Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Eva Nordmark: "Saknas stöd för höjning av a-kassan"

Intervjun med Eva Nordmark gjordes den 25 februari, före coronakrisen.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) anser att staten måste ta ett större ansvar för a-kassan. Hon vill bland annat att taket i försäkringen höjs.
Kamilla Kvarntorp, David Österberg Publicerad
Stina Stjernkvist/TT
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark säger att Socialdemokraterna vill höja taket i a-kassan. Stina Stjernkvist/TT

Artikeln skrevs före coronakrisen. Den 30 mars presenterade regeringen och samarbetspartierna ett krispaket, som bland annat innehåller tillfälliga förändringar av a-kassan för att dämpa coronapandemins effekter på arbetsmarknaden.

Läs mer: Fler ska få mer i a-kassa

Bör taket i a-kassan, på 25 025 kronor, höjas?
– Jag ser ett behov av att på sikt höja taket på a-kassan och på partikongressen 2019 tog Socialdemokraterna ställning för att taket ska höjas. 

Läs mer: M och KD vill sänka taket i a-kassan

Varför är det viktigt att taket i a-kassan höjs?
– Det är jätteviktigt att arbetslöshetsförsäkringen ger den enskilda trygghet mellan jobb. För legitimiteten är det viktigt att löntagarna kan vara trygga med att det finns en försäkring som tryggar deras inkomst om de blir av med jobbet. Det är också viktigt för svensk omställningsförmåga och konkurrenskraft.

Vilket ansvar har Socialdemokraterna för att taket i a-kassan är så pass lågt?
– Vi tar ansvar. Vi höjde taket kraftigt under förra mandatperioden, från 18 700 kronor till 25 025 kronor. Vi ser behovet av att öka taket ytterligare men kan konstatera att det i dagsläget saknas stöd i riksdagen för det.

Läs mer: Allvarliga följder när arbetslösheten stiger

Är det rimligt att inte ens två av tio av de arbetslösa tjänstemännen får 80 procent eller mer av sin tidigare inkomst i a-kassa?
– Tjänstemannagrupperna har en bra trygghet genom kollektivavtal och genom att det finns inkomstförsäkringar i väldigt många fackförbund. Men det är problematiskt att många andra löntagargrupper inte omfattas tillräckligt bra av skyddet i arbetslöshetsförsäkringen.

Är det fackens uppgift att se till att medborgarna får en rimlig ersättning när de blir arbetslösa?
– Det är positivt att facken, och även arbetsgivarna genom kollektivavtalsdelen, tar ett väldigt stort ansvar för den här typen av ekonomisk trygghet. Men vi ska inte vara helt beroende av det. Arbetslöshetsförsäkringen ska vara en försäkring som sedan parterna eller facken kan bygga vidare på om de vill. Det är en balansgång hur stort ansvar staten, parterna och de enskilda fackförbunden ska ta. Jag menar att staten måste leverera bättre.

Hur ser du på att hälften av dem som får försörjningsstöd får bidraget enbart därför att de är arbetslösa?
– Man ska inte behöva vara beroende av socialbidrag om man är i arbetslivet och har arbetat. Kvalifikationsreglerna har blivit väldigt tuffa genom åren.

I maj presenteras en utredning om a-kassan. Varför tillsattes den?
– Genom utredningen vill vi se på vilket sätt fler kan omfattas av den trygghet som arbetslöshetsförsäkringen ger. Det handlar också bland annat om att göra försäkringen mer förutsägbar, så att man vet vilket ersättning man kan vänta sig.

Hur ser du på att pengar som betalas in till a-kassan går till annat än till att finansiera arbetslösheten?
– Om det behövs mer i statsbidrag till (arbetslösheten), än vad som har kommit in i form av arbetsmarknadsavgiften och finansieringsavgifterna, skjuter staten till vad som fattas. Om statsbidraget tvärtom understiger de här avgifterna används pengarna för andra ändamål. Det kan man ha synpunkter på. Men det är så det fungerar, och det finns inga planer på att ändra det systemet.

Läs mer: A-kassan har blivit statens kassako

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

A-kassa och eget företag: Linda kan tvingas lägga ner

Ett företag vid sidan av en anställning kan ge både inkomster och nya jobb. Men när Linda Ohlsson i Bollnäs blev arbetslös godkändes hennes webbdesignbyrå inte som extraarbete. Nu kan hon behöva avveckla verksamheten för att få ersättning.
Lina Björk Publicerad 23 september 2026, kl 06:00
Person sitter vid en bärbar dator och två externa skärmar, bredvid en närbild av betalningsuppgifter på en faktura.
Linda Ohlssons webbdesignbyrå godkändes inte som extraarbete när hon sökte a-kassa. Nu kan hon behöva avveckla verksamheten för att få ersättning. Foto: Privat/ Martina Holmberg / TT

– Allt är så bakvänt. Det måste ju vara bättre att jobba lite grann med de uppdrag jag får, och söka jobb resten av tiden. Men då säger a-kassan nej, säger Linda Ohlsson.  

För tre månader sedan hade Linda Ohlsson en anställning men drev också en webbdesignbyrå vid sidan av. När hon sades upp från sitt jobb ansökte hon om a-kassa och fyllde i att företaget hon startat var ett extraarbete. Byrån gav inte mycket till inkomst och timmarna hon jobbade i företaget var få, men det var hennes dröm och hon hade kämpat för att få i gång bolaget. 

Jag gjorde inte mycket jobb i företaget 
utan tog i överkant för att inte fuska

Efter tre månaders väntetid kom första bakslaget. Unionens a-kassa godkände inte hennes företag som extraarbete, eftersom hon uppgav att hon arbetat mer än tio timmar i veckan. 

 – Då hade jag levt på besparingar och lånat pengar av mina föräldrar för att få det att gå runt under tiden de handlade mitt ärende. Eftersom jag fick avslag hade jag inte rätt till några pengar retroaktivt, så det blev tufft. 

Regeln: tak på tio timmar per vecka

Vid en första kontakt med a-kassan kände handläggaren inte till termen extraarbete. När hon sedan kopplades vidare till en annan handläggare fick hon reda på hur hon skulle fylla i sin ansökan. Men ingen informerade henne om taket på tio timmar per vecka. 

– Jag gjorde inte mycket jobb i företaget utan tog i överkant för att inte fuska. 

 A-kassa och företag – här är undantagsregeln

Du kan i vissa fall fortsätta driva ditt företag om det redan var en sidoverksamhet innan du blev arbetslös.

För att det ska gälla behöver bland annat följande vara uppfyllt:

  • Din huvudsakliga sysselsättning måste ha varit minst 50 procent av en heltidsanställning.
  • Företaget som sidoverksamhet får i genomsnitt inte ha gett mer än 10 000 kronor i månaden.
  • Du måste fortsätta driva företaget i samma omfattning som tidigare. Du får alltså inte lägga mer tid på verksamheten eller öka inkomsterna från den under arbetslösheten.

Linda Ohlsson har gjort en överprövning av beslutet hos Unionens a-kassa. 

För närvarande deltar hon i ett program via Arbetsförmedlingen och har då möjlighet att få så kallat aktivitetsstöd från Försäkringskassan i stället. Men efter ett möte med Arbetsförmedlingen blev hon informerad om att företaget måste avslutas helt om hon vill ha det. 

– All uppoffring jag gjort, svett, tårar och pengar för att slippa avveckla min dröm, så är det en regel som styr min framtid. Jag kan ju bli min egen lyckas smed och bli självförsörjande. Anställning är inte enda vägen till arbete, småföretagare drar ju in miljoner i skatteintäckter, säger Linda Ohlsson. 

Enskild firma gjorde att Alexander fick nej från a-kassan

Alexander Forselius hamnade i samma situation som Linda Ohlsson för ett halvår sedan. När han blev uppsagd från sitt jobb som programmerare, sökte också han ersättning från Unionens a-kassa. Problemet var att han även producerade musik, som då och då streamades från Spotify. 

Det var inga stora summor, när han låg på någon av musiksajtens listor innebar det någon tusenlapp i månaden.

Min hobbyverksamhet 
har varit vägen till nya jobb

– Att jag skapade en enskild firma för min musik fick katastrofala följder för ekonomin. Jag blev plötsligt portad från trygghetssystemet för att jag hade en sidoverksamhet, säger han. 

Resultatet blev att Alexander Forselius varit tvungen att ta bort sin katalog för att ha rätt till a-kassa. En katalog som tidigare fungerat som ett cv för nya jobb. 

– Det måste gå att bedriva verksamhet i mindre skala. Min hobbyverksamhet har varit vägen till nya jobb. Men a-kassans inställning är stelbent.
 

Unionens a-kassa svarar i en separat artikel på kritiken och förklarar hur reglerna för extraarbete tillämpas.