Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt första quiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Besk medicin för apoteken
Det är 28 procent större risk för ett apoteksbolag att gå i konkurs än för något annat bolag. För de apotek som inte är med i någon stor apotekskedja är det ännu kämpigare att få affärerna att gå ihop.
Sedan det blev fritt fram att öppna apotek för fem år sedan har antalet apotek ökat med närmare 30 procent. Men konkurrensen har sitt pris för landets 1 280 apotek – risken att gå i konkurs är nämligen också närmare 30 procent, enligt tidningen Dagens Industri.
Kristina Fritjofsson, som var en av de som hoppade på apotekståget för fem år sedan då hon tillsammans med en kollega startade Apotek Samariten i Uppsala, vet varför:
- Marginalerna för läkemedel är väldigt låga. Gränsen för en vara ligger på 167 kronor, så du tjänar inga pengar om du inte har stora volymer, och det har vi inte möjlighet att ha. Smink är det enda du kan tjäna lite pengar på.
Enligt Dagens Industri är det tufft även för de stora apotekskedjorna, även om många apotek inom det statliga Apoteksgruppen går bra.
- Om det är tufft för kedjorna kan du tänka dig hur det är för oss egenföretagare. Vi klarar oss för vi har försökt ha olika ben att stå på, till exempel samarbete med olika friskvårdsaktörer och vaccinationer, men det är inte så att man skär guld med täljkniv. Det är kämpigt, säger Kristina Fritjofsson.
Ett stort problem enligt apotekschefen är att varje apotek måste ha en gigantisk kassabuffert eftersom det varje månad uppstår ett glapp mellan när räkningarna ska betalas och när apoteken får in pengar från staten för subventionerade läkemedel.
- Vi måste ligga ute med jättesummor. Man får inte säga nej till en kund, men ibland tvingas man, annars klarar man inte betalningen. Det här systemet med en diff på en vecka är obegripligt men det är tydligen en gammal kvarleva som det inte går att ändra på fastän vi försökt, säger Kristina Fritjofsson.
Ett annat beskt piller att svälja för apoteken är, enligt Kristina Fritjofsson, att de även måste ligga ute med momsen på läkemedel de köper in.
- Politikerna har sannerligen inte underlättat för oss småföretagare som jag har förstått att man gjort i andra länder, säger Kristina Fritjofsson
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.
