Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Allt fler får stillasittande jobb

Andelen svenskar med stillasittande jobb ökar. 35 procent anger att de sitter för mycket under arbetsdagarna, enligt en undersökning från SCB.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock
Allt fler upplever att de sitter stilla på jobbet. Shutterstock

Sverige har under lång tid fått en proportionellt allt större tjänstesektor.

Det har förändrat hur fysiska våra arbeten är.

Och förändringen går mot att vi blir allt fler stillasittande. I SCB:s undersökning av befolkningens levnadsförhållanden noteras en ökning av hur många personer som tycker att jobbet är stilla.

– Det är en egen bedömningen av frågan: ”Tycker du att ditt arbete är alltför stillasittande?”. 2008–2009 var det 28 procent. 2020 hade det ökat till 35 procent, säger Anne Danielsen Rackner, utredare på SCB.

30-39-åringar sitter mest

Störst andel personer som sitter ner i jobbet återfinns i åldersspannet 30–39. Där anger 41 procent att de tycker att arbetet är för stillasittande.

Det finns inte längre någon skillnad i hur stillasittande män och kvinnor är i arbetet. 2008–2009 var skillnaden tre procentenheter (26 och 29). Sedan dess har kvinnor kommit ikapp männen i stillasittande och nu är skillnaden inte signifikant.

Den stora skillnaden finns annars i utbildningsgrad och mellan arbets- och tjänstesektorn.

– Det är vanligast bland personer som har eftergymnasialutbildning. Det är också vanligare bland tjänstemän än bland de som har ett arbetaryrke. Det är de två grupper som sticker ut i det här materialet. Och det kommer ju inte som någon överraskning. Det är sällan något i våra undersökningar som är överraskningar, utan hellre att det bekräftar det man redan misstänkte, säger Danielsen Rackner.

Läs mer: Jobba hemifrån – tips för att undvika ont | Kollega

SCB:s undersökningar om befolkningens levnadsvanor släpps med några års mellanrum. Den senaste täckte perioden 2016–2017.

Förutom stillasittande har SCB även ställt frågor om tidspress och psykiskt ansträngande arbete. Den upplevda tidspressen har minskat. Från 61 procent 2008–2009 till 55 procent 2020.

Däremot upplever fler att de har psykiskt ansträngande arbeten. 41 procent svarade att de hade det 2008–2009, jämfört med 45 i den senaste undersökningen.

Nio av tio trivs på jobbet

Ett annat resultat från undersökningen är att svenskar verkar trivas på sina jobb. Hela nio av tio säger i undersökningen att de trivs ganska bra eller mycket bra. Bara fem procent svarar att de trivs ganska dåligt eller mycket dåligt.

– Det är en väldigt övergripande fråga. På det stora hela, hur nöjd är du med ditt arbete? Sedan kan du svara på en femgradig skala. Det är en väldigt bred grupp och en bred indikator, men den säger ändå något, säger Danielsen Rackner.

– Andelen som är nöjda med jobbet är nästan lika stor i alla grupper. Det finns inga stora skillnader här, annat än företagare som säger att de är lite, lite nöjdare än anställda.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som Gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna på grund av platsbrist. Ormrummet fick bli barnrum. Men giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barn ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt  för ormen, ned en snok i mitt barns vagn så att han kunde studera den. Mitt barn är inte rädd för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek