Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
TCO: Höj taket i a-kassan till 30 000 kronor i månaden
TCO vill att taket i a-kassan höjs till 30 000 kronor i månaden. Men forskning visar att en höjd ersättningsnivå minskar viljan att söka jobb och att arbetslösheten ökar.
I september 2015 höjdes taket i a-kassan, det vill säga den högsta lön som ger 80 procent i a-kasseersättning, från 18 700 kronor i månaden till 25 025 kronor per månad.
Målet är att den som blir arbetslös ska få 80 procent av sin tidigare inkomst i a-kassa. Men fyra år efter höjningen av taket i försäkringen är det bara en av fem som får den tänkta ersättningsnivån om de blir arbetslösa, enligt en färsk rapport från TCO.
Kostnaderna för den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet delas mellan staten, i form av a-kassan, parterna i form av omställningsersättning och fackens inkomstförsäkringar.
Och många arbetstagare har kompletterade försäkringar, utöver a-kassan, som gör att de får 80 procent av tidigare lön de första tre månaderna i arbetslöshet. I en familj med två vuxna och två barn, där en person blir arbetslös kan det få stor betydelse.
– Det kan skilja 12 000 kronor per månad om man har kompletterade ersättningar eller inte. Det kan vara helt avgörande för om man kan behålla bostaden och bilen i händelse av arbetslöshet, säger Mats Essemyr, utredare och a-kasseexpert på TCO som tagit fram rapporten.
Trots att många i praktiken får 80 procent av inkomsten i ersättning vid arbetslöshet vill TCO att taket i a-kassan höjs till 30 000 kronor i månaden.
– Omställningsavtalen är jättebra. Men kostnaderna för avtalen tas direkt i löneutrymmet. Tänk om det inte skulle finnas något utrymme för höjda löner, utan bara utrymme för omställningskostnader. Därför argumenterar vi för att balansen i kostnadsfördelningen förändras mellan statsmakten och parterna när det gäller omställning, säger Mats Essemyr.
Ett annat skäl till att höja taket är att alla inte omfattas av kompletterade försäkringar.
Ytterligare ett argument för en generös arbetslöshetsersättning är att matchningen förbättras, det vill säga att rätt person hamnar på rätt jobb.
– En ingenjör som har investerat i en utbildning ska jobba som ingenjör, allt annat är slöseri. Får man längre tid på sig att söka jobb ökar möjligheten att hitta rätt. Och söktiden styrs av generositeten i a-kassan, säger Mats Essemyr.
Enligt Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi, finns det nationalekonomisk forskning som visar att en låg arbetslöshetsersättning försämrar matchningskvaliteten.
– Det kan leda till att arbetslösa tar jobb för tidigt, jobb de inte passar för. Det är ogynnsamt för den samlade produktiviteten i ekonomin.
Men i forskningen finns samtidigt starka belägg för att en generös arbetslöshetsersättning har negativa effekter på övergången från arbetslöshet till sysselsättning. Den lägsta lön som arbetslösa är beredda att arbeta för stiger och sökintensiteten minskar, det vill säga hur energiskt den som är arbetslös söker efter arbete.
– Båda effekterna leder till längre arbetslöshetsperioder och därmed till högre arbetslöshet, säger Lars Calmfors.
Han anser att arbetslöshetsförsäkringen kan förbättras. I dag anges taket i a-kassan i nominella kronor och ligger fast under lång tid för att sedan plötsligt höjas. Calmfors föreslår att taket i stället bestäms som en andel av medianlönen som anses vara rimlig.
– Det skulle betyda att taket i kronor räknades upp kontinuerligt i takt med löneutvecklingen. Dagens system betyder att personer som blir arbetslösa vid olika tidpunkter får olika ersättningsgrad. Det är svårt att se något bra motiv för det, säger Lars Calmfors.
Fakta: A-kassan
* Tak: 25 025 kronor per månad
* Ersättningsperiod: 300 dagar för personer med barn under 18 år
* I dag ersätter a-kassan omkring 60 procent av tidigare inkomst. En av fem får 80 procent av sin tidigare inkomst i a-kasseersättning vid arbetslöshet.
* TCO vill att taket höjs till 30 000 kronor i månaden, vilket motsvarar en dagpenning på 1 090 kronor.
* Beräknad kostnad för att höja taket i a-kassan: 3,9 miljarder kronor
Källa: TCO
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Läsarna om a-kassan: ”Skrämmande läsning”
”Skrämmande”. ”Hemskt och sorgligt”. ”Fruktansvärt”. Många har reagerat starkt på Kollegas granskning av väntetiderna hos Unionens a-kassa.
Förra veckan publicerade vi vår granskning av de långa väntetiderna hos Unionens a-kassa. När situationen var som värst tvingades många arbetslösa vänta i flera månader på ersättning. Här är några av alla de reaktioner som publiceringen väckt:
”A-kassan är ju den inkomst man har när man blivit av med jobbet. Hyra, mat mm ska ju betalas så självklart ska det inte ta mer än en månad innan a-kassan börjar betalas ut.”
” Helt otroligt att människor ska behöva skuldsätta sig för att överleva.”
” A-kassan idag skapar psykisk ohälsa & skulder.”
”Att skylla på ett IT-system signalerar ju bara inkompetens vid upphandling och implementation.”
”Jag behövde vänta tre månader innan jag fick ut min a-kassa. Som tur var hade jag besparingar som jag kunde ta ifrån men alla har ju inte det.”
”Tycker att det är super när media granskar och går till djupet med haveri inom egen organisation eller sfär omkring. Då kan vi uppnå förbättringar och förklaringar.”
”Skrämmande läsning.”
”Så hemskt och sorgligt att läsa om konsekvenserna. Vad bra att Kollega finns där och kan granska!”
”Långa handläggningstider är förödande för personer med en svag ekonomisk ställning. Dit hör bland andra många arbetssökande och många som väntar på besked om sjukersättning.”
”Det kan ju krascha en ekonomi för många och det är inte okej!”
”Så fruktansvärt att det kan få vara så här!”
”Tragiskt!”
”Känner att det skönt att jag är utanför arbetslivet. Lider med alla drabbade.”
”Vi har ju faktiskt betalat varje månad för en arbetslöshetsförsäkring. Det är inte bara en hand-out av snälla farbror staten.”
”Det som beskrivs i inlägget är totalt orimligt! Jag vet inte hur kassorna styrs men om det är så att reglerna styrs av lag och föreskrifter är det givetvis nödvändigt att tillsätta en utredning.”
”Fan vad ruttet.”
”Att som Lars, behöva vänta i sju månader borde vara straffbart på någon skala. HELT obegripligt!"
Unionens a-kassa får kritik för långa telefonköer
Medlemmar måste kunna nå sin arbetslöshetskassa på telefon. Det anser JO som nu gett Unionens a-kassa kritik för bristande service och tillgänglighet.
Förra året kom det in flera anmälningar till Justitieombudsmannen som handlade om servicen på Sveriges arbetslöshetskassor. Medlemmar på Unionens a-kassa kunde inte nå sina handläggare och föll ur telefonkön när de ringde. JO beslutade sig därför för att starta en utredning, vilket Sveriges Radio var först med att berätta.
Långa telefonköer
Under 2023 hade Unionens a-kassa problem med långa handläggningstider. Man beslutade därför att begränsa tillgängligheten via telefon för att frigöra resurser till handläggarna. Medlemmar kunde därför bara nå sin a-kassa en timme per dag, vilket resulterade i telefonkaos.
A-kassorna är inte myndigheter men står under JO:s tillsyn då de utövar myndighetsutövning. Och som myndighet har man vissa krav att vara tillgänglig för kontakter med människor utan dröjsmål. Enligt JO:s utredning besvarade Unionens a-kassa under några månader färre än hälften av de inkommande samtalen. Under samma period gick det inte heller att få prata med sin ordinarie handläggare utan många fick nöja sig med svar på allmänna frågor, istället för sitt enskilda ärende.
Justitieombudsmannen konstaterar att Unionens a-kassa har brustit i både tillgänglighet och service och för detta förtjänar kritik.
Justitieombudsmannen
- Endast 5-10 procent av JO-anmälningarna leder till kritik
- Anmärkningen kan riktas mot en myndighet eller enskild tjänsteman och handlar om man handlat i enlighet med lagen eller inte.
- JO:s beslut är inte rättsligt bindande, alltså behöver den som fått kritik inte rätta sig.
- I praktiken sker dock ofta förbättringar då man använder kritiken för att ändra interna rutiner och regler.
Unionens a-kassa: ”Testerna pekade mot ett fungerande system”
Det var en fördel att en stor a-kassa testade det nya systemet först, menar föreståndaren för Unionens a-kassa Harald Petersson. Trots problemen är förtroendet för honom intakt, säger ordföranden för a-kassan till Kollega.
Våren 2022 började Unionens a-kassa använda det nya ärendesystemet Våra sidor. Systemet var, enligt anställda som Kollega prata med, fullt av fel vilket gjorde handläggningen långsam. Många av de arbetslösa fick när det var som värst vänta tio veckor eller längre på sina första utbetalningar.
Redan under teststadiet såg handläggarna att systemet inte höll vad det lovade. Ändå infördes det. Men Harald Petersson, föreståndare för Unionens a-kassa, håller inte med om att testerna visade på problem.
– Testerna pekade mot ett fungerande system, vilket det också var i stora delar. Men vissa saker tog längre tid och behövde anpassas och trimmas.
Varför testkörde ni inte systemet under längre tid?
– Det går aldrig att testa den här typen av system fullt ut. Systemet innehåller komponenter som samkörs med andra myndigheter. Att testa dem hade varit omöjligt eftersom myndigheter inte kan stå still en dag för att vi ska testa.
Vad ser du som förklaring till de långa handläggningstiderna?
– Det nya systemet var en del. När vi började komma i kapp blev vi och övriga a-kassor utsatta för en cyberattack. Dessutom fick vi ökade volymer på grund av lågkonjunkturen. Orsakerna till de långa väntetiderna var de här tre delarna, tillsammans med en del organisatoriska utmaningar.
Unionens a-kassa är landets näst största. Det gjorde problemen ännu större, enligt handläggarna. Om en liten a-kassa hade infört systemet först hade andra a-kassor kunnat avsätta personal för att hjälpa till med handläggningen, säger de. Men enligt Harald Petersson hade det inte varit möjligt.
– Då hade inte alla funktioner blivit testade. Det hade inte heller blivit ett riktigt prestandatest av stora volymer eftersom en mindre a-kassa inte har alla ärendeslag.
Men gjorde inte er stora ärendemängd att problemen blev större?
– Vi påverkades av att vi under den här perioden också fick ökade volymer.
Förutom en påfrestande arbetssituation för handläggarna innebar den långa väntetiden att arbetslösa fick gå i månader utan ersättning. De senaste två åren har en stor mängd läsare hört av sig till Kollega och berättat om den ekonomiska stress de känt – och om hur de varit tvungna att låna pengar för att kunna betala räkningar.
– Jag är väldigt ödmjuk inför det. Att tvingas vänta på sin ersättning är definitivt inte bra och vi ska verkligen se till att det inte är så längre.
Kan man lita på att man får sina pengar den dagen man blir arbetslös?
– Ja, det kan man göra. Men försäkringen är komplicerad och kräver omfattande inhämtning av underlag som kan komplicera utredningstiden. Men tryggheten ska finnas i en ersättning inom rimlig tid.
Hur har perioden med långa väntetider påverkat förtroendet för er?
– Förtroendet hos dem som har väntat lång tid på ersättning är givetvis sämre och något som vi måste jobba för att återupprätta. Samtidigt har många av våra medlemmar inte behövt vänta så länge på ersättning. Vi ser inga negativa effekter som till exempel minskad medlemstillströmning, snarare tvärtom, men vi måste givetvis gör allt vad vi kan för att säkerställa en verksamhet med god tillgänglighet och rimliga väntetider.
I dag (oktober 2024) fungerar systemet bättre. Enligt statistiken är medianen för väntetiden fem veckor. Det innebär att hälften av de som väntar får besked snabbare än fem veckor, hälften måste vänta längre än fem veckor. Målet är att komma ner till en median på fyra veckor.
Samtidigt skymtar nya orosmoln: arbetslösheten ökar och nästa år får arbetslöshetsförsäkringen nya regler.
Finns det risk att ni hamnar i samma situation som tidigare?
– Det ska vi absolut inte göra, vi ska hålla oss inom rimliga väntetider. Men det är såklart omöjligt att säga vilka utmaningar vi kommer att möta i framtiden.
Fortsatt förtroende
A-kassans föreståndare utses av en styrelse som i sin tur utses av en föreningsstämma. Ordförande i styrelsen är Krista Andersson. Hon säger att styrelsen har fortsatt förtroende för Harald Petersson.
– Det har vi. Vi har hela tiden fått väldigt bra information och kunnat följa de utmaningar som har funnits för honom, för organisationen och för våra medlemmar. Vi har upplevt att Harald har haft koll på läget och kommit med förslag på åtgärder för att komma till rätta med situationen.
Finns det något som ni hade kunnat göra annorlunda för att situationen inte skulle ha uppstått?
– Jag kan konstatera att vi nu har byggt en ny, förstärkt organisation. Man kan naturligtvis diskutera om vi borde ha gjort det tidigare och hur vi i så fall skulle ha gjort det. Men just där och då, när alla var så överhopade med arbete, var de svårt att fatta drastiska beslut eller fatta beslut om att öka antalet anställda.
Hur tror du att de långa handläggningstiderna har påverkat förtroendet för Unionens a-kassa?
– Jag tror absolut att förtroendet påverkades negativt. Därför jobbar vi nu för att minimera riskerna för att samma situation ska uppstå igen.
Nu ökar arbetslösheten och nästa år kommer en ny arbetslöshetsförsäkringslag. Har ni en organisation som klarar av det?
– Ja, den bedömningen gör vi. Men det är inte riktigt klarlagt hur den nya försäkringen blir att hantera. A-kassorna arbetar med att utveckla ärendesystemet allt eftersom det kommer mer uppgifter om den nya lagen.
Det här är del tre av tre i granskningen av Unionens a-kassa. Läs även om Lars Lindqvist som har väntat i månader på ersättning och om hur handläggarna på a-kassan upplevde situationen.
