Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fler fortsätter jobba efter 65

De arbetande pensionärerna blir allt fler. Nästan var femte person jobbar efter att de fyllt 65 år. Det är en ökning med 36 procent jämfört med för fem år sedan.
Ola Rennstam Publicerad
Personer i pensionsålder runt ett fikabord.
Nästan 200 000 personer i åldrarna 66–74 år jobbade under 2015. Foto: Colourbox

Många väljer att arbeta allt längre upp i åldrarna. Enligt statistik från Statistiska centralbyrån förvärvsarbetade närmare 200 000 personer i åldrarna 66–74 år 2015. Det motsvarar 19 procent av åldersgruppen, att jämföra med att 78 procent i den arbetsföra åldern 20–64 år.

Ett vanligt skäl till att fortsätta jobba är att man behöver pengarna. Bland männen förvärvsarbetade 25 procent under förra året medan motsvarande andel bland kvinnorna var 14 procent.

Det är också vanligt att sluta sin anställning och fortsätta jobba som egen företagare. Statistiken visar att närmare hälften av de som arbetar i pensionsåldern gör det som företagare medan motsvarande siffra i åldern 20–64 år bara är åtta procent. De flesta äldre företagarna finns inom jord- och skogsbruk och konsultuppdrag.

De som fortsätter att vara anställda arbetar oftast inom vård och omsorg och utbildningssektorn. Däremot är det mindre vanligt att man jobbar kvar som anställd inom tillverkningsindustrin.

Utbildningsnivån har också betydelse, framför allt är det högutbildade som fortsätter att arbeta efter 65 medan lågutbildade i högre utsträckning enbart har inkomst från sin pension. Men även var man bor i landet spelar roll för hur man jobbar i pensionsåldern. Egenföretagarna finns mer i glesbygdskommuner och anställda i storstäder. Bergs kommun i Jämtland har högst andel förvärvsarbetande äldre, där jobbar mer än var tredje pensionär.

Lönande att arbeta efter 65

Dagens pensionssystem har ingen bestämd pensionsålder, men de allra flesta väljer ändå att gå vid 65 års ålder. Inkomst- och premie­pensionen, som betalas ut av staten, går att ta ut tidigast från 61. Det går också att skjuta upp pensionsuttaget ända till 70 års ålder.

Den som är pigg och orkar arbeta ett par år efter 65 har mycket att vinna ekonomiskt. Genom att ta ut den allmänna pensionen samtidigt som man fortsätter arbeta får man ett rejält inkomstlyft. Dessutom tjänar man in ny pension. Den som jobbar men väljer att vänta med att ta ut pensionspengarna får ett högre månadsbelopp livet ut.

Här jobbar pensionärerna

De fem vanligaste branscherna för anställda män, andel i procent:

  • Transport och magasinering: 66–74 år, 12 procent, 20–64 år 8 procent.
  • Vård och omsorg: 66–74 år, 11 procent, 20–64 år, 7 procent.
  • Företagstjänster: 66–74 år, 11 procent, 20–64 år, 12 procent.
  • Tillverknings- och utvinningsindustri: 66–74 år, 10 procent, 20–64 år, 19 procent.
  • Utbildningsväsende: 66–74 år, 9 procent, 6 20–64 år.

De fem vanligaste branscherna för anställda kvinnor, andel i procent:

  • Vård och omsorg: sociala tjänster: 66–74 år, 37 procent, 20–64 år, 29 procent.
  • Utbildningsväsendet: 66–74 år, 17 procent, 20–64 år, 17 procent.
  • Företagstjänster: 66–74 år, 8 procent, 20–64 år, 10 procent.
  • Civila myndigheter och försvar: 66–74 år, 7 procent, 20–64 år, 7 procent.
  • Handel: 66–74 år, 6 procent, 20–64 år, 11 procent.

Statistiska Centralbyrån

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.