Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

"Många behöver längre studier"

I onsdags kunde Kollega avslöja att TRR Trygghetsrådet var på gång att utöka hjälpen för uppsagda tjänstemän. Nu är det nya avtalet påskrivet.
– Det är en väsentlig förbättring av nuvarande omställningsavtal, säger Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen och styrelseledamot i TRR.
David Österberg Publicerad
Mego-Studio/Colourbox.com
"Vi vet att många tjänstemän behöver längre studier för att skaffa sig den kompetens de behöver. Den här studieersättningen skapar betydligt bättre förutsättningar för att göra det", säger Niklas Hjert. Mego-Studio/Colourbox.com

Genom Trygghetsrådet, TRR, kan privatanställda tjänstemän som blivit uppsagda få hjälp att hitta ett nytt jobb. Verksamheten finansieras av 35 000 företag som är anslutna till Svenskt Näringsliv. De senaste åren har TRR inte gjort av med de pengar som kommit in och har därför ett överskott på närmare tio miljarder kronor.

Nu har styrelsen för TRR, som består av företrädare från Svenskt Näringsliv och den fackliga arbetsmarknadsparten PTK, enats om att utöka omställningsavtalet. Från den 1 januari i år kan tjänstemän få sina studier betalda i upp till två år.

– Det är en väsentlig förbättring av omställningsavtalet. Vi vet att många tjänstemän behöver längre studier för att skaffa sig den kompetens de behöver. Den här studieersättningen skapar betydligt bättre förutsättningar för att göra det, säger Niklas Hjert.

Dessutom kan TRR numera hjälpa tjänstemän som sagts upp på grund av sjukdom. Tidigare hade bara den som blivit av med jobbet på grund av arbetsbrist den rätten.

– Vi vet sedan tidigare genom försöksverksamhet att TRR har varit väldigt framgångsrika i sitt sätt att arbeta med den gruppen, säger Niklas Hjert.

Hur överens har PTK och Svenskt Näringsliv varit i förhandlingarna?
– Vi har diskuterat de här frågorna tidigare. Det finns en samsyn i behovet av kompetensutveckling.

Hur har TRR:s överskott kunnat bli så stort?
– Det handlar om två saker. Dels har vi haft en god arbetsmarknad vilket har inneburit att inte så många tjänstemän har blivit uppsagda, dels har vi haft duktiga kapitalförvaltare.

Arbetsgivarna får också del av överskottet genom att medlemsföretagen slipper betala avgiften till TRR. Hur länge avgiftsbefrielsen består är omöjligt att sia om, enligt Niklas Hjert.

– Det styrs av så många faktorer, främst av läget på arbetsmarknaden. Men det handlar sannolikt om några år framöver. Vi kommer aldrig äventyra TRR:s verksamhet.

Läs också: Arbetslösa kan få studier betalda

Kan få 70 procent av lönen

* Den som fyllt 40 år och har rätt till omställningsstöd kan få studieersättning i maximalt fyra terminer.

* TRR ska pröva personens behov av utbildning och om utbildningen förbättrar chansen att få ett nytt jobb.

* Ersättningen beräknas som om personen sökt och beviljats studiestöd från CSN, oavsett om personen tar ut eller har rätt till studiestöd.

* Ersättningen ska, tillsammans med studiestöd, ge 70 procent av tidigare lön under de första två terminerna. Därefter 50 procent. Taket är 1,4 prisbasbelopp per månad (2019 års prisbasbelopp är 46 500 kronor).

* Personer som har fyllt 57 år har inte rätt till studiestöd från CSN. För de personerna bestäms ersättningen som om de hade varit berättigade till studiestöd. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Det händer när företaget varslar

Att bli varslad om uppsägning när företaget gör nedskärningar kan upplevas som en råsop. Men det kan gå lång tid mellan att första varslet lagts och att du står utan jobb. Här är listan över vad som kan hända på vägen.
Johanna Rovira Publicerad 18 mars 2025, kl 12:27
Varsel. Person lämnar kontor med sina tillhörigheter i en liten flyttkartong.
Förstå varselprocessen: Vad händer när företaget varslar och hur kan du förbereda dig? Foto: Colourbox.
  1. Övervarsel

    Alla varsel leder inte nödvändigtvis till uppsägning eftersom arbetsgivarna gärna lägger ribban högre än nödvändigt. Många anställda, i synnerhet de som är eftertraktade på arbetsmarknaden, söker sig också självmant bort när det börjar knaka i fogarna på företaget och lämnar tjänster efter sig. Under varselvågen 2008-2009 var det exempelvis bara en fjärdedel av varslen som faktiskt resulterade i arbetslöshet. 

 

  1. Tidsfrist

    Om företaget varslar har du vanligtvis gott om tid att söka nytt jobb eller fundera på vad du vill göra härnäst i livet. Rör varslet fler än fem personer måste arbetsgivaren skicka in det till Arbetsförmedlingen senast två månader före driftsinskränkningen, som det kallas. Är det fler än 26 personer som varslas ökas tiden till fyra månader och om varslet omfattar fler än hundra anställda så behöver arbetsförmedlingen underrättas minst sex månader innan den först varslade personen jobbar sin sista dag. Storvarsel har dock blivit mer ovanliga, eftersom de kan skada företagens image. 

     

  2. Facket gör entré

    Arbetsgivare som varslar är skyldiga att göra en riskanalys och kalla berörda fackföreningar till förhandling. Detta gäller även om det inte finns kollektivavtal, eftersom det är en väsentlig förändring av de anställdas arbetsförhållanden. Det är enbart om alla anställda är oorganiserade och det inte finns kollektivavtal som arbetsgivaren kan hoppa över förhandlingsplikten. 

    Finns det ingen fackklubb kallas en ombudsman från Unionens regionkontor in. Kan denne inte komma överens med arbetsgivaren fortsätter förhandlingen på central nivå. Facken har dessutom möjlighet att kalla in en arbetstagarkonsult som kan granska arbetsgivarens beräkningar i sömmarna och peka ut andra lösningar än just uppsägningar. 

 

  1. Turordning fastställs

    Sist in, först ut är grundtanken, men det är inte helt givet att den som jobbat längst får stanna. Alla företag kan numera undanta tre personer från turordningen. Arbetsgivaren har också möjlighet att använda undantaget var tredje månad.  Facket kan dessutom mycket väl komma överens om att frångå turordningen och i stället idka byteshandel – man kan exempelvis säga ja till en avtalsturlista om arbetsgivaren i sin tur går med på förlängd uppsägningstid för alla eller frivillighetslösningar för de anställa som säger upp sig. 

 

  1. Företrädesrätt

    Arbetsgivaren måste informera dig skriftligt vilka datum som gäller för uppsägningen och hur du anmäler din företrädesrätt till återanställning – börjar företaget anställa igen inom nio månader efter uppsägningstidens slut kan du nämligen få jobbet tillbaka om du anmält företrädesrätt. 

 

  1. Uppsägningstid

    Hur lång din uppsägningstid är står antingen i kollektivavtalet eller i ditt anställningskontrakt. Ju längre du varit anställd desto längre uppsägningstid i regel. Saknas kollektivavtal gäller i stället lagen om anställningsskydd, och uppsägningstiden varierar mellan en och sex månader beroende på anställningstid och ålder. Praktik och vikariat räknas in . Det kan vara fiffigt att kontrollera att uppgifterna verkligen stämmer. För den som är föräldraledig börjar uppsägningstiden gälla först efter ledigheten.

 

  1. Söka nytt jobb

    Oavsett hur lång uppsägningstiden är, måste du knoga på, om du inte fått besked om att du är arbetsbefriad. Du har däremot alltid rätt att söka nytt jobb på betald arbetstid. Du kan anmäla dig som arbetssökande redan innan du jobbat din sista dag, men det är viktigt att du kontaktar a-kassan och arbetsförmedling första dagen du är arbetslös för att du ska få arbetslöshetsersättning. 
    Har företaget kollektivavtal kan du få hjälp av den trygghetsorganisation som företaget har avtal med. Dels kan du eventuellt få ersättning som fyller ut a-kassan och dels rådgivning och hjälp söka nytt jobb.