Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

"Många behöver längre studier"

I onsdags kunde Kollega avslöja att TRR Trygghetsrådet var på gång att utöka hjälpen för uppsagda tjänstemän. Nu är det nya avtalet påskrivet.
– Det är en väsentlig förbättring av nuvarande omställningsavtal, säger Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen och styrelseledamot i TRR.
David Österberg Publicerad
Mego-Studio/Colourbox.com
"Vi vet att många tjänstemän behöver längre studier för att skaffa sig den kompetens de behöver. Den här studieersättningen skapar betydligt bättre förutsättningar för att göra det", säger Niklas Hjert. Mego-Studio/Colourbox.com

Genom Trygghetsrådet, TRR, kan privatanställda tjänstemän som blivit uppsagda få hjälp att hitta ett nytt jobb. Verksamheten finansieras av 35 000 företag som är anslutna till Svenskt Näringsliv. De senaste åren har TRR inte gjort av med de pengar som kommit in och har därför ett överskott på närmare tio miljarder kronor.

Nu har styrelsen för TRR, som består av företrädare från Svenskt Näringsliv och den fackliga arbetsmarknadsparten PTK, enats om att utöka omställningsavtalet. Från den 1 januari i år kan tjänstemän få sina studier betalda i upp till två år.

– Det är en väsentlig förbättring av omställningsavtalet. Vi vet att många tjänstemän behöver längre studier för att skaffa sig den kompetens de behöver. Den här studieersättningen skapar betydligt bättre förutsättningar för att göra det, säger Niklas Hjert.

Dessutom kan TRR numera hjälpa tjänstemän som sagts upp på grund av sjukdom. Tidigare hade bara den som blivit av med jobbet på grund av arbetsbrist den rätten.

– Vi vet sedan tidigare genom försöksverksamhet att TRR har varit väldigt framgångsrika i sitt sätt att arbeta med den gruppen, säger Niklas Hjert.

Hur överens har PTK och Svenskt Näringsliv varit i förhandlingarna?
– Vi har diskuterat de här frågorna tidigare. Det finns en samsyn i behovet av kompetensutveckling.

Hur har TRR:s överskott kunnat bli så stort?
– Det handlar om två saker. Dels har vi haft en god arbetsmarknad vilket har inneburit att inte så många tjänstemän har blivit uppsagda, dels har vi haft duktiga kapitalförvaltare.

Arbetsgivarna får också del av överskottet genom att medlemsföretagen slipper betala avgiften till TRR. Hur länge avgiftsbefrielsen består är omöjligt att sia om, enligt Niklas Hjert.

– Det styrs av så många faktorer, främst av läget på arbetsmarknaden. Men det handlar sannolikt om några år framöver. Vi kommer aldrig äventyra TRR:s verksamhet.

Läs också: Arbetslösa kan få studier betalda

Kan få 70 procent av lönen

* Den som fyllt 40 år och har rätt till omställningsstöd kan få studieersättning i maximalt fyra terminer.

* TRR ska pröva personens behov av utbildning och om utbildningen förbättrar chansen att få ett nytt jobb.

* Ersättningen beräknas som om personen sökt och beviljats studiestöd från CSN, oavsett om personen tar ut eller har rätt till studiestöd.

* Ersättningen ska, tillsammans med studiestöd, ge 70 procent av tidigare lön under de första två terminerna. Därefter 50 procent. Taket är 1,4 prisbasbelopp per månad (2019 års prisbasbelopp är 46 500 kronor).

* Personer som har fyllt 57 år har inte rätt till studiestöd från CSN. För de personerna bestäms ersättningen som om de hade varit berättigade till studiestöd. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Vårbudgeten: Inget höjt tak för lönebidrag

Taket i lönebidraget höjs inte nu heller. Människor med funktionsnedsättning riskerar ett liv i fattigdom, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Sandra Lund Publicerad 14 april 2026, kl 05:59
 Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige
– Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige med anledning av regeringens vårbudget. Foto: Linnea Bengtsson

Under de senaste årens budgetpromenader med finansministern, har människor som är beroende av lönebidrag fått visst hopp. 

Taket för lönebidraget har ofta funnits med i förhandlingarna, det har nu legat stilla på 20 000 kronor sedan 2020. 

Ersättningar har urholkats längre tid

Att taket inte höjs har fått färre arbetsgivare att anställa människor med funktionsnedsättning, och fler att kliva ut i arbetslöshet, vilket Kollega tidigare berättat.

Även under måndagens presentation av regeringes vårbudget fanns hopp om höjt bidragstak. Men det blev inget. 

– Vi är besvikna över att budgeten inte innehåller några satsningar som förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Ersättningarna har urholkats under en längre tid. Bara omkring varannan har någon form av arbete och många riskerar ett liv i fattigdom. Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige i en kommentar.

Enligt SCB finns runt 778 000 människor med en funktionsnedsättning i åldrarna 16-65 år. 

Höjt lönebidrag skulle ge tusentals jobb

Och där 88 procent är sysselsatta av befolkningen i stort, ligger det på 65 procent bland människor med funktionsnedsättning.

– Det här gapet är oacceptabelt. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör någon riktad satsning för att fler personer med funktionsnedsättning ska få ett arbete, trots att det finns konkreta förslag med brett stöd. Att höja lönebidraget skulle exempelvis kunna ge tusentals nya jobb, enligt rapporter från arbetsgivarorganisationer, säger Nicklas Mårtensson. 

Det här är lönebidrag

  • Ett ekonomiskt bidrag till arbetsgivarens lönekostnader när någon som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga anställs.
  • Det är en kompensation för de anpassningar arbetsgivaren gör på grund av till exempel nedsatt rörelseförmåga eller psykisk ohälsa.
  • Används framför allt i privat sektor, 77 procent.
  • Kan ges för lönekostnaden upp till 20 000 kronor brutto. Har inte ändrats sedan 2020.