Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ellos digitala resa

När postorder blir e-handel blir personal av med jobbet. Men på Ellos i Borås tror man att den sista neddragningen är gjord. Nu väntar man på att försäljningen ska ta fart.
Niklas Hallstedt Publicerad
Anna-Lena Lundqvist
Marie Carlander, tv, fick efter en omorganisation nya arbetsuppgifter. Här med Unionens klubbordförande Hans Lindau, th. Anna-Lena Lundqvist

I det jättelika lagret i byggnaden intill motorvägen flyter verksamheten på som vanligt. Varor hämtas i hyllorna, skickas upp på transportbanden och vidare ut till de anställda som lägger varorna i paket. Det är i processen innan dess, på kontoret, som något har skett.

Det klassiska postorderföretaget Ellos har gått och blivit digitalt. Men det gick inte över en natt. Redan i slutet av 1990-talet började man med e-handel, men 2013 blev ett avgörande år. De nya ägarna, riskkapitalbolaget Nordic Capital, tog över. Transformationen började. Ellos skulle bli ett renodlat e-handelsföretag.

Två omorganisationer och hundra uppsägningar senare hoppas facket att sista steget är taget.

– Nu tror vi att företaget är rustat för att vända trenden. Vi kommer nog inte att bli fler anställda, men omsättningen kommer förhoppningsvis öka igen, säger Hans Lindau, Unionens klubbordförande på Ellos.

– Det har varit jättetufft. De nya ägarna har satt fingret på saker som våra tidigare ägare inte gjorde. Nu gäller att få handelsrörelsen lönsam, annars har vi inget berättigande.

Vi jobbar mycket närmare marknaden

En förändring av stor betydelse, både symbolisk och praktisk, är att postorderkatalogen togs bort 2014. Symbolisk eftersom katalogen under drygt 60 år har varit Ellos ansikte utåt, praktisk eftersom det är direkt knutet till sättet man arbetar på. Och när man inte längre gör en katalog förlorade den grafiska avdelning som arbetar med tryckt media helt sin funktion.

Samtidigt öppnar det för nya arbetssätt. Det har Karin Berg som är produktchef fått uppleva.

– Förr köpte vi in kläder i två omgångar per år, eftersom katalogen kom ut höst och vår. I dag köper vi in månadskollektioner. Vi jobbar mycket närmare marknaden.

Helt klart har digitaliseringen inneburit att kunderna har fått större makt. Nu håller företaget koll på försäljningen och kundernas kommentarer på nätet och kan reagera direkt. Skulle ett plagg till exempel sälja sämre än förväntat går det att sänka priset för att få fart på försäljningen.

Den ökande kundmakten märker även Eva Paulsson av. Hon arbetar med produktkontroll och har sett att kunderna har fått nya metoder för att få kompensation om de inte är nöjda.

– Är det något som inte är som de vill lägger de ut det på Facebook för att få en ändring, det går så snabbt i dag.

En förbättrad siktlinje skulle göra att anställda vet vilken kompetens som behövs i framtiden

En av Ellos utmaningar i dag är att hitta rätt kompetens för den digitala världen. Det är uppenbarligen inte det enklaste. Enligt HR-chefen Johnny Eriksson letar man med ljus och lykta både efter specialister bland annat inom marknadsföring och IT. För att förbättra oddsen har företaget via branschorganisationer engagerat sig i flera olika utbildningar från grundskolenivå upp till masterexamen. Kan man inte hitta kompetensen bland den nuvarande, befintliga personalen?

– Självklart ser vi positivt på att anställda gör karriär inom företaget och utvecklar sin kompetens, det är något som uppmuntras. Hade vi inte haft denna interna rörlighet skulle rekryteringsbehovet vara väldigt stort. Samtidigt så har vi behov av profiler som vi vill komplettera med för att stärka konkurrenskraften, säger Johnny Eriksson.

Fackets Hans Lindau är tydligare. Han skulle vilja ha ”en förbättrad siktlinje”, så att de anställda ska veta vilken kompetens som krävs i framtiden.

– Då skulle de kunna jobba mot det som krävs. De medarbetare som vill skulle veta vad de måste göra för att fortsätta utvecklas.

Varken Johnny Eriksson eller någon annan som Kollega möter tror att företaget kommer att krympa ytterligare. Det finns gränser för digitaliseringen, allt kan inte skötas av maskiner utan det kommer alltid behövas människor av kött och blod, är den gemensamma bilden.

Jag ser potentialen i den nya rollen

Däremot kommer vissa jobb att försvinna, medan andra tillkommer. Maria Carlander är en av dem som får nytt jobb efter den senaste omorganisationen. I dag är hon så kallad shopmanager och håller koll på damsortimentet och reorna, från augusti får hon ansvar för att produkterna på webbsidan har bästa möjligheter till försäljning.

– Jag ser potentialen i den nya rollen, det är jätteschysst att få det förtroendet. Det roliga är att om man bara vrider till inställningarna det minsta så kan det generera miljoner i ökad försäljning.

Vad de som blir av med sina jobb tänker får vi inte veta. Enligt Hans Lindau är de inte så pigga på att prata om saken.

– Det är klart att folk som blir uppsagda är besvikna. Men de är lojala med företaget och de vill inte visa potentiella arbetsgivare att de är negativa till utvecklingen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.

Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.