Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

”Oerhört svårt när inkomstförsäkringen försvann”

När Martin blev arbetslös räknade han med att snabbt hitta ett nytt jobb. Men tiden gick och ersättningen från inkomstförsäkringen tog slut. De blev ett hårt slag mot familjens ekonomi och Martins psykiska hälsa.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Arbetslösa Martin har haft svårt att klara sig på ersättningen från a-kassan. Illustration: Linnea Blixt

Artikeln skrevs före coronakrisen. Den 30 mars presenterade regeringen och samarbetspartierna ett krispaket, som bland annat innehåller tillfälliga förändringar av a-kassan för att dämpa coronapandemins effekter på arbetsmarknaden.

Läs mer: Fler ska få mer i a-kassa

Martin hade jobbat med verksamhetsutveckling, som utredare, samordnare och projektledare på olika företag i nästan 30 år när han förlorade jobbet i april 2015.

– Det fanns inte ens i min tankevärld att jag kunde bli arbetslös. När det väl hände tänkte jag att det varar väl i några månader och det reder man.

Martin, som är gift och har tre barn, sökte mängder av jobb. Men med undantag för några kortare vikariat var han arbetslös i fyra år. Den första tiden blev inte inkomsttappet så stort. Medlemskapet i både a-kassan och Unionen gjorde att han fick ut 80 procent av sin tidigare månadslön på 35 000 kronor de första sju månaderna. Men därefter fick han bara ut ersättningen från a-kassan – 14 500 kronor efter skatt.

– Det blev oerhört kännbart när inkomstförsäkringen försvann. Vi har inte råd att betala fritidsavgiften för ett av barnen, köper aldrig nya kläder till barnen – vi köper inget nytt över huvud taget. Och vi har aldrig råd att bjuda hem någon. Jag har ätit väldigt mycket ärtsoppa genom åren. Jag har blivit fattig.

Sedan i maj förra året har han ett vikariat som handläggare i en kommun i södra Sverige, men inte ens när han har jobb kan han slappna av.

– När jag jobbar försöker jag komma i kapp ekonomiskt. Det är fruktansvärt jobbigt att tänka på att jag snart kanske går in i en ny arbetshetsperiod.

Hans nuvarande vikariat sträcker sig till den 1 juni.

– Efter det vet jag inte vad som händer.

Tack vare ett förskott på arv och att han och hans fru har kunnat använda omkring 100 000 kronor av sitt sparkapital har de kunna behålla huset. Men att både förlora sitt yrkesmässiga sammanhang och se sin privatekonomi rasa blev ett hårt slag för Martin. En period mådde han så dåligt att han tvingades söka hjälp.

– Jag blev psykisk nedbruten och hamnade i en depression. Den ekonomiska pressen var en viktig del i det. Jag funderade ju över hur vi skulle klara oss när ekonomin inte gick runt. Men jag nu har jag fått medicinering och samtalshjälp och mår bättre.

Martin heter egentligen något annat.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fasadbild på Unionens a-kassa och en plånbok med sedlar
A-kassan har försämrats under lång tid. Det skapar otrygghet för arbetslösa och påverkar konjunkturen negativt. Unionen kräver nu att taket i a-kassan höjs. Foto: Ola Rennstam/Izabelle Nordfjell/TT.

En tjänsteman med medianlön får ungefär hälften av sin tidigare lön vid arbetslöshet. Det är en rejäl sänkning jämfört med början av 90-talet, då a-kassan gav 80 procent av den tidigare lönen. Det visar Unionens konjunkturrapport.

Så snabbt minskar din a-kassa

Unionen har räknat på hur mycket en privatanställd tjänsteman med 46 900 kronor i månadslön (=medianlönen för privatanställda tjänstemän) får i ersättning vid arbetslöshet om man också har en inkomstförsäkring via sitt fackförbund. 

  • Dag 1-100: 37 500 kr per månad (varav 27 200 kr innan skatt från a-kassan)
  • Dag 101-150: 32 800 kr
  • Dag 151-200: 23 800 kr (0 kr från inkomstförsäkringen)
  • Dag 201-300: 22 100 kr 

Anledningen till minskningen är främst att taket i a-kassan inte har höjts i samma takt som lönerna. Dessutom innebär de nya a-kassereglerna att ersättningen trappas ner snabbare än tidigare.

– Politiken har under lång tid inte vårdat a-kassan. Det har lett till att den har urholkats så pass mycket att den har förlorat mycket av sitt värde som försäkring och som automatisk stabilisator för ekonomin, säger Tobias Lundquist, Unionens tillförordnade chefsekonom, i en kommentar. 

Försämrad a-kassa kan bromsa återhämtningen

Att a-kassan försämrats får flera negativa konsekvenser, enligt Unionen. En är att tryggheten för arbetslösa blir lägre. Det leder i sin tur till minskad konsumtion vilket riskerar att fördröja återhämtningen i ekonomin.

– Risken är stor att hushåll sparar i stället för att konsumera vilket ytterligare kommer fördröja nuvarande återhämtning och fördjupa framtida konjunkturnedgångar, säger Tobias Lundquist.

Dessutom leder en försvagad a-kassa till sämre matchning på arbetsmarknaden, enligt Unionen. Arbetslösa pressas att ta vilket jobb som helst, i stället för att vänta på ett som matchar deras kompetens. Även det riskerar att påverka konjunkturen negativt.

– En försämring av matchningen kan leda till att produktiviteten minskar i ett samhälle vilket skulle försvåra för det läge som Sverige redan befinner sig i konjunkturmässigt, säger Tobias Lundquist.

Unionen föreslår därför att taket i a-kassan höjs, att taket indexeras mot löneutvecklingen och att den brantare nedtrappningen slopas.

Hur mycket får man i a-kassa

  • A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i hundra dagar.
  • Efter 100 dagar sänks inkomsttaket till 27 500 kronor. Vill du ha ett högre ekonomiskt skydd krävs en egen inkomstförsäkring. 
  • För att kunna få 80 procent av inkomsten upp till taket i a-kassan måste du ha varit medlem i en a-kassa i minst 12 månader och fortfarande vara medlem när du söker pengar. Har du varit medlem kortare än så kan du få en betydligt mindre ersättning.