Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Få med utländsk bakgrund i bolagsstyrelser

Endast åtta procent av alla ledamöter i landets bolagsstyrelser har utländsk bakgrund, trots att en fjärdedel av Sveriges befolkning beräknas ha det. Det visar en kartläggning av mångfalden i styrelserummen. 
Johanna Rovira Publicerad
Shutterstock
Lika rekryterar lika. I de bolag där vd:n har utländsk bakgrund så har 42 procent av styrelseledamöterna också utländsk bakgrund, säger Anna Lundmark Lundbergh på Almi. Shutterstock

Almi företagspartner har sedan 2013 tittat på könsperspektivet i landets bolagsstyrelser och fått frågan varför man inte också kartlagt etnicitet. Nu har man för första gången gjort det och funnit att det finns 13 700 ledamöter (motsvarande åtta procent) i landet som har utländsk bakgrund, i den bemärkelse att de antingen själva är födda utomlands eller att båda föräldrarna är utrikesfödda. 

Det är en alldeles för låg siffra menar Anna Lundmark Lundbergh, vd för Almi Värmland och ansvarig för kartläggningen av bolagsstyrelserna. 

– Vi vet ju att aktivt framåtriktat styrelsearbete med rätt kompetens runt bordet är värdefullt och därför är det viktigt med både jämställdhet och mångfald. Människor med olika bakgrund och erfarenhet bidrar till vidare perspektiv. Ju mer olika vi är desto bättre kan vi tolka det som händer runt omkring, säger hon. 

Trots att en fjärdedel av alla  invånare i Sverige har utländsk bakgrund innehas vd-posten bara av nio procent av någon med utländsk bakgrund på de närmare 100 000 svenskägda företag som ingår i undersökningen. Styrelsens sammansättning påverkar i hög grad valet av vd, menar Almi. 

– Lika rekryterar lika. Tittar man på de bolag där vd:n har utländsk bakgrund så har 42 procent av styrelseledamöterna också utländsk bakgrund. I företag där vd:n är svensk är motsvarande siffra bara fyra procent, säger Anna Lundmark Lundbergh. 

Det finns regionala skillnader – andelen styrelseledamöter med utländsk bakgrund är högst i Stockholm, tolv procent, medan den i Blekinge, Gotland, Gävleborg, Jämtland, Kalmar, Kronoberg och Värmland bara är fyra procent, visar siffrorna som baseras på statistik från Statistiska centralbyrån och Bolagsverket.

Storleken på styrelsen spelar också roll för mångfalden. Bara hälften av alla undersökta bolag har fler än en ordinarie styrelseledamot. Ju fler platser i styrelsen desto fler ledamöter med utländsk bakgrund. I bolag med fyra ledamöter eller fler är det 27 procent av ledamöterna som har utländsk bakgrund. 

– Att styrelserna bara har en ledamot innebär att de inte kan bedriva något aktivt styrelsearbete. Vi vill se att fler bolag utnyttjar möjligheten att använda styrelsen som det aktiva verktyg det faktiskt är.  

– Många företagsägare rekryterar styrelsemedlemmar i sina befintliga nätverk. Men slutar man tänka på personer och i stället börjar fundera på vilka kompetenser som behövs, då kan man få till en förändring, säger Anna Lundmark Lundbergh. 

Almi

Almi Företagspartner är ett svenskt statligt ägt bolag som har i uppdrag att skapa tillväxt och förnyelse i näringslivet genom finansiering i kombination med rådgivning. Almi har 16 regionala dotterbolag. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.