Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Coronaoro slår hårt mot besöksnäringen

Besöksnäringen krisar när människor väljer bort hotellbesök, kryssningar och konferenser av rädsla för corona. Unionenklubben på Nordic Choice Hotels ser gärna att korttidsarbete tillämpas för att undvika uppsägningar när företagen måste spara.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Hasse Holmberg / TT
20 000 resenärer, främst från Kina, har avbokat sina kryssningar hos Tallink & Silja Line för perioden februari, mars och april, Hasse Holmberg / TT

De senaste dagarna har det kommit flera larmrapporter om hur besöksnäringen går på knäna när gästerna sviker i spåren av coronakrisen. Hotellbranschen är särskilt utsatt. Bokningarna har till exempel halverats hos den nordiska hotellkedjan Nordic Choice Hotels, i takt med att resandet minskat och färre konferenser anordnats.

Läs mer: Varsel – så funkar det

Enskilda hotell ser nu över behovet av personal. Men det är ännu för tidigt att säga om anställda behöver sägas upp och i så fall hur många personer det handlar om, skriver bolaget i ett pressmeddelande.

På torsdagen inledde fack och arbetsgivaren diskussioner om hur situationen kan hanteras.

– Vi i klubben har precis klivit ut ur det första inledande mötet med arbetsgivaren om vilka åtgärder som måste göras för att möta intäkts- och omsättningsbortfallet, säger Marie Gehlin, Unionenklubbens ordförande på hotellkedjans huvudkontor i Stockholm.

Unionen har ungefär 130 medlemmar på arbetsplatsen, som arbetar med allt ifrån lön och bokning till teknisk support.

– De är oroliga för sina anställningar. I klubben jobbar vi mycket med kommunikation, så att medlemmarna vet vad vi gör och vilka rättigheter de har vid en eventuell omorganisation. Vi får en hel del frågor om vad som gäller om man blir uppsagd, till exempel om man behöver gå på dagen, säger Marie Gehlin.

När gästerna uteblir är det främst hotellverksamheten som påverkas. Men personalen på huvudkontoret berörs också.

– Hotellens bokningsavdelningar styrs ifrån huvudkontoret. Där har trafiken minskat.

I går meddelande regeringen och samarbetspartierna att systemet med korttidsarbete införs den 1 maj i stället för den 1 augusti, som var den ursprungliga planen. Systemet innebär att personalen går ner i tid och lön en begränsad tid för att förhindra personalneddragningar.

Läs mer: Slopad karensdag till följd av corona

– Det vet vi redan att våra medlemmar är villiga att göra. Vi undersöker om det är möjligt. Vi ser också över om det går att ta ut obetald tjänsteledighet. Vi gör allt för att hitta alternativ till att folk sägs upp, säger Marie Gehlin.

Alla hotell i koncernen är separata aktiebolag. I lördags rapporterade Dagens Industri att Clarion Hotel Post i Göteborg har varslat 25 av sin omkring 200 anställda. Nordens största hotellkedja Scandic meddelade under torsdagskvällen att företaget varslar 2 000 medarbetare i Sverige.

Grand Hotel i Stockholm har också märkt att främst internationella gäster gör avbokningar.

– Jag har inga siffor tillgängliga just nu, men vi har lägre beläggning än vad vi normalt har så här års. Många avbokningar beror på att internationella bolag har infört reserestriktioner eller inställda möten och konferenser. Och några bokar också av på grund av ren oro, säger Maya Johansson, marknadsföringschef.

Företaget har bland annat minskat sina kostnader genom att inte tillsätta vakanta tjänster. Ännu har det inte varit aktuellt med några varsel.

– Vi gör vårt yttersta för att hitta andra sätt minska att kostnaderna så att det inte påverkar personalen. De är det viktigaste vi har. Det är den sista posten för oss.

Rederierna påverkas också när resenärerna väljer bort kryssningar av rädsla för smitta. På onsdagen vinstvarnade Viking Line.

Konkurrenten Tallink & Silja Line har också påverkats starkt av viruset. 20 000 resenärer, främst från Kina, har avbokat sina kryssningar för perioden februari, mars och april, skriver bolagets kommunikationsdirektör Katri Link i en kommentar till Kollega.

– Vi följer reseråden från myndigheterna på våra hemmamarknader mycket noggrant och fattar beslut om vår verksamhet med hänsyn till hur situationen förändras och utvecklas, skriver hon.

Fler evenemangsbolag påverkas också av regeringens beslut, som kom på onsdagen, att stoppa sammankomster med över 500 personer för att minska risken för smittspridning.

Flygbolagen har också sett hur efterfrågan har minskat den senaste tiden och stället in tusentals flygningar. Den amerikanska presidenten Donald Trumps meddelade tidigt på torsdagsmorgonen att alla resor från Europa, med undantag för Storbritannien, till USA stoppas i 30 dagar från och med fredagen. Det är ytterligare ett hårt slag mot branschen.

Läs mer: Norwegian varslar till följd av corona

Transportföretagen räknar med att omkring 70 procent av alla flygningar är inställda i slutet av veckan, skriver Svenska Dagbladet och under torsdagskvällen kom uppgifter om att Norwegian permitterar uppemot hälften av personalstyrkan.

SAS vd Richard Gustafson säger till den norska tidningen Dagens Næaeringsliv att bolaget kommer att gå i konkurs på grund av viruset och vädjar till politikerna om ett statligt akutpaket, rapporterar Omni.

Läs mer: SAS ber anställda sänka sina löner

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IMY: Lexbase och Krimfup bryter mot lagen

Lexbase och Krimfup får inte längre visa uppgifter om brott efter sökningar på namn, personnummer eller adress. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter att ha granskat tjänsterna. Lexbase ska överklaga beslutet.
David Österberg Publicerad 3 november 2026, kl 11:12
Integritetsskyddsmyndigheten IMY
Lexbase och Krimfup bryter mot GDPR. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter en tillsyn. Söktjänsterna får inte visa brottsuppgifter efter sökningar med namn, personnummer eller adress. Integritetsskyddsmyndigheten IMY

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott. Två av dem är Lexbase och Krimfup.

Tjänsterna har grundlagsskydd genom så kallade frivilliga utgivningsbevis. Det innebär att skyddet för personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning GDPR inte gäller.

Men nu slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast att EU-rätten har företräde.

IMY anser därför att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Myndigheten kräver att bolagen ser till att användare inte kan ta del av uppgifter om brott genom att söka på namn, personnummer eller adress.

Bolagen bakom tjänsterna, Legal Newsdesk Sweden AB respektive Fuplex AB, får också reprimander av IMY.

Lexbase ska överklaga

Gunnar Axén är ansvarig utgivare på Lexbase. Han kallar IMY:s beslut för "myndighetsaktivism" i en kommentar till Kollega:

"Vi anser att IMY har gjort en långtgående övertolkning av EU-domstolens avgörande och att beslutet är ett tydligt exempel på myndighetsaktivism med allvarliga konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten i Sverige. EU-domstolen har dessutom aldrig prövat Lexbase nuvarande, redaktionellt bearbetade nyhetstjänst, utan uttalade sig om den tidigare verksamheten."

Gunnar Axén anser också att det är problematiskt att IMY anser att Lexbase inte bedriver journalistisk verksamhet:

"Det illustrerar enligt vår mening ett grundläggande demokratiskt problem: att en myndighet anser sig ha mandat att dra gränsen för vad som är godtagbar journalistik och vilka journalistiska verksamheter som ska omfattas av grundlagens skydd."

Enligt Lexbase för IMY:s beslut tankarna till auktoritära stater:

"En sådan ordning är djupt oroande och för tankarna till hur myndigheter i auktoritära stater som Ryssland och Turkiet har använts för att begränsa den fria pressen. Vi kommer därför att överklaga beslutet."

MrKoll måste tillåta radering

IMY har samtidigt granskat söktjänsterna MrKoll och Upplysning. Enligt myndigheten har bolagen bakom tjänsterna inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade enligt GDPR.

Eric Leijonram
Eric Leijonram. Pontus Lundahl/TT

– Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, i ett pressmeddelande.

Enligt IMY var avsikten med frivilliga utgivningsbevis aldrig att de skulle möjliggöra den här typen av omfattande söktjänster för personuppgifter.

– Det markerades uttryckligen av lagstiftaren. Mot bakgrund av ny praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen finner vi nu att de aktuella söktjänsterna behöver följa dataskyddsförordningen, säger Eric Leijonram.

IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.

Kollega söker Krimfup för en kommentar.

Så säger lagen

Uppgifter om brott har ett särskilt skydd i GDPR. De får som huvudregel bara behandlas under myndighetskontroll eller när det finns särskilt stöd i lag. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får bara föras under kontroll av en myndighet.

Källa: IMY, GDPR artikel 10

Vad är IMY?

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är Sveriges dataskyddsmyndighet. Den granskar att företag, myndigheter och andra verksamheter följer reglerna om dataskydd, bland annat GDPR. IMY ger också vägledning om hur personuppgifter får hanteras och kan ingripa mot verksamheter som bryter mot reglerna. 

Myndigheten hette tidigare Datainspektionen, men bytte namn till Integritetsskyddsmyndigheten 2021.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)

Arbetsmarknad

IFAU: Tydliga krav på arbetslösa leder till jobb snabbare

Sannolikheten att få ett jobb inom två månader ökar med 10 procent om handläggarna på Arbetsförmedlingen ställer höga krav på de arbetssökande. Det visar ny forskning från IFAU.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 28 oktober 2026, kl 17:24
Striktare kontroller hos Arbetsförmedlingen kan få arbetssökande snabbare i jobb, visar en ny IFAU-rapport. Foto: Johan Nilsson/TT

Arbetslösa måste söka ett visst antal jobb per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan. Sökta jobb redovisas varje månad i en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen. Handläggarna bedömer då om de arbetssökande hade sökt tillräckligt många jobb, och om jobben var lämpliga utifrån personens förutsättningar. 

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har undersökt hur möjligheten att få ett nytt jobb påverkades av om arbetssökande hade en mer tillåtande eller en striktare handläggare.

7 procent av aktivitetsrapporterna underkändes 

Med en strikt handläggare avses en person som oftare än genomsnittet underkänner aktivitetsrapporter. I snitt underkändes 7 procent av rapporterna under den undersökta perioden. De strikta handläggarna underkände 13 procent, medan de mer tillåtande handläggarna endast underkände 2 procent.

Lovisa Rambjer
Lovisa Rambjer Foto: Uppsala universitet

– För arbetssökande som fick sina aktivitetsrapporter underkända därför att de hade en striktare handläggare, ser vi att sannolikheten att de får ett jobb inom två månader fördubblas, säger Lovisa Rambjer, nationalekonom och en av forskarna bakom rapporten.

Vad det beror på vet inte forskarna säkert. 

– Vi kan inte avgöra om det beror på kontrollen, risken för sanktioner eller att de ökade kontakterna med Arbetsförmedlingen gör att de arbetssökande söker fler jobb och snabbare kommer i arbete, säger Lovisa Rambjer.

"Viktigt att det finns tydliga krav"

Rapporten Effekter av striktare utvärdering av arbetssökandes aktivitetsrapporter  bygger på registeruppgifter från Arbetsförmedlingen och SCB om drygt 100 000 arbetssökande under perioden 2014–2017.

Säger rapporten något om sannolikheten att få ett nytt jobb i dag?

– Utifrån vår studie verkar det vara viktigt att det finns tydliga krav på de arbetssökande och att de följs upp för att de ska komma i jobb snabbare. Men vi inte kan säga någonting konkret om dagens system eftersom vi inte har tittat på det, säger Lovisa Rambjer.

Hon tillägger att det under den undersökta perioden, till skillnad från i dag, till exempel var otydligt hur många jobb en arbetssökande skulle söka per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan.