligt Lundquist. I rapporten heter det bland annat:

”Varje företag tjänar på att någon annan tar kostnaden för att lära upp de unga. Men om alla väntar saknas i framtiden de erfarna tjänstemän som ska leda och kvalitetssäkra det arbete som allt mer utförs av AI.”

AI-företag planerar oftare neddragningar

Effekterna syns också när man blickar framåt. Företag som använder AI har i dubbelt så många fall planer på att säga upp tjänstemän jämfört med företag som inte använder AI. Skillnaden består även när man tar hänsyn till företagens skillnader i orderingång, lönsamhet, sektor, storlek och export. Fenomenet syns i små och medelstora företag.

Vad kan detta få för konsekvenser?

– Det får vi se. Man brukar säga att det kommer nya jobb, precis som i tidigare teknikomställningar. Men vi vill lyfta att det inte alltid är de som blir av med jobbet som får de nya jobben, säger Tobias Lundquist och fortsätter:

– Men Sverige har ju bäst förutsättningar av alla att hantera den här omställningen på ett bra sätt. Vi har ett omställningsstöd som är bra riggat. Vi har en a-kassa som har varit bra, men nu är alldeles för låg. Den behöver förbättras.

Facket har sällan förhandlat om AI-användningen

Men trots att 83 procent av klubbarna svarar att arbetsgivaren har introducerat AI är det bara 16 procent av dem som förhandlat om saken.

– Vi tycker att det är för lågt, säger Tobias Lundquist.

Varför är det så få som lyckas förhandla om detta?

– Det blir en gissning, utifrån att vi har pratat med många klubbar: det här har gått så fort. Det är svårt för klubbarna att förstå vad det innebär. 

I Unionens konjunkturrapport från 2024 konstateras att det inte verkar finnas något motstånd bland arbetsgivare mot att förhandla om AI.

– Det är väl snarare att man inte har tagit upp det, helt enkelt. Man kanske inte har kompetensen. 

Är lokalt förtroendevalda utrustade att förhandla om en så komplex fråga, en teknik som få av oss förstår hur den fungerar?

– Nej, det är nog svårt. Jag tror att i större företag, och i vissa branscher där man ändå har den kunskapen, där kan man absolut göra det.

Här är de AI-exponerade yrken där jobben har blivit färre

Unionens genomgång av SCB:s lönestrukturundersökning pekar på att antalet anställda i de sex mest AI-exponerade kontorsyrkena har sjunkit: från 113 600 personer år 2023 till 98 500 år 2025. Det är ett fall på omkring 13 procent. Mellan 2017 och 2022 krympte yrkena betydligt långsammare, omkring 1 procent per år.

Yrken som har krympt är bland andra inköps- och orderassistenter, kundtjänstpersonal, löneadministratörer, ekonomiassistenter, marknads- och försäljningsassistenter och HR-specialister.

Samtidigt blir det fler anställda inom vissa AI-exponerade yrken, bland annat redovisningsekonomer, mjukvaru- och systemutvecklare och controllers.

Siffrorna i SCB-undersökningen bevisar inte att förändringarna beror på just AI-utvecklingen. Andra faktorer, exempelvis konjunkturförändringar, kan spela in.

Andra slutsatser och önskemål i Unionens konjunkturrapport

  • Sverige har lämnat lågkonjunkturen.
  • Arbetslösheten sjunker i hela landet, men många arbetslösa står långt från arbetsmarknaden.
  • Upprustningen och AI-utvecklingen driver upp investeringarna.
  • Industrin är på rätt väg, men fordonsindustrin har problem.
  • Arbetsgivarna behöver skapa ”vägar in” för unga när AI tar över de rutinuppgifter som är förknippade med juniora jobb.
  • Om arbeten ersätts av AI-tjänster riskerar skattebasen att krympa. Staten borde utreda frågan.
Nya lagar och regler för arbetslivet 2027
Nya skatteregler, högre ersättning vid sjukdom och föräldraledighet och ändrade regler på jobbet. Här är de viktigaste förändringarna 2027 och vad de betyder för dig. Foto: Colourbox

8 förändringar 2027 i korthet

  1. Brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs.
  2. Det förhöjda grundavdraget gäller först från året du fyller 68.
  3. Taken för sjukpenning och föräldrapenning höjs.
  4. Nya krav kan ställas på sjuka som får försörjningsstöd.
  5. Skattereglerna ändras för den som jobbar på flera platser.
  6. Rätten till tjänstledighet vid militärtjänstgöring förtydligas.
  7. Arbetstillstånd ska inte längre vara knutna till en viss arbetsgivare.
  8. Det är fortfarande oklart när reglerna om lönetransparens börjar gälla.

Dina Pengar 2027:

Prisbasbeloppet höjs från 59 200 kronor till 59 600 kronor 2027.

Det flyttar upp brytpunkten för statlig inkomstskatt med cirka 1 400 kronor till 56 483 kronor i månaden.

För den som ligger över brytpunkten innebär det omkring 323 kronor mer i månaden efter skatt.

För en löntagare med 40 000 kronor i månadslön blir effekten betydligt mindre: cirka 23 kronor mer i månaden.

Det finns inga beslutade skattesänkningar i form av jobbskatteavdrag under 2027. 

Gränsen för löneväxling höjs
Nästa år höjs gränsen för lönsam löneväxling till 58 200 kronor i månaden. 
Löneväxling innebär att en del av din bruttolön byts mot till exempel extra inbetalningar till tjänstepensionen. 

Tänk på att om du som i dag har mellan 56 000 och 58 200 kronor kvar i lön efter löneväxlingen hamnar under gränsen nästa år. 
 

Lägre skatt först från 68 års ålder
När man blir äldre sjunker skatten till följd av ett högre grundavdrag på inkomster.
Från 2027 får man det förhöjda grundavdraget först från det år man fyller 68, alltså ett år senare jämfört med nuvarande regler. Det gäller dig som är född 1960 och senare.

 

Din trygghet 2027:

Höjda tak för ersättning vid sjukdom och föräldraledighet

Eftersom prisbasbeloppet för 2027 har fastställts till 59 600 kronor höjs taken för ersättningar från Försäkringskassan, som bland annat sjukpenning och föräldrapenning, vid årsskiftet.

 


Arbetslösa
De senaste åren har Tidöregeringen skärpt reglerna för arbetslösa. Bland annat trappas ersättningen ner snabbare än tidigare. Under 2027 finns inga beslutade förändringar av ersättningsnivåerna i a-kassan.

Nya regler för sjuka med försörjningsstöd
Den som är sjuk och behöver försörjningsstöd kan mötas av nya krav, enligt beslut från regeringen. 

Från den 1 januari får kommunernas socialnämnder möjlighet att kräva deltagande i arbetslivsinriktad rehabilitering. Samtidigt blir vissa myndigheter skyldiga att hjälpa till att ta fram en individuell plan.

Sedan i somras finns också kravet att den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska lämna läkarintyg för att kunna få försörjningsstöd.  

 

Dina rättigheter 2027:

Tydligare rätt till ledighet vid militärtjänstgöring

Foto: Anders Wiklund/TT

Rätten till tjänstledighet från ditt vanliga jobb vid tjänstgöring i Försvarsmakten förtydligas. 

Förändringarna innebär bland annat att det blir tydligare i lagen att du har rätt att behålla din civila anställning och ta tjänstledigt när du kallas in för att tjänstgöra i Försvarsmakten. 
Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

 


Lönetransparens – oklart när de nya reglerna införs

EU:s direktiv om lönetransparens antogs 2023 med syftet att stärka arbetstagares insyn i lönesättningen. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser och rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen.

De nya reglerna skulle gälla från juli 2026, men i våras ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. 

Därefter ändrade regeringen sig igen och krävde att EU skulle göra om direktivet, ett krav som EU sa nej till. 

Eftersom det inte har lämnats in någon proposition till riksdagen för att genomföra direktivet är det oklart när reglerna kommer att träda i kraft.

 

Nya skatteregler för dig som jobbar på olika platser

Nya skatteregler införs med syfte att anpassa dem till ett mer flexibelt arbetsliv med ökat distans- och hybridarbete. Regeländringarna träder i kraft vid årsskiftet och innebär bland annat: 

  • Ny regel för tjänsteställe: Tjänstestället ska i första hand bestämmas utifrån arbetsgivarens avsikt vid anställningens början när det gäller var arbetet ska utföras. 
     
  • Definition av tjänsteresa: För att skapa ökad tydlighet införs en formell definition av begreppet tjänsteresa direkt i inkomstskattelagen.
     
  • Förenklat traktamente: Reglerna för avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresor och resor i näringsverksamhet förenklas.
     
  • Nytt gemensamt avdrag för boende på annan ort: De nuvarande avdragen för tillfälligt arbete på annan ort och dubbel bosättning slås ihop till ett gemensamt avdrag. Avståndskravet höjs från 50 till 100 kilometer, logiavdraget tidsbegränsas till högst fem år och maximeras till två prisbasbelopp per år.

 

Nya regler för arbetstillstånd
Ett arbetstillstånd ska inte längre vara knutet till en viss arbetsgivare och ett visst slags arbete. 

Den som byter arbetsgivare ska alltså inte behöva söka ett nytt arbetstillstånd, men ska anmäla bytet till Migrationsverket. 
Lagförändringarna träder i kraft den 1 februari 2027.

Källor: Regeringen, Unionen, Skatteverket, Länsförsäkringar.

Arbetsmarknad

IMY: Lexbase och Krimfup bryter mot lagen

Lexbase och Krimfup får inte längre visa uppgifter om brott efter sökningar på namn, personnummer eller adress. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter att ha granskat tjänsterna. Lexbase ska överklaga beslutet.
David Österberg Publicerad 3 november 2026, kl 11:12
Integritetsskyddsmyndigheten IMY
Lexbase och Krimfup bryter mot GDPR. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter en tillsyn. Söktjänsterna får inte visa brottsuppgifter efter sökningar med namn, personnummer eller adress. Integritetsskyddsmyndigheten IMY

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott. Två av dem är Lexbase och Krimfup.

Tjänsterna har grundlagsskydd genom så kallade frivilliga utgivningsbevis. Det innebär att skyddet för personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning GDPR inte gäller.

Men nu slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast att EU-rätten har företräde.

IMY anser därför att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Myndigheten kräver att bolagen ser till att användare inte kan ta del av uppgifter om brott genom att söka på namn, personnummer eller adress.

Bolagen bakom tjänsterna, Legal Newsdesk Sweden AB respektive Fuplex AB, får också reprimander av IMY.

Lexbase ska överklaga

Gunnar Axén är ansvarig utgivare på Lexbase. Han kallar IMY:s beslut för "myndighetsaktivism" i en kommentar till Kollega:

"Vi anser att IMY har gjort en långtgående övertolkning av EU-domstolens avgörande och att beslutet är ett tydligt exempel på myndighetsaktivism med allvarliga konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten i Sverige. EU-domstolen har dessutom aldrig prövat Lexbase nuvarande, redaktionellt bearbetade nyhetstjänst, utan uttalade sig om den tidigare verksamheten."

Gunnar Axén anser också att det är problematiskt att IMY anser att Lexbase inte bedriver journalistisk verksamhet:

"Det illustrerar enligt vår mening ett grundläggande demokratiskt problem: att en myndighet anser sig ha mandat att dra gränsen för vad som är godtagbar journalistik och vilka journalistiska verksamheter som ska omfattas av grundlagens skydd."

Enligt Lexbase för IMY:s beslut tankarna till auktoritära stater:

"En sådan ordning är djupt oroande och för tankarna till hur myndigheter i auktoritära stater som Ryssland och Turkiet har använts för att begränsa den fria pressen. Vi kommer därför att överklaga beslutet."

MrKoll måste tillåta radering

IMY har samtidigt granskat söktjänsterna MrKoll och Upplysning. Enligt myndigheten har bolagen bakom tjänsterna inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade enligt GDPR.

Eric Leijonram
Eric Leijonram. Pontus Lundahl/TT

– Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, i ett pressmeddelande.

Enligt IMY var avsikten med frivilliga utgivningsbevis aldrig att de skulle möjliggöra den här typen av omfattande söktjänster för personuppgifter.

– Det markerades uttryckligen av lagstiftaren. Mot bakgrund av ny praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen finner vi nu att de aktuella söktjänsterna behöver följa dataskyddsförordningen, säger Eric Leijonram.

IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.

Kollega söker Krimfup för en kommentar.

Så säger lagen

Uppgifter om brott har ett särskilt skydd i GDPR. De får som huvudregel bara behandlas under myndighetskontroll eller när det finns särskilt stöd i lag. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får bara föras under kontroll av en myndighet.

Källa: IMY, GDPR artikel 10

Vad är IMY?

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är Sveriges dataskyddsmyndighet. Den granskar att företag, myndigheter och andra verksamheter följer reglerna om dataskydd, bland annat GDPR. IMY ger också vägledning om hur personuppgifter får hanteras och kan ingripa mot verksamheter som bryter mot reglerna. 

Myndigheten hette tidigare Datainspektionen, men bytte namn till Integritetsskyddsmyndigheten 2021.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)