Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Eva Nordmark: "Saknas stöd för höjning av a-kassan"

Intervjun med Eva Nordmark gjordes den 25 februari, före coronakrisen.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) anser att staten måste ta ett större ansvar för a-kassan. Hon vill bland annat att taket i försäkringen höjs.
Kamilla Kvarntorp, David Österberg Publicerad
Stina Stjernkvist/TT
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark säger att Socialdemokraterna vill höja taket i a-kassan. Stina Stjernkvist/TT

Artikeln skrevs före coronakrisen. Den 30 mars presenterade regeringen och samarbetspartierna ett krispaket, som bland annat innehåller tillfälliga förändringar av a-kassan för att dämpa coronapandemins effekter på arbetsmarknaden.

Läs mer: Fler ska få mer i a-kassa

Bör taket i a-kassan, på 25 025 kronor, höjas?
– Jag ser ett behov av att på sikt höja taket på a-kassan och på partikongressen 2019 tog Socialdemokraterna ställning för att taket ska höjas. 

Läs mer: M och KD vill sänka taket i a-kassan

Varför är det viktigt att taket i a-kassan höjs?
– Det är jätteviktigt att arbetslöshetsförsäkringen ger den enskilda trygghet mellan jobb. För legitimiteten är det viktigt att löntagarna kan vara trygga med att det finns en försäkring som tryggar deras inkomst om de blir av med jobbet. Det är också viktigt för svensk omställningsförmåga och konkurrenskraft.

Vilket ansvar har Socialdemokraterna för att taket i a-kassan är så pass lågt?
– Vi tar ansvar. Vi höjde taket kraftigt under förra mandatperioden, från 18 700 kronor till 25 025 kronor. Vi ser behovet av att öka taket ytterligare men kan konstatera att det i dagsläget saknas stöd i riksdagen för det.

Läs mer: Allvarliga följder när arbetslösheten stiger

Är det rimligt att inte ens två av tio av de arbetslösa tjänstemännen får 80 procent eller mer av sin tidigare inkomst i a-kassa?
– Tjänstemannagrupperna har en bra trygghet genom kollektivavtal och genom att det finns inkomstförsäkringar i väldigt många fackförbund. Men det är problematiskt att många andra löntagargrupper inte omfattas tillräckligt bra av skyddet i arbetslöshetsförsäkringen.

Är det fackens uppgift att se till att medborgarna får en rimlig ersättning när de blir arbetslösa?
– Det är positivt att facken, och även arbetsgivarna genom kollektivavtalsdelen, tar ett väldigt stort ansvar för den här typen av ekonomisk trygghet. Men vi ska inte vara helt beroende av det. Arbetslöshetsförsäkringen ska vara en försäkring som sedan parterna eller facken kan bygga vidare på om de vill. Det är en balansgång hur stort ansvar staten, parterna och de enskilda fackförbunden ska ta. Jag menar att staten måste leverera bättre.

Hur ser du på att hälften av dem som får försörjningsstöd får bidraget enbart därför att de är arbetslösa?
– Man ska inte behöva vara beroende av socialbidrag om man är i arbetslivet och har arbetat. Kvalifikationsreglerna har blivit väldigt tuffa genom åren.

I maj presenteras en utredning om a-kassan. Varför tillsattes den?
– Genom utredningen vill vi se på vilket sätt fler kan omfattas av den trygghet som arbetslöshetsförsäkringen ger. Det handlar också bland annat om att göra försäkringen mer förutsägbar, så att man vet vilket ersättning man kan vänta sig.

Hur ser du på att pengar som betalas in till a-kassan går till annat än till att finansiera arbetslösheten?
– Om det behövs mer i statsbidrag till (arbetslösheten), än vad som har kommit in i form av arbetsmarknadsavgiften och finansieringsavgifterna, skjuter staten till vad som fattas. Om statsbidraget tvärtom understiger de här avgifterna används pengarna för andra ändamål. Det kan man ha synpunkter på. Men det är så det fungerar, och det finns inga planer på att ändra det systemet.

Läs mer: A-kassan har blivit statens kassako

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kollega granskar Unionens a-kassa. Kollage med de artiklar i ämnet som Kollega hittills publicerat.
Förra veckan publicerade Kollega en granskning av de långa väntetiderna hos Unionens a-kassa. Många arbetslösa tvingades vänta i månader på ersättning, vilket ledde till ekonomiska svårigheter och ångest. Kollegas läsare har reagerat kraftigt på uppgifterna i artiklarna. Här är några av reaktionerna. Kollage: Susanna Sethfors Holmquist.

Förra veckan publicerade vi vår granskning av de långa väntetiderna hos Unionens a-kassa. När situationen var som värst tvingades många arbetslösa vänta i flera månader på ersättning. Här är några av alla de reaktioner som publiceringen väckt:

 

A-kassan är ju den inkomst man har när man blivit av med jobbet. Hyra, mat mm ska ju betalas så självklart ska det inte ta mer än en månad innan a-kassan börjar betalas ut.”

 

” Helt otroligt att människor ska behöva skuldsätta sig för att överleva.”

 

” A-kassan idag skapar psykisk ohälsa & skulder.”

 

”Att skylla på ett IT-system signalerar ju bara inkompetens vid upphandling och implementation.”

 

”Jag behövde vänta tre månader innan jag fick ut min a-kassa. Som tur var hade jag besparingar som jag kunde ta ifrån men alla har ju inte det.”

 

”Tycker att det är super när media granskar och går till djupet med haveri inom egen organisation eller sfär omkring. Då kan vi uppnå förbättringar och förklaringar.”

 

”Skrämmande läsning.”

 

”Så hemskt och sorgligt att läsa om konsekvenserna. Vad bra att Kollega finns där och kan granska!”

 

”Långa handläggningstider är förödande för personer med en svag ekonomisk ställning. Dit hör bland andra många arbetssökande och många som väntar på besked om sjukersättning.”

 

”Det kan ju krascha en ekonomi för många och det är inte okej!”

 

”Så fruktansvärt att det kan få vara så här!”

 

”Tragiskt!”

 

”Känner att det skönt att jag är utanför arbetslivet. Lider med alla drabbade.”

 

”Vi har ju faktiskt betalat varje månad för en arbetslöshetsförsäkring. Det är inte bara en hand-out av snälla farbror staten.”

 

”Det som beskrivs i inlägget är totalt orimligt! Jag vet inte hur kassorna styrs men om det är så att reglerna styrs av lag och föreskrifter är det givetvis nödvändigt att tillsätta en utredning.”

 

”Fan vad ruttet.”

 

”Att som Lars, behöva vänta i sju månader borde vara straffbart på någon skala. HELT obegripligt!"

 

 

A-kassa

Unionens a-kassa får kritik för långa telefonköer

Medlemmar måste kunna nå sin arbetslöshetskassa på telefon. Det anser JO som nu gett Unionens a-kassa kritik för bristande service och tillgänglighet.
Lina Björk Publicerad 1 november 2024, kl 10:32
Fasaden på Unionens a-kassa, telefon med sladd
När handläggningstiderna var som längst begränsade Unionens a-kassa telefontiderna till en timme om dagen. Det skapade telefonkaos. Foto: Shutterstock/Mats Thorén

Förra året kom det in flera anmälningar till Justitieombudsmannen som handlade om servicen på Sveriges arbetslöshetskassor. Medlemmar på Unionens a-kassa kunde inte nå sina handläggare och föll ur telefonkön när de ringde. JO beslutade sig därför för att starta en utredning, vilket Sveriges Radio var först med att berätta. 
 

Långa telefonköer

Under 2023 hade Unionens a-kassa problem med långa handläggningstider. Man beslutade därför att begränsa tillgängligheten via telefon för att frigöra resurser till handläggarna. Medlemmar kunde därför bara nå sin a-kassa en timme per dag, vilket resulterade i telefonkaos. 

A-kassorna är inte myndigheter men står under JO:s tillsyn då de utövar myndighetsutövning. Och som myndighet har man vissa krav att vara tillgänglig för kontakter med människor utan dröjsmål. Enligt JO:s utredning besvarade Unionens a-kassa under några månader färre än hälften av de inkommande samtalen. Under samma period gick det inte heller att få prata med sin ordinarie handläggare utan många fick nöja sig med svar på allmänna frågor, istället för sitt enskilda ärende. 

Justitieombudsmannen konstaterar att Unionens a-kassa har brustit i både tillgänglighet och service och för detta förtjänar kritik. 

Justitieombudsmannen

  • Endast 5-10 procent av JO-anmälningarna leder till kritik
  • Anmärkningen kan riktas mot en myndighet eller enskild tjänsteman och handlar om man handlat i enlighet med lagen eller inte.
  • JO:s beslut är inte rättsligt bindande, alltså behöver den som fått kritik inte rätta sig.
  • I praktiken sker dock ofta förbättringar då man använder kritiken för att ändra interna rutiner och regler.