Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fem tips för arbetssökande som vill hitta drömjobbet

Har du missat ett drömjobb för att du inte visste om att det var ledigt? Att ha full koll på utbudet av lediga jobb kan tyckas omöjligt, men det finns vissa sätt att orientera sig i annonsträsket.
Johanna Rovira Publicerad

Jobbsökare förr i tiden hade det enklare – de kunde i lugn och ro plöja Platsjournalen, Arbetsförmedlingens tidning där alla lediga jobb utannonserades, och ringa in tänkbara arbetsgivare. Platsjournalen finns fortfarande, men arbetsgivarna är inte längre skyldiga att anmäla lediga jobb till arbetsförmedlingen och du kan alltså inte förlita dig enbart på Platsjournalen (eller Platsbanken på nätet). Jobbannonserna finns utspridda i en mängd olika tidningar, sociala medier, sajter och portaler om de överhuvudtaget ens är utannonserade.

Så hur ska man kunna hålla koll på utbudet för att inte missa toppjobbet? Susanna Westgren, jobbsökarexpert på Arbetsförmedlingen menar att det viktigast är att skaffa sig en bra rutin.

- Att söka jobb är tidskrävande och det är lätt att drunkna i all information som kommer in, så lägg upp en jobbsökarstrategi. Avsätt en tid när du ska gå in och titta på nya jobb, till exempel en halvtimme om dagen.

Hon slår också ett slag för sociala medier som komplement till jobbsajter. Linkedin,  men också Facebook - om man ser ut några  intressanta företag på FB och följer dem, kan det dyka upp annonser i ens eget flöde. Dessutom finns det grupper på Facebook för specifika branscher.

- Underskatta inte att skriva i din egen statusuppdatering att du är tillgänglig för jobb, för det kan nappa från oväntade håll, säger Susanna Westgren.
- Själv skulle jag inte tveka att nätverka även på Twitter.

 

*Gör ett urval. Bestäm dig för tre till fem olika sajter som du ska bevaka – exakt vilka är helt beroende på vilken typ av arbete du söker. Ladda ner appar där det finns.

*Autobevakning. På de större jobbsajterna går det att prenumerera på det yrke du är intresserad av. Dyker det upp en annons som matchar dina kriterier så får du ett mejl.

*Använd sociala medier. Linkedin, Facebook och även Twitter. Sök jobb med hashtags: #nyttjobb, #karriärtips. På Arbetsförmedlingens jobbpodd kan du bland annat lyssna på hur man söker jobb via sociala medier. 

*Spara tid genom spindelsajter. De scannar av utbudet och ger förslag på jobb.

*Hårdbevaka vissa företag. Vet du vilket företag som du verkligen vill jobba på, så håll koll på företagets hemsida efter jobberbjudanden. Eller skicka in en spontanansökan.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.