Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Brist på kompetens kan ge högre löner

Arbetskraftsbristen i Stockholm är rekordhög. För dem med rätt kompetens kan det leda till högre löner och bättre villkor på jobbet. Och i bästa fall kan det ge även svagare grupper chans att ta sig in på arbetsmarknaden, tror Göran Zettergren, senior ekonom på TCO.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox.com
Det råder rekordhög kompetensbrist i Stockholm. Colourbox.com

Enligt en ny rapport från Stockholms Handelskammare är arbetskraftsbristen i Stockholm den värsta sedan mätningar påbörjades för tio år sedan. Inte ens under högkonjunkturen som rådde före finanskrisen 2008 var arbetskraftsbristen lika stor, konstateras det i undersökningen.

– Det är oroande eftersom den nuvarande högkonjunkturen inte är lika stark. Bristen på arbetskraft är ett hinder för företagens verksamhet och tillväxt, säger Andreas Hatzigeorgiou, Handelskammarens chefekonom.

Värst är kompetensbristen inom IT och byggbranschen. På sikt kan konsekvenserna bli att företag väljer bort Stockholm, tror Andreas Hatzigeorgiou.

– De kan lokalisera verksamheten till platser där bostadsmarknaden fungerar bättre och där det är lättare att rekrytera från andra delar av världen.

För den enskilde med rätt kompetens kan dock arbetskraftsbristen innebära ett guldläge.

– Löner och villkor brukar pressas upp vid arbetskraftsbrist. Samtidigt kan personalomsättningen öka när företagen konkurrerar alltmer aggressivt om arbetskraften, säger Andreas Hatzigeorgiou som dock menar att detta i sin tur kan leda till negativa effekter för företagen och ekonomin.

Göran Zettergren, senior ekonom på TCO, instämmer i att bristen på kompetens medför problem, men påpekar att den även kan innebära fördelar.

– Den kan ge även de som inte har de allra bästa meriterna chansen. När det är gott om folk med yrkeserfarenhet och rätt utbildning kommer de här människorna aldrig på tanke.

Men det här är inte självklart, påpekar Göran Zettergren. I många yrken där det råder brist, exempelvis lärare och sjuksköterska, är det svårt att hoppa in utan adekvat utbildning.

– Men även där kan bristen på arbetskraft ge positiva effekter. Den som inte kan arbeta som lärare kanske kan komma in som lärarassistent eller dylikt. Hur det exakt ser ut inom IT-branschen vet jag inte, men jag vet att det finns en hel del jobb även där som inte kräver långa studier.

Att kompetensbristen leder till ökade löner ser inte Göran Zettergren som något problem.

– Inte om det beror på en varaktig brist på personal som inte kommer att kunna åtgärdas inom överskådlig tid. Är det däremot tillfälliga faktorer som gör att lönerna stiger, kanske det inte behövs en höjning egentligen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.