Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt första quiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt första quiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.
– Vi har jobbat länge med olika typer av riktade satsningar för att öka andelen seniora sökande och i grunden handlar det om att vi vill vara en park för alla och att våra gästers mångfald ska återspeglas hos våra anställda.
– Vi har ökat antalet seniora kollegor i samtliga parker förra året och det fanns säsongsanställda som fyllt 75 år i alla parker. Även i år ser det ut att finnas ett stort intresse. Vi tycker det är bra att vi får medarbetare som har både livs- och arbetserfarenhet och vi ser enbart fördelar med mångfald, inkluderat ålder. Det ger en fin dynamik i gruppen.
– Nej, vi kan inte se några. Oavsett vem man är passar man inte för alla roller, det handlar inte om ålder. Vi har inte fått någon negativ respons på våra riktade kampanjer.
“Yngre personer är helt enkelt smartare”. Facebookgrundaren Mark Zuckerberg är en av få som öppet och oförblommerat, vid 23 års ålder uttryckte den fördom många arbetsgivare i hemlighet tycks hysa, om man ser till de faktiska förhållandena på svensk arbetsmarknad. Sverige är sämst i Norden på att anställa folk över 55 år, visar undersökningar , och möjligen värst i världen på att ringakta äldre arbetskraft.
– Problemet med ålderism är universellt, men skiljer sig åt mellan olika länder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen.
Han är definitivt mot fördomen att ålder skulle ha något att göra med kompetens och kapacitet. Pluskommissionen jobbar aktivt för att förändra synen på livserfarenhet och bättre ta tillvara all outnyttjad kompetens.
Även vid en internationell jämförelse ligger Sverige pyrt till när det handlar om åldersfixering, menar John Mellkvist och pekar ut flera faktorer som samverkat till den skeva synen på ålder.
I länder som legat i krig finns ofta en högre aktning och grundrespekt för äldre. Sverige har länge varit fredat från krig och har inte samma naturliga tradition av att hylla sina veteraner. Vi är också starkt teknikorienterade, vill gärna framstå som ett modernt land, vilket skapat en ängslighet i näringslivet, nämner John Mellkvist som några orsaker.
– Det är inte jätteenkelt att bevisa, men mycket pekar i riktningen att Sverige är bland de sämsta i världen på området. Enligt studier av World Values Survey hamnar vi som land botten vad gäller respekt för äldre.
Sverige sticker också tydligt ut på världskartan vad gäller individualism, och enligt studier finns ett klart samband mellan ett individualistiskt levnadssätt och hur åldersfientlig man är. En annan orsak till åldersfixeringen är våra trygghetssystem, exempelvis anställningsskyddet som enligt John Mellkvist lätt invaggar oss i en falsk säkerhet.
– Anställningstryggheten är viktig, men det verkliga skyddsnätet i arbetslivet blir allt mer förmågan att ställa om och röra sig på arbetsmarknaden. Flexibilitet är det nya svarta för det arbetsliv vi behöver skapa.
Ett nytt arbetsliv och en fräschare syn på åldrande är nödvändigt, menar Pluskommissionen som nyligen visat att samhällskostnaden för svensk arbetsmarknads njugga inställning till senior arbetskraft är närapå 70 miljarder kronor årligen. Då är inte notan för personligt lidande och ohälsa på grund av utanförskap medräknad. Detta är ett slöseri av gigantiska mått, konstaterar John Mellkvist. Och kortsiktigt tänkt av arbetsgivarna.
– Om du vill behålla den yngre arbetskraften måste du visa att du vill satsa på de äldre.
Hälsoframgångar gör att åldersgränserna har förskjutits. En åttioåring i dag kan vara pigg och vital, sjuttio sägs vara det nya femtio, och så vidare. Men fördomarna om ålder lever trots detta kvar.
– Vi måste rigga vår arbetsmarknad så vi inte drar alla över en ålderskam. Vi behöver se fler goda och vägledande exempel. Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder.
Han är spänd på hur vi om tio år, när en rimligare syn på åldrandet förhoppningsvis vunnit gehör, kommer att se tillbaka på vår samtid. Han gissar att vi då betraktar ålderismen på samma förundrade sätt som vi i dag blickar tillbaka på vår tidigare liberala inställning till rökning.
Frågan är om Zuckerberg, som om tio år fyllt femtio, har ändrat uppfattning. För även om hög ålder trots allt är något de flesta av oss kommer att uppnå förr eller senare om vi har hälsan, kan inte det samma sägas om smarthet.
Victoria Leclér har jobbat på olika kommunikationsbyråer och webbyråer i många år och har kompetens inom kommunikation såväl som digital projektledning och it-förvaltning. När hon var 57 år såldes det företag hon då jobbade på och arbetsgivaren började säga upp folk.
– Jag var en av de första som fick gå och Unionen hjälpte mig att få extra uppsägningstid. Jag blev arbetslös i oktober 2023 och jag klarade mig ganska bra ekonomiskt till en början, tack vara inkomstförsäkringen.
– Men att söka jobb var en katastrof.
Victoria Leclér var nitisk i sitt jobbsökande. Hon översteg kravet från arbetsförmedlingen på att söka 6 jobb i månaden med råge och skickade minst 20 jobbansökningar. I den mån det fanns jobb att söka vill säga.
– Det var som om luften började pysa ut i min bransch. Även kollegor i 30-årsåldern började få svårt att hitta jobb. Heta techbolag gjorde sig av med folk en masse, så konkurrensen om de lediga jobben var stenhård.
En arbetsplats hon sökte jobb hos meddelade att hon var en av 600 sökande. Men det var sällan hon fick veta något alls om de jobb hon sökte.
– Oftast fick jag inte någon som helst respons på mina ansökningar. Ibland fick jag automatiska svar. Jag skrev faktiskt och tackade de fåtal arbetsgivare som bemödade sig att svara.
Hopplöshetskänslan tog över - hon tog tystnaden och ointresset från arbetsgivarna personligt. Tänkte att det var henne det var fel på, hennes ansökningar och framför allt hennes ålder.
– Det är självklart att jag har åldern emot mig, det tar jag för givet. Både IT- och kommunikationsbranschen är typiska ungdomsbranscher och jag blir bara äldre, i år fyller jag 60.
– Ett tag ville jag bara krypa ihop i fosterställning och försvinna. Det var jäkligt svart under förra våren och jag kände mig pressad från alla håll och kanter, säger hon.
Det som räddade henne från att tappa modet helt var en coach från Kammarkollegiet (som ger omställningsstöd till den som blir uppsagd från en arbetsplats utan kollektivavtal), som hjälpte henne att vidga vyerna och tänka bredare, att söka sig till nya områden och branscher där hon inte jobbat tidigare. Och, skulle de visa sig, till branscher där hennes ålder inte låg henne lika mycket i fatet.
– I början när jag sökte jobb skrev jag ut min ålder i ansökan, men på slutet upphörde jag med det. Jag vet inte om det påverkade mina chanser eller inte. I alla fall fick jag napp, ett föräldravikariat visserligen, men ett jätteroligt jobb som inte har något som helst med IT att göra.
Hennes nuvarande, temporära arbetsgivare var på det klara med att man ville ha en senior projektledare. De arbetsgivare som enbart stirrar sig blinda på ungdom går miste om mycket, anser Victoria Leclér.
– Förutom erfarenhet så representerar äldre både ett vidare perspektiv och en långsiktighet. Som äldre är man mer effektiv och lugnare, coolare eftersom man har varit med om mycket och känner igen sig i olika situationer. Jag tycker själv att jag med åren har blivit bättre på att förstå andra människor och deras perspektiv - som ung var jag mer otålig.
– När jag var yngre tänkte jag också hela tiden på vad folk tyckte om mig – det är ett jäkla ok att bära omkring på och det stjäl mycket energi.
Som äldre blir man förvisso också mer frispråkig och medveten om vad man själv vill, vilket inte alltid är så uppskattat av arbetsgivarna, menar Victoria Leclér. Möjligtvis finns det hos både arbetsgivare och i samhället i stort, dessutom en romantisk bild om ungdom som spirande. Åldrande representerar något vissnande och man rationaliserar därför bort äldre och tanken att äldre kan bidra med något, misstänker hon.
– Själv har jag alltid gillat och haft höga tankar om äldre och deras kompetens. Men uppenbarligen delar inte arbetsgivarna den synen. Annars skulle de ha skrikit efter mig och gjort allt för att få anställa mig, säger Victoria Leclér.