Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Vid årsskiftet sänktes a-kasseavgiften kraftigt. För flera förbund innebar det en sänkning på flera hundra kronor i månaden till ungefär samma nivå som innan Alliansregeringen höjde kostnaden 2007.
Men i jämförelse med de 400 000 som då lämnade kassorna har endast 15 000 nya anslutit sig i år, enligt Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF). Eftersom arbetskraften dessutom vuxit ytterligare i år har andelen som är med i en a-kassa snarare legat helt still eller till och med sjunkit.
Melker Ödebrink, kanslichef för Arbetslöshetskassornas samorganisation säger till TT att den dåliga effekten är en besvikelse och att det är svårt att veta vad det beror på.
- Men ett skäl är att villkoren för att få a-kassa är lika dåliga eller till och med sämre än 2007.
- Det krävs fler åtgärder, höja taket bland annat och göra regelsystemet mer överskådligt. Nu är det svårt att förutse om man har rätt till ersättning, säger Melker Ödebrink till TT.
Hotell- och restaurangsfacket (HRF) är det fack som fått den största sänkningen av a-kasseavgiften. Förbundets ordförande Ella Niia tror dock att det är en för enkel analys att skylla allt på avgiften.
Flera av Allianspartierna vill se en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring för att fler ska ha rätt till a-kassa. Även om inget offentligt mål om nya medlemmar sattes upp när man sänkte avgiften vid årsskiftet visar ett räkneexempel i budgetpropositionen en förhoppning om 200 000 fler medlemmar.
Som Kollega skrivit tidigare visar en genomgång av OECD-statistik att Sverige, förutom att ha drabbats av det stora a-kassetappet, är det land i västvärlden där flest personer lämnat facket. Ett faktum som tros vara en konsekvens av Alliansregeringens höjda a-kasseavgifter samt den slopade avdragsrätten för fackavgiften.
I dag kan den som är arbetslös som mest få 300 ersättningsdagar från a-kassan. Det motsvarar ungefär 14 månaders arbetslöshet. Men den som är förälder till ett barn under 18 år kan få ytterligare 150 ersättningsdagar. Tanken är att visa extra hänsyn till den arbetssökandes barn och övrig familj.
Från 1 oktober gäller en ny arbetslöshetsförsäkring. I den försvinner de extra 150 dagarna. Som mest kan man alltså få 300 ersättningsdagar, oavsett om man har barn eller inte.
I utredningen som ligger till grund för den nya a-kassan motiveras förändringen med att a-kassan ska vara en omställningsförsäkring. Om föräldrar får 450 ersättningsdagar riskerar det att förlänga deras arbetslöshet, enligt utredningen.
Utredaren anser dessutom att det är fel att en förälder kan få extra ersättningsdagar oavsett om personen har vårdnaden om barnet eller inte.
Tidningen Arbetet har frågat Akademikerförbundet SSR vad de tycker om förändringen.
– Sverige har skrivit under barnkonventionen. Men det här kommer att drabba barnen direkt, barnfattigdomen riskerar att öka när föräldrarnas a-kassa tar slut, säger Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, till Arbetet.
Även Unionen är kritiskt. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver pressekreterare Torbjörn Granrot att ”Unionen är kritiskt till att möjligheten till förlängning av ersättningsperioden har tagits bort för föräldrar, särskilt då ersättningsperioderna samtidigt har gjorts kortare för många.”
