Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Thomas fick rätt till ersättning för fackligt uppdrag

Nu ska arbetslösa inte längre kunna förlora ekonomiskt på att ha varit förtroendevalda. En som hann drabbas av det innan lagen ändrades är Thomas Ackelid. Men sedan han överklagat a-kassans beslut ger nu en dom i förvaltningsrätten honom chans till retroaktiv ersättning.
Anita Täpp Publicerad
Fredrik Stehn
Thomas Ackelid gick miste om 2 000 kronor i månaden men fick nyligen rätt i förvaltningsrätten. Fredrik Stehn

Thomas Ackelid har varit fackligt och politiskt aktiv i många år, bland annat i Unionens regionstyrelse i Mälardalen. När han 2017 blev arbetslös kände han sig trygg med att han skulle få 80 procent av sin lön i 150 dagar, från a-kassan och Unionens inkomstförsäkring.

Det visade sig dock att a-kassan, i de flesta fall, inte räknade med den ersättning som förtroendevalda fått när de utfört sina uppdrag. Och när a-kassan blev lägre så blev ersättningen från inkomstförsäkringen också det.

Läs mer: Orättvis lag drabbar fackligt aktiva

För Thomas del innebar det att han förlorade runt 2 000 kronor i månaden under sina sju första månader som arbetslös. Detta kom som en total överraskning för Thomas, som då beslöt sig för två saker; att överklaga a-kassans beslut till förvaltningsrätten och att försöka väcka opinion för att få en ändring till stånd.

Då hade även flera fackförbund, däribland Unionen, länge försökt få till en ändring av lagen så att förtroendevalda inte längre skulle drabbas på det här viset.

­– Det värsta är ändå den demokratiska aspekten av det här. Om det blir allmänt känt så blir det naturligtvis också svårare att få folk att engagera sig fackligt och politiskt, sade Thomas Ackelid då till Kollega.

En kort tid därefter lade den dåvarande regeringen fram ett lagförslag för att ändra på det här. Och från den 2 juli i år gäller nu att den tid som ägnas åt fackliga uppdrag ska ligga till grund för a-kassan. Det gäller för övrigt alla förtroendeuppdrag där man enligt lagen har rätt att vara ledig från jobbet, exempelvis även vid politiska uppdrag.

Läs mer: Fackligt uppdrag ska ge a-kassa

Nyligen kom också förvaltningsrättens dom när det gällde Thomas överklagan, som innebär att a-kassan nu ska ompröva sitt beslut och att man då ska bedöma Thomas förtroendeuppdrag enligt de nya lagreglerna. Det beroende både på att han överklagat och förvaltningsrättens handläggningstid.

Och enligt Anna-Lena Leksell, försäkringsansvarig på a-kassan, kommer a-kassan inte att överklaga domen utan följa rättens anvisningar.

Om det också kommer innebära att Thomas får en retroaktiv ersättning från Unionens inkomstförsäkring är dock ännu oklart.

– Eftersom vi ännu inte har tagit del av domen och a-kassan inte har tagit något nytt beslut än så kan jag inte säga något om det här fallet. Men generellt är det så att om a-kassan av någon anledning räknar om någons inkomst och vi får veta det så omprövar vi också om vi behöver göra en extra utbetalning utifrån de omständigheterna, säger Patrik Nygren, vd för bolaget Unionen medlemsförsäkring.

Hur många andra arbetslösa förtroendevalda som liksom Thomas kan ha drabbats ekonomiskt innan lagändringen har a-kassan ingen uppgift om. Men Anna-Lena Leksell känner inte till att någon annan förtroendevald har överklagat a-kassans beslut till förvaltningsrätten. Och i och med att man bara har två månader på sig att överklaga ett beslut så är det nu ändå försent att göra något för andra eventuellt drabbade.

För Thomas Ackelid del har hans överklagande nu ändå resulterat i att han kan hoppas på att få runt 15 000 kronor i retroaktiv ersättning.

– Visst vore det bra att få de pengarna. Men det viktigaste för mig har ändå varit att belysa absurditeten i det gamla regelverket som gjorde att man som arbetslös kunde straffas för att man varit förtroendevald. Och om jag på något vis lyckades bidra till att den här lagändringen påskyndades, så är det hur bra som helst, säger han.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Det händer när företaget varslar

Att bli varslad om uppsägning när företaget gör nedskärningar kan upplevas som en råsop. Men det kan gå lång tid mellan att första varslet lagts och att du står utan jobb. Här är listan över vad som kan hända på vägen.
Johanna Rovira Publicerad 18 mars 2025, kl 12:27
Varsel. Person lämnar kontor med sina tillhörigheter i en liten flyttkartong.
Förstå varselprocessen: Vad händer när företaget varslar och hur kan du förbereda dig? Foto: Colourbox.
  1. Övervarsel

    Alla varsel leder inte nödvändigtvis till uppsägning eftersom arbetsgivarna gärna lägger ribban högre än nödvändigt. Många anställda, i synnerhet de som är eftertraktade på arbetsmarknaden, söker sig också självmant bort när det börjar knaka i fogarna på företaget och lämnar tjänster efter sig. Under varselvågen 2008-2009 var det exempelvis bara en fjärdedel av varslen som faktiskt resulterade i arbetslöshet. 

 

  1. Tidsfrist

    Om företaget varslar har du vanligtvis gott om tid att söka nytt jobb eller fundera på vad du vill göra härnäst i livet. Rör varslet fler än fem personer måste arbetsgivaren skicka in det till Arbetsförmedlingen senast två månader före driftsinskränkningen, som det kallas. Är det fler än 26 personer som varslas ökas tiden till fyra månader och om varslet omfattar fler än hundra anställda så behöver arbetsförmedlingen underrättas minst sex månader innan den först varslade personen jobbar sin sista dag. Storvarsel har dock blivit mer ovanliga, eftersom de kan skada företagens image. 

     

  2. Facket gör entré

    Arbetsgivare som varslar är skyldiga att göra en riskanalys och kalla berörda fackföreningar till förhandling. Detta gäller även om det inte finns kollektivavtal, eftersom det är en väsentlig förändring av de anställdas arbetsförhållanden. Det är enbart om alla anställda är oorganiserade och det inte finns kollektivavtal som arbetsgivaren kan hoppa över förhandlingsplikten. 

    Finns det ingen fackklubb kallas en ombudsman från Unionens regionkontor in. Kan denne inte komma överens med arbetsgivaren fortsätter förhandlingen på central nivå. Facken har dessutom möjlighet att kalla in en arbetstagarkonsult som kan granska arbetsgivarens beräkningar i sömmarna och peka ut andra lösningar än just uppsägningar. 

 

  1. Turordning fastställs

    Sist in, först ut är grundtanken, men det är inte helt givet att den som jobbat längst får stanna. Alla företag kan numera undanta tre personer från turordningen. Arbetsgivaren har också möjlighet att använda undantaget var tredje månad.  Facket kan dessutom mycket väl komma överens om att frångå turordningen och i stället idka byteshandel – man kan exempelvis säga ja till en avtalsturlista om arbetsgivaren i sin tur går med på förlängd uppsägningstid för alla eller frivillighetslösningar för de anställa som säger upp sig. 

 

  1. Företrädesrätt

    Arbetsgivaren måste informera dig skriftligt vilka datum som gäller för uppsägningen och hur du anmäler din företrädesrätt till återanställning – börjar företaget anställa igen inom nio månader efter uppsägningstidens slut kan du nämligen få jobbet tillbaka om du anmält företrädesrätt. 

 

  1. Uppsägningstid

    Hur lång din uppsägningstid är står antingen i kollektivavtalet eller i ditt anställningskontrakt. Ju längre du varit anställd desto längre uppsägningstid i regel. Saknas kollektivavtal gäller i stället lagen om anställningsskydd, och uppsägningstiden varierar mellan en och sex månader beroende på anställningstid och ålder. Praktik och vikariat räknas in . Det kan vara fiffigt att kontrollera att uppgifterna verkligen stämmer. För den som är föräldraledig börjar uppsägningstiden gälla först efter ledigheten.

 

  1. Söka nytt jobb

    Oavsett hur lång uppsägningstiden är, måste du knoga på, om du inte fått besked om att du är arbetsbefriad. Du har däremot alltid rätt att söka nytt jobb på betald arbetstid. Du kan anmäla dig som arbetssökande redan innan du jobbat din sista dag, men det är viktigt att du kontaktar a-kassan och arbetsförmedling första dagen du är arbetslös för att du ska få arbetslöshetsersättning. 
    Har företaget kollektivavtal kan du få hjälp av den trygghetsorganisation som företaget har avtal med. Dels kan du eventuellt få ersättning som fyller ut a-kassan och dels rådgivning och hjälp söka nytt jobb.