Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Besk medicin för apoteken

Det är 28 procent större risk för ett apoteksbolag att gå i konkurs än för något annat bolag. För de apotek som inte är med i någon stor apotekskedja är det ännu kämpigare att få affärerna att gå ihop.
Johanna Rovira Publicerad
TT Bild
TT Bild

Sedan det blev fritt fram att öppna apotek för fem år sedan har antalet apotek ökat med närmare 30 procent. Men konkurrensen har sitt pris för landets 1 280 apotek – risken att gå i konkurs är nämligen också närmare 30 procent, enligt tidningen Dagens Industri.

Kristina Fritjofsson, som var en av de som hoppade på apotekståget för fem år sedan då hon tillsammans med en kollega startade Apotek Samariten i Uppsala, vet varför:

- Marginalerna för läkemedel är väldigt låga. Gränsen för en vara ligger på 167 kronor, så du tjänar inga pengar om du inte har stora volymer, och det har vi inte möjlighet att ha.  Smink är det enda du kan tjäna lite pengar på.

Enligt Dagens Industri är det tufft även för de stora apotekskedjorna, även om många apotek inom det statliga Apoteksgruppen går bra.

- Om det är tufft för kedjorna kan du tänka dig hur det är för oss egenföretagare. Vi klarar oss för vi har försökt ha olika ben att stå på, till exempel samarbete med olika friskvårdsaktörer och vaccinationer, men det är inte så att man skär guld med täljkniv. Det är kämpigt, säger Kristina Fritjofsson.

Ett stort problem enligt apotekschefen är att varje apotek måste ha en gigantisk kassabuffert eftersom det varje månad uppstår ett glapp mellan när räkningarna ska betalas och när apoteken får in pengar från staten för subventionerade läkemedel.

- Vi måste ligga ute med jättesummor. Man får inte säga nej till en kund, men ibland tvingas man, annars klarar man inte betalningen. Det här systemet med en diff på en vecka är obegripligt men det är tydligen en gammal kvarleva som det inte går att ändra på fastän vi försökt, säger Kristina Fritjofsson.

Ett annat beskt piller att svälja för apoteken är, enligt Kristina Fritjofsson, att de även måste ligga ute med momsen på läkemedel de köper in.

- Politikerna har sannerligen inte underlättat för oss småföretagare som jag har förstått att man gjort i andra länder, säger Kristina Fritjofsson

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.