Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fler fortsätter jobba efter 65

De arbetande pensionärerna blir allt fler. Nästan var femte person jobbar efter att de fyllt 65 år. Det är en ökning med 36 procent jämfört med för fem år sedan.
Ola Rennstam Publicerad
Personer i pensionsålder runt ett fikabord.
Nästan 200 000 personer i åldrarna 66–74 år jobbade under 2015. Foto: Colourbox

Många väljer att arbeta allt längre upp i åldrarna. Enligt statistik från Statistiska centralbyrån förvärvsarbetade närmare 200 000 personer i åldrarna 66–74 år 2015. Det motsvarar 19 procent av åldersgruppen, att jämföra med att 78 procent i den arbetsföra åldern 20–64 år.

Ett vanligt skäl till att fortsätta jobba är att man behöver pengarna. Bland männen förvärvsarbetade 25 procent under förra året medan motsvarande andel bland kvinnorna var 14 procent.

Det är också vanligt att sluta sin anställning och fortsätta jobba som egen företagare. Statistiken visar att närmare hälften av de som arbetar i pensionsåldern gör det som företagare medan motsvarande siffra i åldern 20–64 år bara är åtta procent. De flesta äldre företagarna finns inom jord- och skogsbruk och konsultuppdrag.

De som fortsätter att vara anställda arbetar oftast inom vård och omsorg och utbildningssektorn. Däremot är det mindre vanligt att man jobbar kvar som anställd inom tillverkningsindustrin.

Utbildningsnivån har också betydelse, framför allt är det högutbildade som fortsätter att arbeta efter 65 medan lågutbildade i högre utsträckning enbart har inkomst från sin pension. Men även var man bor i landet spelar roll för hur man jobbar i pensionsåldern. Egenföretagarna finns mer i glesbygdskommuner och anställda i storstäder. Bergs kommun i Jämtland har högst andel förvärvsarbetande äldre, där jobbar mer än var tredje pensionär.

Lönande att arbeta efter 65

Dagens pensionssystem har ingen bestämd pensionsålder, men de allra flesta väljer ändå att gå vid 65 års ålder. Inkomst- och premie­pensionen, som betalas ut av staten, går att ta ut tidigast från 61. Det går också att skjuta upp pensionsuttaget ända till 70 års ålder.

Den som är pigg och orkar arbeta ett par år efter 65 har mycket att vinna ekonomiskt. Genom att ta ut den allmänna pensionen samtidigt som man fortsätter arbeta får man ett rejält inkomstlyft. Dessutom tjänar man in ny pension. Den som jobbar men väljer att vänta med att ta ut pensionspengarna får ett högre månadsbelopp livet ut.

Här jobbar pensionärerna

De fem vanligaste branscherna för anställda män, andel i procent:

  • Transport och magasinering: 66–74 år, 12 procent, 20–64 år 8 procent.
  • Vård och omsorg: 66–74 år, 11 procent, 20–64 år, 7 procent.
  • Företagstjänster: 66–74 år, 11 procent, 20–64 år, 12 procent.
  • Tillverknings- och utvinningsindustri: 66–74 år, 10 procent, 20–64 år, 19 procent.
  • Utbildningsväsende: 66–74 år, 9 procent, 6 20–64 år.

De fem vanligaste branscherna för anställda kvinnor, andel i procent:

  • Vård och omsorg: sociala tjänster: 66–74 år, 37 procent, 20–64 år, 29 procent.
  • Utbildningsväsendet: 66–74 år, 17 procent, 20–64 år, 17 procent.
  • Företagstjänster: 66–74 år, 8 procent, 20–64 år, 10 procent.
  • Civila myndigheter och försvar: 66–74 år, 7 procent, 20–64 år, 7 procent.
  • Handel: 66–74 år, 6 procent, 20–64 år, 11 procent.

Statistiska Centralbyrån

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.