Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Den 50-åriga kvinnan arbetade som personlig assistent i Stockholmsområdet och blev upprepade gånger utsatt för fysiska övergrepp, personliga påhopp och osaklig kritik av sin arbetsgivare, som var samma person som hon utförde personlig assistens åt. Efter 13 dagar fick hon nog av den kränkande behandlingen och sa upp sig på egen begäran. Men det skulle hon inte ha gjort. Unionens a-kassa stängdes då av henne från ersättning i 45 dagar.
Kvinnan överklagade beslutet och poängterade att hon tagit upp problemen flera gånger med sin arbetsgivare och även kontaktat fackförbundet Kommunal, som organiserar personliga assistenter, för att få råd men fick ingen hjälp därifrån eftersom hon inte var medlem.
Kammarrätten i Stockholm konstaterar nu att även om man blivit utsatt för kränkande särbehandling krävs det att man gjort konstruktiva försök att komma till rätta med problemen innan man avslutar sin anställning. Domstolen menar att den personliga assistenten visserligen vidtagit vissa åtgärder, men att hon inte utnyttjat alla möjligheter. Till exempel borde hon ha kontaktat sitt fackförbund Unionen för att få hjälp, men det framgår inte varför kvinnan aldrig tog denna kontakt. Enligt kammarrätten innebär detta sammantaget att kvinnan inte haft giltig anledning att lämna sitt arbete och att Unionens a-kassas beslut att stänga av hennes rätt till ersättning under 45 dagar var korrekt.
Tidigare har även förvaltningsrätten i Stockholm gjort samma bedömning som kammarrätten.
Huvudregeln är att den som säger upp sig på egen begäran - utan giltigt skäl - ska stängas av från rätten till arbetslöshetsersättning i 45 dagar. Bedömningen av vad som utgör giltig anledning är restriktiv, främst godkänns dokumenterade hälsoskäl. För att kränkande särbehandling ska anses som giltig orsak till att sluta på egen begäran krävs att förhållandena styrks med läkarintyg och att konstruktiva försök har gjorts för att komma till rätta med problemen.
Det är fattigt att vara arbetslös – även om du är medlem i en-kassa.
Som mest kan du få 80 procent av din tidigare inkomst, upp till taket på 34 000 kronor i månaden. Det betyder att du efter skatt har ungefär 19 000 kronor att leva på.
Efter 100 ersättningsdagar, vilket motsvarar ungefär 4,5 månader, sänks ersättningen till knappt 17 000 kronor efter skatt.
Mellan dag 201 och 300 får du en utbetalning på cirka 15 600 kronor när skatten är dragen.
Den som fortfarande är arbetslös efter 300 dagar kan få aktivitetsstöd.
Den som är medlem i Unionen har automatiskt en inkomstförsäkring. Den ger ersättning vid arbetslöshet i 150 dagar – knappt sju månader. Precis som a-kassan ger inkomstförsäkringen högst ersättning de första 100 dagarna. Hur hög den är beror på hur mycket du tjänade innan arbetslösheten.
Kollega har räknat på hur mycket tre fiktiva personer, Muhammed, Peter och Sara, har att leva på som arbetslösa. Samtliga har varit med i en a-kassa i minst 12 månader och uppfyller villkoren för att få maximal ersättning. Mohammed och Sara har varit medlemmar i Unionen i minst 12 månader innan arbetslösheten och har därför rätt till pengar från inkomstförsäkringen.
Peter
Tjänade 37 100 kronor innan arbetslösheten. Saknar arbetslöshetsförsäkring.
Ersättning efter skatt:
Dag 0-100: 18 900.
Dag 101-200: 16 700.
Dag 201-300: 15 600.
Muhammed
Tjänade 37 100 kronor. Har inkomstförsäkring.
Ersättning efter skatt:
Dag 0-100: 20 500.
Dag 101-150: 18 150.
Dag 151-200: 16 700.
Dag 201-300: 15 600.
Sara
Tjänade 46 600. Har inkomstförsäkring.
Ersättning efter skatt:
Dag 0-100: 25 600.
Dag 101-150: 22 550.
Dag 151-200: 16 700.
Dag 201-300: 15 600.
Fotnot: Uträkningarna är ungefärliga. Exakt hur hög ersättningen blir beror bland annat på i vilken kommun du bor i och om du är medlem i Svenska kyrkan eller inte.
I början av augusti höjdes den högsta ersättningen i a-kassan med 36 kronor per dag. Från 1200 kronor till 1236 kronor, vilket motsvarar upp till 800 kronor mer i månaden före skatt, enligt regeringen.
A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i hundra dagar. Efter 100 dagar sänks inkomsttaket till 27 500 kronor. Vill du ha ett högre ekonomiskt skydd krävs en egen inkomstförsäkring.
För att kunna få 80 procent av inkomsten upp till taket i a-kassan måste du ha varit medlem i en a-kassa i minst 12 månader och fortfarande vara medlem när du söker pengar. Har du varit medlem kortare än så kan du få en betydligt mindre ersättning.
Allt fler i arbetsför ålder har gått med i en a-kassa för att se om sina hus - bokstavligt talat. Medlemsantalet i Sveriges a-kassor nådde första halvåret 2025 en ny rekordnivå.
Störst är Akademikernas a-kassa, tätt följd av Unionens a-kassa med sina 758 000 medlemmar. Totalt har de 24 svenska a-kassorna för olika yrkesområden nu drygt 3 980 000 medlemmar.
– Förklaringen är i stor utsträckning en fortsatt osäker arbetsmarknad. Varslen och uppsägningarna fortsätter och en del bolag hamnar på obestånd. Vissa branscher eller sektorer är mer utsatta än andra. När fler människor upplever en mer otrygg arbetsmarknad, är det också fler som väljer att försäkra sin lön genom medlemskap i en a-kassa, säger Johan Ahlgren, kommunikationschef i Sveriges a-kassor i ett uttalande.
Den höjda ersättningen i augusti är en del i en större förändring av a-kassan. Den 1 oktober införs en rad nya regler som Kollega skrivit om tidigare. En nyhet är att din inkomst senaste året enligt Skatteverket ska börja ligga till grund för nivån på a-kasseersättning.
Tidöpartierna har också beslutat att minska ersättningen från a-kassan efter hundra dagars stöd. Nedtrappningen ska ske stegvis. En annan nyhet är att pengarna ska börja betalas ut en gång i månaden i stället för en gång i veckan. A-kassedagarna blir också färre för föräldrar än tidigare.
Källa: IAF
I dag kan den som är arbetslös som mest få 300 ersättningsdagar från a-kassan. Det motsvarar ungefär 14 månaders arbetslöshet. Men den som är förälder till ett barn under 18 år kan få ytterligare 150 ersättningsdagar. Tanken är att visa extra hänsyn till den arbetssökandes barn och övrig familj.
Från 1 oktober gäller en ny arbetslöshetsförsäkring. I den försvinner de extra 150 dagarna. Som mest kan man alltså få 300 ersättningsdagar, oavsett om man har barn eller inte.
I utredningen som ligger till grund för den nya a-kassan motiveras förändringen med att a-kassan ska vara en omställningsförsäkring. Om föräldrar får 450 ersättningsdagar riskerar det att förlänga deras arbetslöshet, enligt utredningen.
Utredaren anser dessutom att det är fel att en förälder kan få extra ersättningsdagar oavsett om personen har vårdnaden om barnet eller inte.
Tidningen Arbetet har frågat Akademikerförbundet SSR vad de tycker om förändringen.
– Sverige har skrivit under barnkonventionen. Men det här kommer att drabba barnen direkt, barnfattigdomen riskerar att öka när föräldrarnas a-kassa tar slut, säger Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, till Arbetet.
Även Unionen är kritiskt. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver pressekreterare Torbjörn Granrot att ”Unionen är kritiskt till att möjligheten till förlängning av ersättningsperioden har tagits bort för föräldrar, särskilt då ersättningsperioderna samtidigt har gjorts kortare för många.”