Under tidigare lågkonjunkturer, som präglats av många varsel och hög arbetslöshet, har uppsagda tjänstemän lyckats få ny sysselsättning relativt snabbt. 

Men inte under den här lågkonjunkturen. Under de senaste två åren har antalet ersättningstagare från Unionens a-kassa ökat stadigt. Arbetslösheten ligger i dag på 5,6 procent. 

Längre tid att få nytt jobb

Statistiken visar också att arbetslösa Unionenmedlemmar får a-kassa under betydligt längre perioder än tidigare. Trygghetsrådet TRR noterar på sin kant att det tar längre tid för tjänstemän som förlorat jobbet att komma ut i ny anställning än för ett år sedan. Arbetsförmedlingens statistik visar samma mönster.

– Det är tufft på arbetsmarknaden och vi ser att det tar längre tid än tidigare för personer med eftergymnasial utbildning att få nytt arbete. Men arbetslösheten ökar från låga nivåer, säger Kerstin Eriksson analytiker på Arbetsförmedlingen. 

Fler Unionenmedlemmar långtidsarbetslösa

Och nyligen kom Unionen med en prognos baserad på 500 lokala klubbars bedömning. I rapporten står det: ”Den dystra bilden av läget för tjänstemännen handlar inte om någon enskild bransch som tynger helheten, utan snarare om en våt filt som lagts över stora delar av näringslivet”.

Signalerna oroar Unionens chefsekonom Tobias Brännemo som dock understryker att de höga varseltalen inte ligger på någon krisnivå.

 – All arbetslöshet är oroande. Den är hög nu och vi har ännu inte sett vändningen. Men det som framför allt oroar är att många av våra medlemmar har fastnat i längre perioder av arbetslöshet, för vi vet att det är en faktor som ökar tröskeln för att återgå i arbete, säger han.

Statistik över ung arbetslöshet missvisande

Sveriges ungdomsarbetslöshet beskrivs ofta som en av de allra högsta i Europa, men Tobias Brännemo köper inte den beskrivningen. Enligt honom blir SCB:s statistik, som anger över 20 procent, missvisande. 

– Ungdomsarbetslösheten är inte särskilt oroande och inget extra stort problem just nu. Merparten består av heltidsstuderande i åldrarna 15– 24 år som söker extrajobb. Om man i stället tittar på ungdomar som är inskrivna på Arbetsförmedlingen är siffran 8 procent. Studenter i Sverige vill jobba i högre utsträckning än i andra länder. 

Enligt Unionen är det största problemet på arbetsmarknaden inte de höga varseltalen, som beror på konjunkturläget, utan den så kallade strukturella arbetslösheten. Alltså när det finns en obalans mellan jobbsökandes kvalifikationer och de tillgängliga jobbmöjligheterna. 

"Fel att öka pressen på de arbetslösa"

Unionen anser att regeringen inte har gjort tillräckligt för att hjälpa den grupp som står längst ifrån arbetsmarknaden. Facket är också kritiskt till regeringens linje att i stället öka pressen på de långtidsarbetslösa.

– Regeringen har fel fokus. De tror att man kan komma åt problemet genom att ställa tuffare krav på arbetslösa genom att skapa större avstånd mellan bidrag och arbete och kräva att de söker fler jobb. Men problemet är att det inte spelar någon roll hur många jobb man söker om man inte har de grundläggande kvalifikationer som krävs på den svenska arbetsmarknaden, säger Tobias Brännemo. 

Ineffektivt med sänkta arbetsgivaravgifter

Regeringens satsning att sänka arbetsgivaravgiften för vissa grupper är inget Unionens chefsekonom tror på.

– Den typen av åtgärder har prövats tidigare och har visat sig väldigt ineffektivt. Det kostar mycket pengar sett till hur mycket ökad sysselsättningen det ger. Det är dumt att lägga pengar på det.

I stället borde regeringen göra omfattande satsningar på utbildningar, menar han.

– Det är tydligt att en stor grupp på arbetsmarknaden har så låga kvalifikationer att de inte är attraktiva för de jobb som finns. Där måste regeringen göra insatser, för att långsiktigt höja den gruppens kompetens. De utbildningar som finns i dag används dessutom i alldeles för liten utsträckning.

Konjunkturen vänder upp nästa år

Men det finns ljus i tunneln. Enligt Unionens prognoser kommer den dystra utvecklingen att vända under nästa år och företagen börja anställa igen. Tobias Brännemo ser redan nu positiva signaler.

– Allting talar för att konjunkturen kommer att vända upp under 2026 och förstärkas in i 2027. Vi ser redan nu att konsumtionen och reallönerna ökar igen, BNP har vänt upp, regeringen har kommit med stora stimulanser och räntan har sänkts. Men det finns alltid en fördröjning som gör att effekterna på arbetslösheten släpar efter lite.

Det finns en samtidigt en stor osäkerhet hos många arbetsgivare bland annat kopplat till importtullar och Donald Trump.

– Företagen vill vara säkra på att det verkligen har vänt, innan man vågar öka personalstyrkan.

Enligt Arbetsförmedlingen är ”flexibel” ett av de vanligast förekommande orden i platsannonser.

På ett sätt stämmer begreppet väl överens med 51-åriga Maria Westins yrkesliv. 

Hon har haft tolv jobb, sex praktikplatser, fem utbildningar och lika många jobbcoacher.

Hon har sålt hundmat, suttit i kundtjänst, varit receptionist, arkivassistent, städat trapphus, sorterat post och tvättat handdukar på en golfklubb. 

De flesta anställningar har varit tillfälliga. 

På ett annat står ”flexibel” ständigt i hennes väg.

– Normen är att man ska släcka bränder hela tiden och vara superstressad, uppkopplad och upptagen. Det anses fint medan alla som inte är så blir stämplade som udda.

Umgås gärna – på fritiden

På Skatteverket, där hon var för 15 år sedan, trivdes hon. 

Maria berättar om en arbetsdag: registrera deklarationer, verifiera, paus, registrera, verifiera, lunch, sedan samma sak igen. 

Hon konstaterar att nu görs allt sådant digitalt. 

– Jag kan sitta själv i ett rum och jobba fem timmar i sträck. Mitt arbetsminne är enligt vården långt över det normala. Men jag är inte intresserad av att småprata med kolleger, fika eller folks födelsedagar. Vill jag träffa folk gör jag det på fritiden. 

– Jag gillar inte heller när arbetskamrater säljer på mig jultidningar och annat för att stötta deras barn. Jag har inget emot barn, men vill inte bli överrumplad. Då köper jag hellre en digital majblomma.

Sedan två år är Maria återigen utan jobb. 

Härifrån hemmet, en etta i Njurunda längs med älven Ljungan, söker hon numera ett till fem jobb i månaden. Det är kravet för att inte riskera ersättningen. 

De vita väggarna pryds av hennes stora idol Alice Cooper, framför sovhörnan står en ljudabsorberande skärm hon fick som stöd vid en tidigare arbetsplats.

”Arbetsgivarnas krav högre”

Inne i Sundsvall, på Arbetsförmedlingen, arbetar Marie Sjöbom-Olsson. Hon har varit Maria Westins SIUS-stöd under flera år.

En sådan finns där för människor med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga. Och man kan få SIUS om Arbetsförmedlingen bedömer att man behöver stöd att ”finna-få-behålla” arbete. 

De letar också jobb genom att söka upp arbetsgivare och har en egen platsbank.

– Utmaningen är att vi nu har flera arbetslösa som konkurrerar på arbetsmarknaden. Och arbetsgivares kravprofiler blir bara högre, säger Marie Sjöbom-Olsson.

Kontorsjobb svårast att få

Svårast är läget för de som ”vill jobba på kontor med lättare arbetsuppgifter”, likt Maria Westin.

– De jobben finns inte längre, administration har helt förändrats. I dag innebär en sådan tjänst: svara i telefon, ekonomi, organisation, it och att vara ansiktet utåt. 

Just SIUS-konsulenter satsas det på. I Sundsvall har de nyligen blivit fler, i skrivande stund elva.

Det talas mycket om dem, den grupp Maria Westin blir inplacerad i. 

Nu ska Arbetsförmedlingen organisera om arbetet med de som ofta och länge hamnar utanför arbetsmarknaden.

Ännu en omorganisering, nu ska mindre göras av privata leverantörer och mer i egen regi.

– Alla förnyelsresor ja. Vi är ständigt på väg, säger Marie Sjöbom-Olsson.

Andelen sysselsatta bland personer med funktionsnedsättning är 53 procent jämfört med övriga befolkningens 80 procent, enligt SCB. Det vill säga drygt varannan person.

Av de med nedsatt arbetsförmåga är 46 procent sysselsatta.

Arbetslösheten bland funktionsnedsatta låg förra året på 18 procent, jämfört med 8 för övriga befolkningen.

Var tredje diskrimineras

Och 33 procent av dem har diskriminerats eller utsatts för kränkande särbehandling i arbetslivet, enligt SCB. Den vanligaste orsaken är att aldrig få jobbet trots att meriterna finns. Bland de med nedsatt arbetsförmåga ännu vanligare.

För att få SIUS måste man ha just nedsatt arbetsförmåga. 

Vad det innebär beror på person och situation, och det är Arbetsförmedlingen som avgör. 72 procent av personerna med funktionsnedsättning har nedsatt arbetsförmåga. 

Maria Westin är inte helt nöjd med att hamna i det facket. 

Hon känner inte själv att hennes förmåga är nedsatt. 

Den som utredde henne, när hon fick autism på pappret 2011, hade aldrig stött på ett så högt arbetsminne. 

– Min diagnos är ingen sjukdom och går inte att bota med medicinering. Många med diagnoser vill ha planering. Vissa mer, vissa mindre. När omvärlden kommer i sista minuten och kräver olika saker för att de själva planerar dåligt går det inte så bra. Klart min arbetsförmåga går ner då.

”Jobbcoacher ger floskler”

De jobbcoacher Maria Westin hamnat hos har inte hjälpt henne. Ändå har hon behövt sitta av åtta timmar om dagen hos flera av dem.

– De kanske behövs för vissa. Men det jag fått är floskler om att tänka positivt, klä mig helt och borsta tänderna inför en anställningsintervju. Jag är över 50 och inte dum i huvudet.

Maria och Maries bild av att den här gruppen fått det svårare på arbetsmarknaden, bekräftas av Riksrevisions granskning av Arbetsförmedlingens stöd till funktionsnedsatta, som kom i somras. 

I korthet konstaterar myndigheten att olika regeringars reformer av Arbetsförmedlingen bidragit till en ”försämring över tid”. 

Att stänga lokala arbetsförmedlingar, säga upp anställda och övergå till digitala tjänster gör allt svårare för människor med funktionsnedsättning, som ofta behöver nära stöd.

”Mycket i dag går ut på kontroll”

Marie Sjöbom-Olsson säger att de jobbar på uppdrag av regeringen, och såklart ska följa regler, förordningar och lagar. Men att det ibland blir för stelbent för att kunna hjälpa en grupp som behöver kreativa lösningar. 

– Min personliga åsikt är att vi borde få göra det vi är bra på. Mycket i dag går ut på kontroll.

Enligt henne är de bra på motiverande samtal, att få människor att våga. Hon blir lite skakig på rösten när hon nämner hur det är att se en person, första dagen på en arbetsplats. 

– Men jag blir ledsen för dem jag inte lyckas få ut. Då har jag misslyckats. Alla människor ska ju få ta plats.

Maria Westin är en av dem. SIUS är ett tidsbegränsat stöd, och kön bara växer. Den formella relationen med Marie är över.

Vad händer nu?

– ­Ingenting, jag fortsätter söka jobb. Söka, få avslag, söka, få avslag. Så får jag väl en ny handläggare.

När ska ni ses?

– Jag kan inte tänka mig att vi någonsin kommer att ses. Någon ringer väl upp.