Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
I våras och i början av sommaren höjdes taket i a-kassan tillfälligt. Syftet var att mildra effekterna av coronakrisen. Den som är arbetslös kan nu maximalt få 26 400 kronor i månaden före skatt. Tidigare var taket 20 020 kronor.
Läs mer: Fortsatt höjd a-kassa
Höjningen innebär att betydligt fler nu får 80 procent av sin tidigare inkomst i a-kassa, enligt en uträkning som organisationen Sveriges a-kassor gjort. I juli kunde 62 procent av dem som fick ersättning från a-kassan behålla 80 procent av sin tidigare lön. Före höjningen var andelen 29 procent.
Att fler får mer i a-kassa är positivt på flera sätt, tycker Sveriges a-kassor. Högre ersättning ger till exempel högre pensionsinbetalningar och håller dessutom konsumtionen uppe.
– En effekt av en högre och mer rimlig ersättning vid arbetslöshet är att arbetslösa bättre kan klara levnadsomkostnader och annan konsumtion. Det genererar högre skatteintäkter men bidrar även till att hålla igång landets ekonomi, säger Tomas Eriksson, kanslichef på Sveriges a-kassor i ett pressmeddelande.
Exakt vad som är en rimlig ersättning har han ingen åsikt om. Till Kollega säger han dock att nuvarande nivåer är rimligare och att ersättningen bör följa löneutvecklingen.
Organisationen har räknat på vad höjningen betyder för en person i medelskattekommunen Hörby med en medianlön på 31 700 kronor i månaden. Efter höjningen av taket blir ersättningen från a-kassan 17 431 kronor efter skatt. Före höjningen var ersättningen 13 978 kronor.
Flera fackliga organisationer anser nu att den tillfälliga höjningen bör bli permanent.
Tjänstemannaorganisationen TCO skrev nyligen på Aftonbladet debatt att a-kassans syfte är att garantera individens trygghet så att arbetslösa kan ägna kraft åt att söka nya jobb. Därför borde höjningen permanentas:
”Att det (taket) behövde höjas berodde på just det faktum att de gamla nivåerna inte är tillräckliga 2020. Ett litet land som Sverige är beroende av att arbetsmarknaden präglas av en god omställningsförmåga. Arbetslöshetsförsäkringen är en viktig beståndsdel i det.”
Även LO har krävt en permanent höjning av taket.
Men det finns också kritiska röster mot generösare a-kassa. Tankesmedjan Timbro anser till exempel att en permanent höjning skulle leda till högre arbetslöshet. På Expressen debatt skriver tankesmedjan att hög ersättning gör att viljan att söka jobb minskar:
”Det är viktigt att upprätthålla incitamenten att söka jobb – inte minst i en lågkonjunktur. Regeringen måste därför låta den tillfälliga förstärkningen av arbetslöshetsförsäkringen bli just tillfällig.”
I dag kan den som är arbetslös som mest få 300 ersättningsdagar från a-kassan. Det motsvarar ungefär 14 månaders arbetslöshet. Men den som är förälder till ett barn under 18 år kan få ytterligare 150 ersättningsdagar. Tanken är att visa extra hänsyn till den arbetssökandes barn och övrig familj.
Från 1 oktober gäller en ny arbetslöshetsförsäkring. I den försvinner de extra 150 dagarna. Som mest kan man alltså få 300 ersättningsdagar, oavsett om man har barn eller inte.
I utredningen som ligger till grund för den nya a-kassan motiveras förändringen med att a-kassan ska vara en omställningsförsäkring. Om föräldrar får 450 ersättningsdagar riskerar det att förlänga deras arbetslöshet, enligt utredningen.
Utredaren anser dessutom att det är fel att en förälder kan få extra ersättningsdagar oavsett om personen har vårdnaden om barnet eller inte.
Tidningen Arbetet har frågat Akademikerförbundet SSR vad de tycker om förändringen.
– Sverige har skrivit under barnkonventionen. Men det här kommer att drabba barnen direkt, barnfattigdomen riskerar att öka när föräldrarnas a-kassa tar slut, säger Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, till Arbetet.
Även Unionen är kritiskt. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver pressekreterare Torbjörn Granrot att ”Unionen är kritiskt till att möjligheten till förlängning av ersättningsperioden har tagits bort för föräldrar, särskilt då ersättningsperioderna samtidigt har gjorts kortare för många.”
