Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Besk medicin för apoteken
Det är 28 procent större risk för ett apoteksbolag att gå i konkurs än för något annat bolag. För de apotek som inte är med i någon stor apotekskedja är det ännu kämpigare att få affärerna att gå ihop.
Sedan det blev fritt fram att öppna apotek för fem år sedan har antalet apotek ökat med närmare 30 procent. Men konkurrensen har sitt pris för landets 1 280 apotek – risken att gå i konkurs är nämligen också närmare 30 procent, enligt tidningen Dagens Industri.
Kristina Fritjofsson, som var en av de som hoppade på apotekståget för fem år sedan då hon tillsammans med en kollega startade Apotek Samariten i Uppsala, vet varför:
- Marginalerna för läkemedel är väldigt låga. Gränsen för en vara ligger på 167 kronor, så du tjänar inga pengar om du inte har stora volymer, och det har vi inte möjlighet att ha. Smink är det enda du kan tjäna lite pengar på.
Enligt Dagens Industri är det tufft även för de stora apotekskedjorna, även om många apotek inom det statliga Apoteksgruppen går bra.
- Om det är tufft för kedjorna kan du tänka dig hur det är för oss egenföretagare. Vi klarar oss för vi har försökt ha olika ben att stå på, till exempel samarbete med olika friskvårdsaktörer och vaccinationer, men det är inte så att man skär guld med täljkniv. Det är kämpigt, säger Kristina Fritjofsson.
Ett stort problem enligt apotekschefen är att varje apotek måste ha en gigantisk kassabuffert eftersom det varje månad uppstår ett glapp mellan när räkningarna ska betalas och när apoteken får in pengar från staten för subventionerade läkemedel.
- Vi måste ligga ute med jättesummor. Man får inte säga nej till en kund, men ibland tvingas man, annars klarar man inte betalningen. Det här systemet med en diff på en vecka är obegripligt men det är tydligen en gammal kvarleva som det inte går att ändra på fastän vi försökt, säger Kristina Fritjofsson.
Ett annat beskt piller att svälja för apoteken är, enligt Kristina Fritjofsson, att de även måste ligga ute med momsen på läkemedel de köper in.
- Politikerna har sannerligen inte underlättat för oss småföretagare som jag har förstått att man gjort i andra länder, säger Kristina Fritjofsson
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Svårare att få jobb efter YH-utbildning
Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag.
Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.
En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad.
– Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning.
De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft
Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel.
– Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation. Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han.
Foto: Anders G. Warne
Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.
Lågkonjunktur en av orsakerna
Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.
– Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående.
Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?
– Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.
YH-utbildningar med flest andel i jobb
- Säkerhetstjänster: 94 procent
- Transporttjänster: 91 procent
- Lantbruk och djurvård: 91 procent
- Hälso-och sjukvård: 91 procent
- Friskvård och kroppsvård: 88 procent
YH-utbildningar med minst andel i jobb
- Kultur och media: 64 procent
- Data/IT: 69 procent
- Journalistik och Information: 75 procent
- Juridik: 75 procent
- Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent
Om undersökningen
Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.
