Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Tidigare berättade vi om Anna-Lena Carlsson, som får lägre a-kassa på grund av att hennes reumatism gjort att hon varit delvis sjukskriven. Maria Bollvik är ett liknande fall, men den här gången handlar det om vård av sjukt barn, vab.
Maria och hennes man har en son och en dotter, och visserligen har åttaårige Viktor astma och är allergisk, men det är ingenting mot lillasyster Julias sjukdomshistoria.
Julia är idag sex år. Hon går i skola, är infektionskänslig och får sprutor med gammaglobulin var fjortonde dag för att hon ska klara sig bättre i denna bakteriefyllda värld. Nu klarar hon sig ganska bra, men det har varit mycket värre.
De ständiga bihåleinflammationerna som hon aldrig blev frisk ifrån visade sig bero på en immunbristsjukdom. Att vara hemma med sjuka barn är normalt i småbarnsförälderns liv, men för Marias del blev det mycket oftare. Förra året gick Julia på läkarens inrådan på dagis tre timmar om dagen, efter att ha varit hemma på heltid hösten 2005. Maria tyckte inte att hon hade något att välja på.
- Det var hennes existens det handlade om, säger Maria Bollvik.
Och så gjorde hon så som många kvinnor gör - stannar hemma mer än pappan. Ännu en kvinnofälla, funderar Maria.
- Ofta är det kvinnan som tjänar mindre, och så är hon hemma och vårdar sjuka barn eftersom det är hon som förlorar minst. Kvinnorna och barnen är alltid de som drabbas mest.
Under den här tiden jobbade Maria Bollvik som växeltelefonist hos WM-data, något som hon gjort i nästan tio år. Den senare delen hette dock arbetsgivaren Manpower eftersom VM-data outsourcat växeln. I början av förra året skulle den outsourcas ännu mer - till Dalarna, och Maria Bollvik blev uppsagd på grund av arbetsbrist.
I ärlighetens namn ska sägas att hon fick ett erbjudande om ett nytt jobb inom Manpower, och under uppsägningstiden arbetade hon också där. Problemet var bara att det handlade om tre timmars pendling, och det fungerade inte för familjen.
Så, den 27 november gjorde Maria Bollvik sin sista arbetsdag. Den 28 november anmälde hon sig hos arbetsförmedlingen.
När detta skrivs har det gått ett halvår, och Maria har fått helt nya erfarenheter av livet. 250 nobbade jobbansökningar visade att det inte var så lätt att få nytt jobb - inte ens i Stockholm.
Och a-kassan visade sig inte vara den trygghet hon trodde. Den gav inte den ekonomiska tryggheten under omställningsperioden inför nytt arbete som hon hade räknat med.
De nya reglerna säger att det bara är arbete som ska räknas när a-kasseersättningen ska beräknas. Inte sjukdom eller vård av sjukt barn. (Tidigare var det den arbetslöses normalarbetstid som gällde när a-kasseersättningen skulle beräknas).
Den som är sjuk eller vårdar sjukt barn under hela kalendermånader kan dock räkna bort dessa månader, och förlorar därmed inte på samma sätt som de som är borta i kortare perioder eller på deltid.
För Maria Bollviks del handlar det om att hennes normalarbetstid på 40 timmar i a-kassans beräkningar blir 28. Att hennes heltidsinkomst på drygt 17000 kronor, vilket är ca 13000 netto i handen, blev ungefär hälften i a-kasseersättning: 6800 kronor efter skatt.
- Det är en enorm skillnad att plocka bort ur en människas liv, säger Maria Bollvik och fortsätter:
- Jag kan förstå att man måste strama upp vissa regler, men det här är inte rimligt!
Det är a-kassereglerna som gäller från januari 2007 som drabbar Maria Bollvik och andra i hennes situation.
Men de reglerna borde väl inte gälla Maria, som anmälde sig som arbetssökande den 28 november 2006?
Maria visar korrespondensen med a-kassan. Den 18 december kommer en kompletteringsbegäran om att hon ska skaffa ytterligare uppgifter från arbetsgivaren som visar hur mycket hon varit frånvarande. Och Maria jobbar på för att få uppgifterna.
- Problemet var att det var jultid och de som skulle skriva arbetsgivarintyget var lediga, och a-kassan fick jag heller inte tag på. Jag kom inte ens fram till telefonkön!
Rätt papper kom dock fram till slut, men då hade det blivit nytt år och nya regler. Och det är gällande rätt vid beslutstillfället som ska tillämpas, enligt a-kassan, som hänvisar till vedertagna rättsprinciper.
Det hade Maria Bollvik ingen aning om. Inte heller hade någon upplyst henne om det. Tvärtom, så hade a-kassan begärt att få in kompletteringarna till den 2 januari, alltså efter årsskiftet.
I slutet av januari, efter att a-kassan begärt kompletterande handlingar sammanlagt tre gånger, fick så Maria beslutet om att hennes normalarbetstid beräknats till 28 timmar.
- Jag blev gråtfärdig och chockad över att bli behandlad på det här sättet. För oss är det oerhört kännbart, våra extraresurser har redan tagit slut eftersom Julia varit sjuk så mycket, säger Maria Bollvik.
I 23 år har hon arbetat och trott att om hon blev arbetslös skulle tryggheten finnas i a-kassan.
- Det är inte känt att vårt säkerhetssystem är så illa uppbyggt.
Det börjar bli dags att hämta Julia på skolan. Maria plockar ihop sina papper som hon haft med för att visa mig. A-kassans brev, den överklagan hon fick i väg när den värsta chocken lagt sig. Det har varit en ovanligt bra dag för Maria - först en anställningsintervju, sedan har hon fått möjlighet att berätta om det hon varit med om för mig som kan nå ut till många genom tidningen. För det handlar inte bara om henne själv, säger Maria Bollvik.
- Det här är ett problem som kommer att drabba så oändligt många människor, som av någon anledning inte varit 40 timmar i veckan på sin arbetsplats.
(Lön & Jobb nr 6-2007)
A-kassan
Förra veckan publicerade vi vår granskning av de långa väntetiderna hos Unionens a-kassa. När situationen var som värst tvingades många arbetslösa vänta i flera månader på ersättning. Här är några av alla de reaktioner som publiceringen väckt:
”A-kassan är ju den inkomst man har när man blivit av med jobbet. Hyra, mat mm ska ju betalas så självklart ska det inte ta mer än en månad innan a-kassan börjar betalas ut.”
” Helt otroligt att människor ska behöva skuldsätta sig för att överleva.”
” A-kassan idag skapar psykisk ohälsa & skulder.”
”Att skylla på ett IT-system signalerar ju bara inkompetens vid upphandling och implementation.”
”Jag behövde vänta tre månader innan jag fick ut min a-kassa. Som tur var hade jag besparingar som jag kunde ta ifrån men alla har ju inte det.”
”Tycker att det är super när media granskar och går till djupet med haveri inom egen organisation eller sfär omkring. Då kan vi uppnå förbättringar och förklaringar.”
”Skrämmande läsning.”
”Så hemskt och sorgligt att läsa om konsekvenserna. Vad bra att Kollega finns där och kan granska!”
”Långa handläggningstider är förödande för personer med en svag ekonomisk ställning. Dit hör bland andra många arbetssökande och många som väntar på besked om sjukersättning.”
”Det kan ju krascha en ekonomi för många och det är inte okej!”
”Så fruktansvärt att det kan få vara så här!”
”Tragiskt!”
”Känner att det skönt att jag är utanför arbetslivet. Lider med alla drabbade.”
”Vi har ju faktiskt betalat varje månad för en arbetslöshetsförsäkring. Det är inte bara en hand-out av snälla farbror staten.”
”Det som beskrivs i inlägget är totalt orimligt! Jag vet inte hur kassorna styrs men om det är så att reglerna styrs av lag och föreskrifter är det givetvis nödvändigt att tillsätta en utredning.”
”Fan vad ruttet.”
”Att som Lars, behöva vänta i sju månader borde vara straffbart på någon skala. HELT obegripligt!"
Förra året kom det in flera anmälningar till Justitieombudsmannen som handlade om servicen på Sveriges arbetslöshetskassor. Medlemmar på Unionens a-kassa kunde inte nå sina handläggare och föll ur telefonkön när de ringde. JO beslutade sig därför för att starta en utredning, vilket Sveriges Radio var först med att berätta.
Under 2023 hade Unionens a-kassa problem med långa handläggningstider. Man beslutade därför att begränsa tillgängligheten via telefon för att frigöra resurser till handläggarna. Medlemmar kunde därför bara nå sin a-kassa en timme per dag, vilket resulterade i telefonkaos.
A-kassorna är inte myndigheter men står under JO:s tillsyn då de utövar myndighetsutövning. Och som myndighet har man vissa krav att vara tillgänglig för kontakter med människor utan dröjsmål. Enligt JO:s utredning besvarade Unionens a-kassa under några månader färre än hälften av de inkommande samtalen. Under samma period gick det inte heller att få prata med sin ordinarie handläggare utan många fick nöja sig med svar på allmänna frågor, istället för sitt enskilda ärende.
Justitieombudsmannen konstaterar att Unionens a-kassa har brustit i både tillgänglighet och service och för detta förtjänar kritik.
Våren 2022 började Unionens a-kassa använda det nya ärendesystemet Våra sidor. Systemet var, enligt anställda som Kollega prata med, fullt av fel vilket gjorde handläggningen långsam. Många av de arbetslösa fick när det var som värst vänta tio veckor eller längre på sina första utbetalningar.
Redan under teststadiet såg handläggarna att systemet inte höll vad det lovade. Ändå infördes det. Men Harald Petersson, föreståndare för Unionens a-kassa, håller inte med om att testerna visade på problem.
– Testerna pekade mot ett fungerande system, vilket det också var i stora delar. Men vissa saker tog längre tid och behövde anpassas och trimmas.
Varför testkörde ni inte systemet under längre tid?
– Det går aldrig att testa den här typen av system fullt ut. Systemet innehåller komponenter som samkörs med andra myndigheter. Att testa dem hade varit omöjligt eftersom myndigheter inte kan stå still en dag för att vi ska testa.
Vad ser du som förklaring till de långa handläggningstiderna?
– Det nya systemet var en del. När vi började komma i kapp blev vi och övriga a-kassor utsatta för en cyberattack. Dessutom fick vi ökade volymer på grund av lågkonjunkturen. Orsakerna till de långa väntetiderna var de här tre delarna, tillsammans med en del organisatoriska utmaningar.
Unionens a-kassa är landets näst största. Det gjorde problemen ännu större, enligt handläggarna. Om en liten a-kassa hade infört systemet först hade andra a-kassor kunnat avsätta personal för att hjälpa till med handläggningen, säger de. Men enligt Harald Petersson hade det inte varit möjligt.
– Då hade inte alla funktioner blivit testade. Det hade inte heller blivit ett riktigt prestandatest av stora volymer eftersom en mindre a-kassa inte har alla ärendeslag.
Men gjorde inte er stora ärendemängd att problemen blev större?
– Vi påverkades av att vi under den här perioden också fick ökade volymer.
Förutom en påfrestande arbetssituation för handläggarna innebar den långa väntetiden att arbetslösa fick gå i månader utan ersättning. De senaste två åren har en stor mängd läsare hört av sig till Kollega och berättat om den ekonomiska stress de känt – och om hur de varit tvungna att låna pengar för att kunna betala räkningar.
– Jag är väldigt ödmjuk inför det. Att tvingas vänta på sin ersättning är definitivt inte bra och vi ska verkligen se till att det inte är så längre.
Kan man lita på att man får sina pengar den dagen man blir arbetslös?
– Ja, det kan man göra. Men försäkringen är komplicerad och kräver omfattande inhämtning av underlag som kan komplicera utredningstiden. Men tryggheten ska finnas i en ersättning inom rimlig tid.
Hur har perioden med långa väntetider påverkat förtroendet för er?
– Förtroendet hos dem som har väntat lång tid på ersättning är givetvis sämre och något som vi måste jobba för att återupprätta. Samtidigt har många av våra medlemmar inte behövt vänta så länge på ersättning. Vi ser inga negativa effekter som till exempel minskad medlemstillströmning, snarare tvärtom, men vi måste givetvis gör allt vad vi kan för att säkerställa en verksamhet med god tillgänglighet och rimliga väntetider.
I dag (oktober 2024) fungerar systemet bättre. Enligt statistiken är medianen för väntetiden fem veckor. Det innebär att hälften av de som väntar får besked snabbare än fem veckor, hälften måste vänta längre än fem veckor. Målet är att komma ner till en median på fyra veckor.
Samtidigt skymtar nya orosmoln: arbetslösheten ökar och nästa år får arbetslöshetsförsäkringen nya regler.
Finns det risk att ni hamnar i samma situation som tidigare?
– Det ska vi absolut inte göra, vi ska hålla oss inom rimliga väntetider. Men det är såklart omöjligt att säga vilka utmaningar vi kommer att möta i framtiden.
A-kassans föreståndare utses av en styrelse som i sin tur utses av en föreningsstämma. Ordförande i styrelsen är Krista Andersson. Hon säger att styrelsen har fortsatt förtroende för Harald Petersson.
– Det har vi. Vi har hela tiden fått väldigt bra information och kunnat följa de utmaningar som har funnits för honom, för organisationen och för våra medlemmar. Vi har upplevt att Harald har haft koll på läget och kommit med förslag på åtgärder för att komma till rätta med situationen.
Finns det något som ni hade kunnat göra annorlunda för att situationen inte skulle ha uppstått?
– Jag kan konstatera att vi nu har byggt en ny, förstärkt organisation. Man kan naturligtvis diskutera om vi borde ha gjort det tidigare och hur vi i så fall skulle ha gjort det. Men just där och då, när alla var så överhopade med arbete, var de svårt att fatta drastiska beslut eller fatta beslut om att öka antalet anställda.
Hur tror du att de långa handläggningstiderna har påverkat förtroendet för Unionens a-kassa?
– Jag tror absolut att förtroendet påverkades negativt. Därför jobbar vi nu för att minimera riskerna för att samma situation ska uppstå igen.
Nu ökar arbetslösheten och nästa år kommer en ny arbetslöshetsförsäkringslag. Har ni en organisation som klarar av det?
– Ja, den bedömningen gör vi. Men det är inte riktigt klarlagt hur den nya försäkringen blir att hantera. A-kassorna arbetar med att utveckla ärendesystemet allt eftersom det kommer mer uppgifter om den nya lagen.
Det här är del tre av tre i granskningen av Unionens a-kassa. Läs även om Lars Lindqvist som har väntat i månader på ersättning och om hur handläggarna på a-kassan upplevde situationen.