Almi företagspartner har sedan 2013 tittat på könsperspektivet i landets bolagsstyrelser och fått frågan varför man inte också kartlagt etnicitet. Nu har man för första gången gjort det och funnit att det finns 13 700 ledamöter (motsvarande åtta procent) i landet som har utländsk bakgrund, i den bemärkelse att de antingen själva är födda utomlands eller att båda föräldrarna är utrikesfödda. 

Det är en alldeles för låg siffra menar Anna Lundmark Lundbergh, vd för Almi Värmland och ansvarig för kartläggningen av bolagsstyrelserna. 

– Vi vet ju att aktivt framåtriktat styrelsearbete med rätt kompetens runt bordet är värdefullt och därför är det viktigt med både jämställdhet och mångfald. Människor med olika bakgrund och erfarenhet bidrar till vidare perspektiv. Ju mer olika vi är desto bättre kan vi tolka det som händer runt omkring, säger hon. 

Trots att en fjärdedel av alla  invånare i Sverige har utländsk bakgrund innehas vd-posten bara av nio procent av någon med utländsk bakgrund på de närmare 100 000 svenskägda företag som ingår i undersökningen. Styrelsens sammansättning påverkar i hög grad valet av vd, menar Almi. 

– Lika rekryterar lika. Tittar man på de bolag där vd:n har utländsk bakgrund så har 42 procent av styrelseledamöterna också utländsk bakgrund. I företag där vd:n är svensk är motsvarande siffra bara fyra procent, säger Anna Lundmark Lundbergh. 

Det finns regionala skillnader – andelen styrelseledamöter med utländsk bakgrund är högst i Stockholm, tolv procent, medan den i Blekinge, Gotland, Gävleborg, Jämtland, Kalmar, Kronoberg och Värmland bara är fyra procent, visar siffrorna som baseras på statistik från Statistiska centralbyrån och Bolagsverket.

Storleken på styrelsen spelar också roll för mångfalden. Bara hälften av alla undersökta bolag har fler än en ordinarie styrelseledamot. Ju fler platser i styrelsen desto fler ledamöter med utländsk bakgrund. I bolag med fyra ledamöter eller fler är det 27 procent av ledamöterna som har utländsk bakgrund. 

– Att styrelserna bara har en ledamot innebär att de inte kan bedriva något aktivt styrelsearbete. Vi vill se att fler bolag utnyttjar möjligheten att använda styrelsen som det aktiva verktyg det faktiskt är.  

– Många företagsägare rekryterar styrelsemedlemmar i sina befintliga nätverk. Men slutar man tänka på personer och i stället börjar fundera på vilka kompetenser som behövs, då kan man få till en förändring, säger Anna Lundmark Lundbergh.