Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Allt fler får stillasittande jobb

Andelen svenskar med stillasittande jobb ökar. 35 procent anger att de sitter för mycket under arbetsdagarna, enligt en undersökning från SCB.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock
Allt fler upplever att de sitter stilla på jobbet. Shutterstock

Sverige har under lång tid fått en proportionellt allt större tjänstesektor.

Det har förändrat hur fysiska våra arbeten är.

Och förändringen går mot att vi blir allt fler stillasittande. I SCB:s undersökning av befolkningens levnadsförhållanden noteras en ökning av hur många personer som tycker att jobbet är stilla.

– Det är en egen bedömningen av frågan: ”Tycker du att ditt arbete är alltför stillasittande?”. 2008–2009 var det 28 procent. 2020 hade det ökat till 35 procent, säger Anne Danielsen Rackner, utredare på SCB.

30-39-åringar sitter mest

Störst andel personer som sitter ner i jobbet återfinns i åldersspannet 30–39. Där anger 41 procent att de tycker att arbetet är för stillasittande.

Det finns inte längre någon skillnad i hur stillasittande män och kvinnor är i arbetet. 2008–2009 var skillnaden tre procentenheter (26 och 29). Sedan dess har kvinnor kommit ikapp männen i stillasittande och nu är skillnaden inte signifikant.

Den stora skillnaden finns annars i utbildningsgrad och mellan arbets- och tjänstesektorn.

– Det är vanligast bland personer som har eftergymnasialutbildning. Det är också vanligare bland tjänstemän än bland de som har ett arbetaryrke. Det är de två grupper som sticker ut i det här materialet. Och det kommer ju inte som någon överraskning. Det är sällan något i våra undersökningar som är överraskningar, utan hellre att det bekräftar det man redan misstänkte, säger Danielsen Rackner.

Läs mer: Jobba hemifrån – tips för att undvika ont | Kollega

SCB:s undersökningar om befolkningens levnadsvanor släpps med några års mellanrum. Den senaste täckte perioden 2016–2017.

Förutom stillasittande har SCB även ställt frågor om tidspress och psykiskt ansträngande arbete. Den upplevda tidspressen har minskat. Från 61 procent 2008–2009 till 55 procent 2020.

Däremot upplever fler att de har psykiskt ansträngande arbeten. 41 procent svarade att de hade det 2008–2009, jämfört med 45 i den senaste undersökningen.

Nio av tio trivs på jobbet

Ett annat resultat från undersökningen är att svenskar verkar trivas på sina jobb. Hela nio av tio säger i undersökningen att de trivs ganska bra eller mycket bra. Bara fem procent svarar att de trivs ganska dåligt eller mycket dåligt.

– Det är en väldigt övergripande fråga. På det stora hela, hur nöjd är du med ditt arbete? Sedan kan du svara på en femgradig skala. Det är en väldigt bred grupp och en bred indikator, men den säger ändå något, säger Danielsen Rackner.

– Andelen som är nöjda med jobbet är nästan lika stor i alla grupper. Det finns inga stora skillnader här, annat än företagare som säger att de är lite, lite nöjdare än anställda.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.