Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Almi företagspartner har sedan 2013 tittat på könsperspektivet i landets bolagsstyrelser och fått frågan varför man inte också kartlagt etnicitet. Nu har man för första gången gjort det och funnit att det finns 13 700 ledamöter (motsvarande åtta procent) i landet som har utländsk bakgrund, i den bemärkelse att de antingen själva är födda utomlands eller att båda föräldrarna är utrikesfödda.
Det är en alldeles för låg siffra menar Anna Lundmark Lundbergh, vd för Almi Värmland och ansvarig för kartläggningen av bolagsstyrelserna.
– Vi vet ju att aktivt framåtriktat styrelsearbete med rätt kompetens runt bordet är värdefullt och därför är det viktigt med både jämställdhet och mångfald. Människor med olika bakgrund och erfarenhet bidrar till vidare perspektiv. Ju mer olika vi är desto bättre kan vi tolka det som händer runt omkring, säger hon.
Trots att en fjärdedel av alla invånare i Sverige har utländsk bakgrund innehas vd-posten bara av nio procent av någon med utländsk bakgrund på de närmare 100 000 svenskägda företag som ingår i undersökningen. Styrelsens sammansättning påverkar i hög grad valet av vd, menar Almi.
– Lika rekryterar lika. Tittar man på de bolag där vd:n har utländsk bakgrund så har 42 procent av styrelseledamöterna också utländsk bakgrund. I företag där vd:n är svensk är motsvarande siffra bara fyra procent, säger Anna Lundmark Lundbergh.
Det finns regionala skillnader – andelen styrelseledamöter med utländsk bakgrund är högst i Stockholm, tolv procent, medan den i Blekinge, Gotland, Gävleborg, Jämtland, Kalmar, Kronoberg och Värmland bara är fyra procent, visar siffrorna som baseras på statistik från Statistiska centralbyrån och Bolagsverket.
Storleken på styrelsen spelar också roll för mångfalden. Bara hälften av alla undersökta bolag har fler än en ordinarie styrelseledamot. Ju fler platser i styrelsen desto fler ledamöter med utländsk bakgrund. I bolag med fyra ledamöter eller fler är det 27 procent av ledamöterna som har utländsk bakgrund.
– Att styrelserna bara har en ledamot innebär att de inte kan bedriva något aktivt styrelsearbete. Vi vill se att fler bolag utnyttjar möjligheten att använda styrelsen som det aktiva verktyg det faktiskt är.
– Många företagsägare rekryterar styrelsemedlemmar i sina befintliga nätverk. Men slutar man tänka på personer och i stället börjar fundera på vilka kompetenser som behövs, då kan man få till en förändring, säger Anna Lundmark Lundbergh.
Almi Företagspartner är ett svenskt statligt ägt bolag som har i uppdrag att skapa tillväxt och förnyelse i näringslivet genom finansiering i kombination med rådgivning. Almi har 16 regionala dotterbolag.
The clock is ticking for the struggling battery manufacturer Northvolt. During the autumn, debts have piled up with the Swedish Enforcement Authority, and recently several of the company's major shareholders withdrew from negotiations for new financing. Since its inception in 2015, Northvolt has raised SEK 110 billion, but now the money is almost gone. According to CEO Peter Carlsson, they need to raise just over SEK 10 billion in the coming year, but so far the search for new financing has been fruitless.
Therefore, Northvolt has now taken the next step to save the company. The management has applied for a so-called Chapter 11 procedure, a type of reconstruction process in the USA that was recently used by the airline SAS. One possible explanation for the battery manufacturer turning to an American court is that it is considered doubtful that Northvolt would be granted a Swedish reconstruction, as it requires the company to be fundamentally viable. Another advantage of Chapter 11 is that the management is likely to retain control over the company.
However, there is a downside – for the employees. In an American process, Northvolt's employees will not be able to benefit from the Swedish state guaranteed wages - lönegaranti - according to several legal experts contacted by Kollega.
– The Swedish state does not pay any guaranteed wages if the company has not initiated a reconstruction or bankruptcy in Sweden. If Northvolt only initiates a Chapter 11 procedure in the USA, all the company's obligations to employees in Sweden to pay wages and other compensation according to the employment contract remain, says Hans Andersson, chairman of the Swedish Association of Restructuring and Bankruptcy Administrators.
If Union members at Northvolt do not receive their wages, the union can, however, request the company to be declared bankrupt in a Swedish court.
– If Northvolt does not pay wages on time, the employee or the union can collect the wages through the Enforcement Authority and ultimately request that the company be declared bankrupt if the wages are not settled, explains Hans Andersson.
Filip Vujcic, a union lawyer at Unionen, also assesses that members cannot benefit from the state guaranteed wages when a corporate reconstruction is initiated in the USA.
– This means that Unionen, in the event of future unpaid wages, needs to safeguard its members' rights through wage collection. According to Swedish bankruptcy rules, a corporate reconstruction in the USA does not prevent a member's bankruptcy application from being examined in a Swedish court, he says.
Will Unionen request Northvolt to be declared bankrupt if members do not receive their wages?
– Unionen does not comment on that question at this time.
*In wage collection, Unionen usually sends a demand letter to the employer, who has seven days to pay the wages. If the wages are still not paid, the employer receives a payment order via service. If that does not help either, Unionen sends a bankruptcy application to the district court.
This text has been translated with the help of AI.
Klockan tickar för den krisande batteritillverkaren Northvolt. Under hösten har skulderna har hopat sig hos Kronofogden och nyligen hoppade flera av bolagets större aktieägare av förhandlingarna om ny finansiering. Sedan starten 2015 har Northvolt tagit in 110 miljarder kronor, men nu är pengarna i stort sett slut. Enligt vd:n Peter Carlsson behöver man få in drygt tio miljarder under det kommande året men hittills har jakten på ny finansiering varit resultatlös.
Därför har Northvolt nu tagit nästa steg för att rädda bolaget. Ledningen har ansökt om ett så kallad Chapter 11-förfarande, är en sorts rekonstruktionsprocess i USA som nyligen användes av flygbolaget SAS. Ambitionen är att processen ska frigöra cirka 2,7 miljarder kronor. En tänkbar förklaring till att batteritillverkaren väljer att vända sig till en amerikansk domstol är att det anses tveksamt att Northvolt skulle beviljas en svensk rekonstruktion, eftersom det kräver att bolaget i grunden är livskraftigt. En annan fördel med Chapter 11 är att företagsledningen med stor sannolikhet kan bibehålla kontrollen över företaget.
Det finns dock en baksida – för de anställda. Vid en amerikansk process kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin, enligt flera juridiska experter som Kollega varit i kontakt med.
– Den svenska staten betalar inte ut någon lönegaranti om bolaget inte inlett en rekonstruktion eller konkurs i Sverige. Om Northvolt endast inleder ett Chapter 11-förfarande i USA kvarstår bolagets alla förpliktelser mot löntagarna i Sverige för att betala lön och andra ersättningar enligt anställningsavtalet, säger Hans Andersson, ordförande i Svenska rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet.
Om Unionens medlemmarna på Northvolt inte får ut sina löner kan förbundet dock begära bolaget i konkurs i svensk domstol.
– Om Northvolt inte betalar ut lön på utsatt tid kan den anställde eller fackföreningen driva in lönen genom kronofogden och i slutändan begära att bolaget försätts i konkurs om inte lönen regleras, förklarar Hans Andersson.
Även Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen, gör bedömningen att medlemmarna inte kan ta del av den statliga lönegarantin när en företagsrekonstruktion inleds i USA.
– Det innebär att Unionen i händelse av framtida obetalda löner behöver tillvarata sina medlemmars rätt genom löneindrivning*. Enligt svenska konkursregler utgör inte en företagsrekonstruktion i USA ett hinder för att pröva en medlems konkursansökan i en svensk domstol, säger han.
Kommer Unionen att begära Northvolt i konkurs i händelse av att medlemmarna inte får ut sina löner?
– Unionen kommenterar inte den frågan i nuläget.
*Vid löneindrivning skickar Unionen i regel ett kravbrev till arbetsgivaren som har sju dagar på sig att betala ut lönen. Om lönen ändå inte betalas ut får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning. Om inte heller det hjälper skickar Unionen en konkursansökan till tingsrätten.