Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Få med utländsk bakgrund i bolagsstyrelser

Endast åtta procent av alla ledamöter i landets bolagsstyrelser har utländsk bakgrund, trots att en fjärdedel av Sveriges befolkning beräknas ha det. Det visar en kartläggning av mångfalden i styrelserummen. 
Johanna Rovira Publicerad
Shutterstock
Lika rekryterar lika. I de bolag där vd:n har utländsk bakgrund så har 42 procent av styrelseledamöterna också utländsk bakgrund, säger Anna Lundmark Lundbergh på Almi. Shutterstock

Almi företagspartner har sedan 2013 tittat på könsperspektivet i landets bolagsstyrelser och fått frågan varför man inte också kartlagt etnicitet. Nu har man för första gången gjort det och funnit att det finns 13 700 ledamöter (motsvarande åtta procent) i landet som har utländsk bakgrund, i den bemärkelse att de antingen själva är födda utomlands eller att båda föräldrarna är utrikesfödda. 

Det är en alldeles för låg siffra menar Anna Lundmark Lundbergh, vd för Almi Värmland och ansvarig för kartläggningen av bolagsstyrelserna. 

– Vi vet ju att aktivt framåtriktat styrelsearbete med rätt kompetens runt bordet är värdefullt och därför är det viktigt med både jämställdhet och mångfald. Människor med olika bakgrund och erfarenhet bidrar till vidare perspektiv. Ju mer olika vi är desto bättre kan vi tolka det som händer runt omkring, säger hon. 

Trots att en fjärdedel av alla  invånare i Sverige har utländsk bakgrund innehas vd-posten bara av nio procent av någon med utländsk bakgrund på de närmare 100 000 svenskägda företag som ingår i undersökningen. Styrelsens sammansättning påverkar i hög grad valet av vd, menar Almi. 

– Lika rekryterar lika. Tittar man på de bolag där vd:n har utländsk bakgrund så har 42 procent av styrelseledamöterna också utländsk bakgrund. I företag där vd:n är svensk är motsvarande siffra bara fyra procent, säger Anna Lundmark Lundbergh. 

Det finns regionala skillnader – andelen styrelseledamöter med utländsk bakgrund är högst i Stockholm, tolv procent, medan den i Blekinge, Gotland, Gävleborg, Jämtland, Kalmar, Kronoberg och Värmland bara är fyra procent, visar siffrorna som baseras på statistik från Statistiska centralbyrån och Bolagsverket.

Storleken på styrelsen spelar också roll för mångfalden. Bara hälften av alla undersökta bolag har fler än en ordinarie styrelseledamot. Ju fler platser i styrelsen desto fler ledamöter med utländsk bakgrund. I bolag med fyra ledamöter eller fler är det 27 procent av ledamöterna som har utländsk bakgrund. 

– Att styrelserna bara har en ledamot innebär att de inte kan bedriva något aktivt styrelsearbete. Vi vill se att fler bolag utnyttjar möjligheten att använda styrelsen som det aktiva verktyg det faktiskt är.  

– Många företagsägare rekryterar styrelsemedlemmar i sina befintliga nätverk. Men slutar man tänka på personer och i stället börjar fundera på vilka kompetenser som behövs, då kan man få till en förändring, säger Anna Lundmark Lundbergh. 

Almi

Almi Företagspartner är ett svenskt statligt ägt bolag som har i uppdrag att skapa tillväxt och förnyelse i näringslivet genom finansiering i kombination med rådgivning. Almi har 16 regionala dotterbolag. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.