Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Så påverkas arbetslösheten av höjd a-kassa
Socialdemokraterna vill höja taket i a-kassan. Moderaterna motsätter sig höjningen med argumentet att den minskar viljan att jobba. Enligt Maria Ahrengart, nationalekonom på TCO, finns det dock flera skäl att höja taket.
När statsminister Magdalena Andersson (S) talade på första maj lovade hon en höjning av taket i a-kassan. Taket innebär att a-kassan bara ersätter inkomster upp till ett visst belopp. Innan pandemin var taket 25 000 kronor, men höjdes tillfälligt till 33 000 kronor under pandemiåren. Den tillfälliga höjningen gäller året ut, men nu vill Socialdemokraterna alltså att den blir permanent.
Förslaget stöttas av Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Även Sverigedemokraterna vill att taket höjs.
Moderaterna är kritiska till vallöftet. Det är också Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna. Partierna anser att en höjning minskar viljan att gå från bidrag till jobb och därmed påverkar arbetslösheten negativt.
Politikerna har med andra ord olika åsikter om hur mycket en arbetslös ska ha i ersättning. Men vad säger ekonomer och forskare? Går det att hitta en perfekt ersättningsnivå?
Flera faktorer som styr
Maria Ahrengart är nationalekonom och utredare på tjänstemännens centralorganisation, TCO. Enligt henne finns ingen entydig forskning kring hur arbetslösheten påverkas av en höjd a-kassa.
– Det finns mycket som pekar på att en höjning kan ge höjd arbetslöshet, men det är ett väldigt stort spann för hur mycket den i så fall påverkas. Många andra faktorer styr sysselsättningen i högre grad än nivån på a-kassan. Konjunkturen är den viktigaste. TCO vill att den tillfälliga höjningen blir permanent eftersom det finns många fler positiva effekter av en höjning än det finns negativa, säger hon.
En sådan effekt är att en högre a-kassa ger ett högre utbud av arbetskraft. Anledningen är att fler vill arbeta för att kvalificera sig för en bra a-kassa. Högre nivåer ökar också tilltron till välfärdssystemet och ökar viljan att betala skatt, enligt Maria Ahrengart.
– Ett höjt tak är dessutom bra för matchningen på arbetsmarknaden. Om en person har utbildat sig inom ett visst område är det viktigt att den personen får rätt jobb, inte bara ett jobb.
Går det att säga hur högt taket borde vara?
– Nej, men vi anser att fler borde få 80 procent av sin tidigare inkomst vid arbetslöshet. Utan en höjning av taket får de flesta bara mellan 50 och 60 procent av sin tidigare inkomst i a-kassa. Alla som tjänar mer än 25 000 kronor i månaden får mindre än 80 procent.
TCO vill också att a-kassan höjs varje år för att inte ätas upp av inflationen.
– Den som blir arbetslös ska inte behöva oroa sig för sin ekonomi utan kunna lägga energin på att söka jobb.
Lägre a-kassa sänkte arbetslösheten
Nationalekonomen hos TCO anser alltså att det finns goda skäl för att höja a-kassan och att det är svårt att veta hur en höjning skulle påverka arbetslösheten. Att det finns en koppling står dock klart, enligt Kenneth Carling, professor i mikrodataanalys vid högskolan i Dalarna. Tillsammans med två forskarkollegor har han undersökt hur arbetslösheten påverkades av de förändringar av a-kassan som gjordes under 90-talet. Rapporten visade att en sänkning av a-kassan med fem procent resulterade i att tiden i arbetslöshet kortades med tio procent. För yngre arbetstagare var effekten ännu kraftfullare.
En annan rapport som han står bakom visar att många skaffade sig jobb när de blev utförsäkrade.
Det finns också en OECD-rapport som har undersökt vad som påverkade arbetslösheten i OECD-länderna mellan 60- och 90-talet. I rapporten studerades bland annat förändringar av ländernas arbetslöshetsförsäkringar, skatter och anställningstrygghet.
"Balans mellan trygghet och effektivitet"
Under perioden förbättrades ersättningen i försäkringen kraftigt och under samma period ökade också arbetslösheten. Den främsta förklaringen till den ökade arbetslösheten i OECD-länderna var, enligt rapporten, den generösare arbetslöshetsförsäkringen.
– Om man ska sammanfatta den forskning som finns så visar den att det finns en koppling mellan a-kassans ersättningsnivå och arbetslösheten. Särskilt verkar det gälla yngre. Men jag skulle önska att den politiska debatten släppte den frågan. Frågan borde vara: vad är en bra balans mellan den trygghet försäkringen ger arbetstagarna och den ineffektivitet den ger upphov till, säger Kenneth Carling.
Så mycket får du i a-kassa
- Om du har varit med i en a-kassa i minst 12 månader och uppfyller arbetsvillkoret kan du få ersättning om du blir arbetslös.
- De första 100 dagarna får du 80 procent av din tidigare inkomst. Taket är 33 000 kronor, vilket innebär att du som mest kan få 26 400 kronor per månad före skatt.
- Från dag 101 sänks ersättningen. Då kan du som mest få 22 000 kronor per månad före skatt.
- Du kan som längst få ersättning i 300 dagar, vilket motsvarar 60 veckor. Har du barn under 18 år får du ersättning i ytterligare 150 dagar.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Läsarna om a-kassan: ”Skrämmande läsning”
”Skrämmande”. ”Hemskt och sorgligt”. ”Fruktansvärt”. Många har reagerat starkt på Kollegas granskning av väntetiderna hos Unionens a-kassa.
Förra veckan publicerade vi vår granskning av de långa väntetiderna hos Unionens a-kassa. När situationen var som värst tvingades många arbetslösa vänta i flera månader på ersättning. Här är några av alla de reaktioner som publiceringen väckt:
”A-kassan är ju den inkomst man har när man blivit av med jobbet. Hyra, mat mm ska ju betalas så självklart ska det inte ta mer än en månad innan a-kassan börjar betalas ut.”
” Helt otroligt att människor ska behöva skuldsätta sig för att överleva.”
” A-kassan idag skapar psykisk ohälsa & skulder.”
”Att skylla på ett IT-system signalerar ju bara inkompetens vid upphandling och implementation.”
”Jag behövde vänta tre månader innan jag fick ut min a-kassa. Som tur var hade jag besparingar som jag kunde ta ifrån men alla har ju inte det.”
”Tycker att det är super när media granskar och går till djupet med haveri inom egen organisation eller sfär omkring. Då kan vi uppnå förbättringar och förklaringar.”
”Skrämmande läsning.”
”Så hemskt och sorgligt att läsa om konsekvenserna. Vad bra att Kollega finns där och kan granska!”
”Långa handläggningstider är förödande för personer med en svag ekonomisk ställning. Dit hör bland andra många arbetssökande och många som väntar på besked om sjukersättning.”
”Det kan ju krascha en ekonomi för många och det är inte okej!”
”Så fruktansvärt att det kan få vara så här!”
”Tragiskt!”
”Känner att det skönt att jag är utanför arbetslivet. Lider med alla drabbade.”
”Vi har ju faktiskt betalat varje månad för en arbetslöshetsförsäkring. Det är inte bara en hand-out av snälla farbror staten.”
”Det som beskrivs i inlägget är totalt orimligt! Jag vet inte hur kassorna styrs men om det är så att reglerna styrs av lag och föreskrifter är det givetvis nödvändigt att tillsätta en utredning.”
”Fan vad ruttet.”
”Att som Lars, behöva vänta i sju månader borde vara straffbart på någon skala. HELT obegripligt!"
Unionens a-kassa får kritik för långa telefonköer
Unionens a-kassa får kritik för långa telefonköer
Medlemmar måste kunna nå sin arbetslöshetskassa på telefon. Det anser JO som nu gett Unionens a-kassa kritik för bristande service och tillgänglighet.
Förra året kom det in flera anmälningar till Justitieombudsmannen som handlade om servicen på Sveriges arbetslöshetskassor. Medlemmar på Unionens a-kassa kunde inte nå sina handläggare och föll ur telefonkön när de ringde. JO beslutade sig därför för att starta en utredning, vilket Sveriges Radio var först med att berätta.
Långa telefonköer
Under 2023 hade Unionens a-kassa problem med långa handläggningstider. Man beslutade därför att begränsa tillgängligheten via telefon för att frigöra resurser till handläggarna. Medlemmar kunde därför bara nå sin a-kassa en timme per dag, vilket resulterade i telefonkaos.
A-kassorna är inte myndigheter men står under JO:s tillsyn då de utövar myndighetsutövning. Och som myndighet har man vissa krav att vara tillgänglig för kontakter med människor utan dröjsmål. Enligt JO:s utredning besvarade Unionens a-kassa under några månader färre än hälften av de inkommande samtalen. Under samma period gick det inte heller att få prata med sin ordinarie handläggare utan många fick nöja sig med svar på allmänna frågor, istället för sitt enskilda ärende.
Justitieombudsmannen konstaterar att Unionens a-kassa har brustit i både tillgänglighet och service och för detta förtjänar kritik.
Justitieombudsmannen
- Endast 5-10 procent av JO-anmälningarna leder till kritik
- Anmärkningen kan riktas mot en myndighet eller enskild tjänsteman och handlar om man handlat i enlighet med lagen eller inte.
- JO:s beslut är inte rättsligt bindande, alltså behöver den som fått kritik inte rätta sig.
- I praktiken sker dock ofta förbättringar då man använder kritiken för att ändra interna rutiner och regler.
Unionens a-kassa: ”Testerna pekade mot ett fungerande system”
Unionens a-kassa: ”Testerna pekade mot ett fungerande system”
Det var en fördel att en stor a-kassa testade det nya systemet först, menar föreståndaren för Unionens a-kassa Harald Petersson. Trots problemen är förtroendet för honom intakt, säger ordföranden för a-kassan till Kollega.
Våren 2022 började Unionens a-kassa använda det nya ärendesystemet Våra sidor. Systemet var, enligt anställda som Kollega prata med, fullt av fel vilket gjorde handläggningen långsam. Många av de arbetslösa fick när det var som värst vänta tio veckor eller längre på sina första utbetalningar.
Redan under teststadiet såg handläggarna att systemet inte höll vad det lovade. Ändå infördes det. Men Harald Petersson, föreståndare för Unionens a-kassa, håller inte med om att testerna visade på problem.
– Testerna pekade mot ett fungerande system, vilket det också var i stora delar. Men vissa saker tog längre tid och behövde anpassas och trimmas.
Varför testkörde ni inte systemet under längre tid?
– Det går aldrig att testa den här typen av system fullt ut. Systemet innehåller komponenter som samkörs med andra myndigheter. Att testa dem hade varit omöjligt eftersom myndigheter inte kan stå still en dag för att vi ska testa.
Vad ser du som förklaring till de långa handläggningstiderna?
– Det nya systemet var en del. När vi började komma i kapp blev vi och övriga a-kassor utsatta för en cyberattack. Dessutom fick vi ökade volymer på grund av lågkonjunkturen. Orsakerna till de långa väntetiderna var de här tre delarna, tillsammans med en del organisatoriska utmaningar.
Unionens a-kassa är landets näst största. Det gjorde problemen ännu större, enligt handläggarna. Om en liten a-kassa hade infört systemet först hade andra a-kassor kunnat avsätta personal för att hjälpa till med handläggningen, säger de. Men enligt Harald Petersson hade det inte varit möjligt.
– Då hade inte alla funktioner blivit testade. Det hade inte heller blivit ett riktigt prestandatest av stora volymer eftersom en mindre a-kassa inte har alla ärendeslag.
Men gjorde inte er stora ärendemängd att problemen blev större?
– Vi påverkades av att vi under den här perioden också fick ökade volymer.
Förutom en påfrestande arbetssituation för handläggarna innebar den långa väntetiden att arbetslösa fick gå i månader utan ersättning. De senaste två åren har en stor mängd läsare hört av sig till Kollega och berättat om den ekonomiska stress de känt – och om hur de varit tvungna att låna pengar för att kunna betala räkningar.
– Jag är väldigt ödmjuk inför det. Att tvingas vänta på sin ersättning är definitivt inte bra och vi ska verkligen se till att det inte är så längre.
Kan man lita på att man får sina pengar den dagen man blir arbetslös?
– Ja, det kan man göra. Men försäkringen är komplicerad och kräver omfattande inhämtning av underlag som kan komplicera utredningstiden. Men tryggheten ska finnas i en ersättning inom rimlig tid.
Hur har perioden med långa väntetider påverkat förtroendet för er?
– Förtroendet hos dem som har väntat lång tid på ersättning är givetvis sämre och något som vi måste jobba för att återupprätta. Samtidigt har många av våra medlemmar inte behövt vänta så länge på ersättning. Vi ser inga negativa effekter som till exempel minskad medlemstillströmning, snarare tvärtom, men vi måste givetvis gör allt vad vi kan för att säkerställa en verksamhet med god tillgänglighet och rimliga väntetider.
I dag (oktober 2024) fungerar systemet bättre. Enligt statistiken är medianen för väntetiden fem veckor. Det innebär att hälften av de som väntar får besked snabbare än fem veckor, hälften måste vänta längre än fem veckor. Målet är att komma ner till en median på fyra veckor.
Samtidigt skymtar nya orosmoln: arbetslösheten ökar och nästa år får arbetslöshetsförsäkringen nya regler.
Finns det risk att ni hamnar i samma situation som tidigare?
– Det ska vi absolut inte göra, vi ska hålla oss inom rimliga väntetider. Men det är såklart omöjligt att säga vilka utmaningar vi kommer att möta i framtiden.
Fortsatt förtroende
A-kassans föreståndare utses av en styrelse som i sin tur utses av en föreningsstämma. Ordförande i styrelsen är Krista Andersson. Hon säger att styrelsen har fortsatt förtroende för Harald Petersson.
– Det har vi. Vi har hela tiden fått väldigt bra information och kunnat följa de utmaningar som har funnits för honom, för organisationen och för våra medlemmar. Vi har upplevt att Harald har haft koll på läget och kommit med förslag på åtgärder för att komma till rätta med situationen.
Finns det något som ni hade kunnat göra annorlunda för att situationen inte skulle ha uppstått?
– Jag kan konstatera att vi nu har byggt en ny, förstärkt organisation. Man kan naturligtvis diskutera om vi borde ha gjort det tidigare och hur vi i så fall skulle ha gjort det. Men just där och då, när alla var så överhopade med arbete, var de svårt att fatta drastiska beslut eller fatta beslut om att öka antalet anställda.
Hur tror du att de långa handläggningstiderna har påverkat förtroendet för Unionens a-kassa?
– Jag tror absolut att förtroendet påverkades negativt. Därför jobbar vi nu för att minimera riskerna för att samma situation ska uppstå igen.
Nu ökar arbetslösheten och nästa år kommer en ny arbetslöshetsförsäkringslag. Har ni en organisation som klarar av det?
– Ja, den bedömningen gör vi. Men det är inte riktigt klarlagt hur den nya försäkringen blir att hantera. A-kassorna arbetar med att utveckla ärendesystemet allt eftersom det kommer mer uppgifter om den nya lagen.
Det här är del tre av tre i granskningen av Unionens a-kassa. Läs även om Lars Lindqvist som har väntat i månader på ersättning och om hur handläggarna på a-kassan upplevde situationen.
Unionens a-kassa får kritik för långa telefonköer
