Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Thomas fick rätt till ersättning för fackligt uppdrag

Nu ska arbetslösa inte längre kunna förlora ekonomiskt på att ha varit förtroendevalda. En som hann drabbas av det innan lagen ändrades är Thomas Ackelid. Men sedan han överklagat a-kassans beslut ger nu en dom i förvaltningsrätten honom chans till retroaktiv ersättning.
Anita Täpp Publicerad
Fredrik Stehn
Thomas Ackelid gick miste om 2 000 kronor i månaden men fick nyligen rätt i förvaltningsrätten. Fredrik Stehn

Thomas Ackelid har varit fackligt och politiskt aktiv i många år, bland annat i Unionens regionstyrelse i Mälardalen. När han 2017 blev arbetslös kände han sig trygg med att han skulle få 80 procent av sin lön i 150 dagar, från a-kassan och Unionens inkomstförsäkring.

Det visade sig dock att a-kassan, i de flesta fall, inte räknade med den ersättning som förtroendevalda fått när de utfört sina uppdrag. Och när a-kassan blev lägre så blev ersättningen från inkomstförsäkringen också det.

Läs mer: Orättvis lag drabbar fackligt aktiva

För Thomas del innebar det att han förlorade runt 2 000 kronor i månaden under sina sju första månader som arbetslös. Detta kom som en total överraskning för Thomas, som då beslöt sig för två saker; att överklaga a-kassans beslut till förvaltningsrätten och att försöka väcka opinion för att få en ändring till stånd.

Då hade även flera fackförbund, däribland Unionen, länge försökt få till en ändring av lagen så att förtroendevalda inte längre skulle drabbas på det här viset.

­– Det värsta är ändå den demokratiska aspekten av det här. Om det blir allmänt känt så blir det naturligtvis också svårare att få folk att engagera sig fackligt och politiskt, sade Thomas Ackelid då till Kollega.

En kort tid därefter lade den dåvarande regeringen fram ett lagförslag för att ändra på det här. Och från den 2 juli i år gäller nu att den tid som ägnas åt fackliga uppdrag ska ligga till grund för a-kassan. Det gäller för övrigt alla förtroendeuppdrag där man enligt lagen har rätt att vara ledig från jobbet, exempelvis även vid politiska uppdrag.

Läs mer: Fackligt uppdrag ska ge a-kassa

Nyligen kom också förvaltningsrättens dom när det gällde Thomas överklagan, som innebär att a-kassan nu ska ompröva sitt beslut och att man då ska bedöma Thomas förtroendeuppdrag enligt de nya lagreglerna. Det beroende både på att han överklagat och förvaltningsrättens handläggningstid.

Och enligt Anna-Lena Leksell, försäkringsansvarig på a-kassan, kommer a-kassan inte att överklaga domen utan följa rättens anvisningar.

Om det också kommer innebära att Thomas får en retroaktiv ersättning från Unionens inkomstförsäkring är dock ännu oklart.

– Eftersom vi ännu inte har tagit del av domen och a-kassan inte har tagit något nytt beslut än så kan jag inte säga något om det här fallet. Men generellt är det så att om a-kassan av någon anledning räknar om någons inkomst och vi får veta det så omprövar vi också om vi behöver göra en extra utbetalning utifrån de omständigheterna, säger Patrik Nygren, vd för bolaget Unionen medlemsförsäkring.

Hur många andra arbetslösa förtroendevalda som liksom Thomas kan ha drabbats ekonomiskt innan lagändringen har a-kassan ingen uppgift om. Men Anna-Lena Leksell känner inte till att någon annan förtroendevald har överklagat a-kassans beslut till förvaltningsrätten. Och i och med att man bara har två månader på sig att överklaga ett beslut så är det nu ändå försent att göra något för andra eventuellt drabbade.

För Thomas Ackelid del har hans överklagande nu ändå resulterat i att han kan hoppas på att få runt 15 000 kronor i retroaktiv ersättning.

– Visst vore det bra att få de pengarna. Men det viktigaste för mig har ändå varit att belysa absurditeten i det gamla regelverket som gjorde att man som arbetslös kunde straffas för att man varit förtroendevald. Och om jag på något vis lyckades bidra till att den här lagändringen påskyndades, så är det hur bra som helst, säger han.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

83 kommuner saknar Arbetsförmedling

Antalet fast bemannade arbetsförmedlingskontor har halverats på några år. Arbetsförmedlingen saknas nu helt i 83 kommuner, enligt en rapport från Unionen.
David Österberg Publicerad 29 april 2026, kl 10:09
Arbetsförmedlingen kontor
Den som är arbetslös får bättre hjälp att hitta nytt jobb genom att besöka ett av Arbetsförmedlingens fysiska kontor, enligt Unionen. Trots det saknar många kommuner sådana kontor. Johan Nilsson/TT

2019 inleddes en reform av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen konkurrensutsattes och fler tjänster köptes in från privata aktörer. Sedan dess har antalet arbetsförmedlingskontor med fast personal mer än halverats – från 170 till 81. Det visar en genomgång som fackförbundet Unionen har gjort. 

Arbetsförmedlingen saknas nu helt i 83 kommuner och avståndet till närmaste kontor har ökat i 271 av landets 290 kommuner.

Det här är inte en marginell förändring. Det är en systematisk tillbakadragning av staten från stora delar av landet, med tydliga konsekvenser för arbetsmarknaden, säger Peter Hellberg, förbundsordförande på Unionen, i ett pressmeddelande.

Privata aktörer har fått större ansvar

Enligt Unionen leder Arbetsförmedlingens bristande närvaro till färre fysiska möten, sämre tillgång till personligt stöd och sämre matchning mellan arbetslösa och företag.

Rapporten visar också att privata aktörer har fått ett större ansvar, men inte heller de finns i alla kommuner. 68 kommuner saknar privata leverantörer. I många glesbefolkade områden finns varken Arbetsförmedlingen eller privata aktörer.

När varken staten eller marknaden finns på plats blir människor och företag utan stöd. Det är ett misslyckande för arbetsmarknadspolitiken, säger Peter Hellberg.

Unionen vill bland annat att Arbetsförmedlingens lokala närvaro ska stärkas, att fler arbetslösa får fysiska möten och att systemet med fristående leverantörer ses över.