Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fler fortsätter jobba efter 65

De arbetande pensionärerna blir allt fler. Nästan var femte person jobbar efter att de fyllt 65 år. Det är en ökning med 36 procent jämfört med för fem år sedan.
Ola Rennstam Publicerad
Personer i pensionsålder runt ett fikabord.
Nästan 200 000 personer i åldrarna 66–74 år jobbade under 2015. Foto: Colourbox

Många väljer att arbeta allt längre upp i åldrarna. Enligt statistik från Statistiska centralbyrån förvärvsarbetade närmare 200 000 personer i åldrarna 66–74 år 2015. Det motsvarar 19 procent av åldersgruppen, att jämföra med att 78 procent i den arbetsföra åldern 20–64 år.

Ett vanligt skäl till att fortsätta jobba är att man behöver pengarna. Bland männen förvärvsarbetade 25 procent under förra året medan motsvarande andel bland kvinnorna var 14 procent.

Det är också vanligt att sluta sin anställning och fortsätta jobba som egen företagare. Statistiken visar att närmare hälften av de som arbetar i pensionsåldern gör det som företagare medan motsvarande siffra i åldern 20–64 år bara är åtta procent. De flesta äldre företagarna finns inom jord- och skogsbruk och konsultuppdrag.

De som fortsätter att vara anställda arbetar oftast inom vård och omsorg och utbildningssektorn. Däremot är det mindre vanligt att man jobbar kvar som anställd inom tillverkningsindustrin.

Utbildningsnivån har också betydelse, framför allt är det högutbildade som fortsätter att arbeta efter 65 medan lågutbildade i högre utsträckning enbart har inkomst från sin pension. Men även var man bor i landet spelar roll för hur man jobbar i pensionsåldern. Egenföretagarna finns mer i glesbygdskommuner och anställda i storstäder. Bergs kommun i Jämtland har högst andel förvärvsarbetande äldre, där jobbar mer än var tredje pensionär.

Lönande att arbeta efter 65

Dagens pensionssystem har ingen bestämd pensionsålder, men de allra flesta väljer ändå att gå vid 65 års ålder. Inkomst- och premie­pensionen, som betalas ut av staten, går att ta ut tidigast från 61. Det går också att skjuta upp pensionsuttaget ända till 70 års ålder.

Den som är pigg och orkar arbeta ett par år efter 65 har mycket att vinna ekonomiskt. Genom att ta ut den allmänna pensionen samtidigt som man fortsätter arbeta får man ett rejält inkomstlyft. Dessutom tjänar man in ny pension. Den som jobbar men väljer att vänta med att ta ut pensionspengarna får ett högre månadsbelopp livet ut.

Här jobbar pensionärerna

De fem vanligaste branscherna för anställda män, andel i procent:

  • Transport och magasinering: 66–74 år, 12 procent, 20–64 år 8 procent.
  • Vård och omsorg: 66–74 år, 11 procent, 20–64 år, 7 procent.
  • Företagstjänster: 66–74 år, 11 procent, 20–64 år, 12 procent.
  • Tillverknings- och utvinningsindustri: 66–74 år, 10 procent, 20–64 år, 19 procent.
  • Utbildningsväsende: 66–74 år, 9 procent, 6 20–64 år.

De fem vanligaste branscherna för anställda kvinnor, andel i procent:

  • Vård och omsorg: sociala tjänster: 66–74 år, 37 procent, 20–64 år, 29 procent.
  • Utbildningsväsendet: 66–74 år, 17 procent, 20–64 år, 17 procent.
  • Företagstjänster: 66–74 år, 8 procent, 20–64 år, 10 procent.
  • Civila myndigheter och försvar: 66–74 år, 7 procent, 20–64 år, 7 procent.
  • Handel: 66–74 år, 6 procent, 20–64 år, 11 procent.

Statistiska Centralbyrån

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.