Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Efter höjningen - så mycket mer får en arbetslös i a-kassa

Den tillfälliga höjningen av a-kassan ger en arbetslös flera tusenlappar mer i månaden. Det håller igång Sveriges ekonomi och ger högre skatteintäkter. Nu höjs flera röster för att behålla höjningen även efter pandemin.
David Österberg Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Sedan höjningen av taket i a-kassan är det betydligt fler arbetslösa som får 80 procent av sin tidigare inkomst. Fredrik Sandberg / TT

I våras och i början av sommaren höjdes taket i a-kassan tillfälligt. Syftet var att mildra effekterna av coronakrisen. Den som är arbetslös kan nu maximalt få 26 400 kronor i månaden före skatt. Tidigare var taket 20 020 kronor.

Läs mer: Fortsatt höjd a-kassa

Höjningen innebär att betydligt fler nu får 80 procent av sin tidigare inkomst i a-kassa, enligt en uträkning som organisationen Sveriges a-kassor gjort. I juli kunde 62 procent av dem som fick ersättning från a-kassan behålla 80 procent av sin tidigare lön. Före höjningen var andelen 29 procent.

Att fler får mer i a-kassa är positivt på flera sätt, tycker Sveriges a-kassor. Högre ersättning ger till exempel högre pensionsinbetalningar och håller dessutom konsumtionen uppe.

– En effekt av en högre och mer rimlig ersättning vid arbetslöshet är att arbetslösa bättre kan klara levnadsomkostnader och annan konsumtion. Det genererar högre skatteintäkter men bidrar även till att hålla igång landets ekonomi, säger Tomas Eriksson, kanslichef på Sveriges a-kassor i ett pressmeddelande.

Exakt vad som är en rimlig ersättning har han ingen åsikt om. Till Kollega säger han dock att nuvarande nivåer är rimligare och att ersättningen bör följa löneutvecklingen.

Organisationen har räknat på vad höjningen betyder för en person i medelskattekommunen Hörby med en medianlön på 31 700 kronor i månaden. Efter höjningen av taket blir ersättningen från a-kassan 17 431 kronor efter skatt. Före höjningen var ersättningen 13 978 kronor.

Flera fackliga organisationer anser nu att den tillfälliga höjningen bör bli permanent.

Tjänstemannaorganisationen TCO skrev nyligen på Aftonbladet debatt att a-kassans syfte är att garantera individens trygghet så att arbetslösa kan ägna kraft åt att söka nya jobb. Därför borde höjningen permanentas:

”Att det (taket) behövde höjas berodde på just det faktum att de gamla nivåerna inte är tillräckliga 2020. Ett litet land som Sverige är beroende av att arbetsmarknaden präglas av en god omställningsförmåga. Arbetslöshetsförsäkringen är en viktig beståndsdel i det.”

Även LO har krävt en permanent höjning av taket.

Men det finns också kritiska röster mot generösare a-kassa. Tankesmedjan Timbro anser till exempel att en permanent höjning skulle leda till högre arbetslöshet. På Expressen debatt skriver tankesmedjan att hög ersättning gör att viljan att söka jobb minskar:

”Det är viktigt att upprätthålla incitamenten att söka jobb – inte minst i en lågkonjunktur. Regeringen måste därför låta den tillfälliga förstärkningen av arbetslöshetsförsäkringen bli just tillfällig.”

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

Rekordmånga polisanmäls för fusk med a-kassan

Myglet med a-kassan slår nya rekord. Förra året polisanmälde Unionens a-kassa 426 bidragsbrott – en ökning med 46 procent jämfört med 2024. Vi reder ut vad det ökade fusket beror på.
Ola Rennstam Publicerad 23 februari 2026, kl 06:01
Stapeldiagram. A-kassefusket ökar: 426 polisanmälningar under 2025
Unionens a-kassa polisanmälde 426 misstänkta bidragsbrott under 2025 – en kraftig ökning jämfört med de senaste tio åren. Totalt fick 58 425 personer ersättning från kassan i fjol. Källa: Unionens A-kassa

Den allra flesta som går på a-kassa har rätt till sin ersättning. Sen finns det ett fåtal individer som medvetet försöker lura sig till pengarna. Det kan till exempel handla om personer som påstår att de är arbetslösa trots att de jobbar, är föräldralediga eller studerar.

När Unionens a-kassa upptäcker fusk gör de en polisanmälan om bidragsbrott. Statistik som Kollega fått ta del av visar att antalet polisanmälningar har ökat kraftigt de senaste åren: från 292 stycken under 2024 till 426 under 2025. En ökning med 46 procent.

Antalet polisanmälningar ska ses mot bakgrund av det totala antalet ersättningstagare, som var 58 425 under 2025. Så andelen är fortsatt låg, men vår bedömning är att fusket har ökat något, säger Harald Petersson, kassaföreståndare.

 

Därför ökar antalet polisanmälningar för a-kassefusk

Enligt a-kassan beror ökningen på flera faktorer. Dels har man fått effektivare metoder att upptäcka fuskare och dels har antalet ärenden ökat till följd av den stigande arbetslösheten. Att kontrollerna blivit effektivare kan bero på att a-kassan numera får lov att samköra sitt register med olika myndigheter.

– Vi har tillsatt extra resurser för att motverka fusk och bedrägerier. Men en anledning till att vi hittar fler som missbrukar arbetslöshetsförsäkringen är att kontakten mellan myndigheter har möjliggjorts, förklarar Harald Petersson.

Exempelvis kontrollerar Arbetsförmedlingen olika IP-adresser för att kunna identifiera personer som får ersättning men befinner sig utomlands, utan att ha meddelat det. Även den nybildade Utbetalningsmyndigheten kan komma med underrättelser till kassan.

Fler uteslöts från a-kassan under 2025

Under 2025 uteslöt Unionens a-kassa 344 medlemmar på grund av fusk. Under 2024 uteslöts 242 medlemmar. 

Antal medlemmar som uteslutits ur Unionens a-kassa under 2024 och 2025.

Men vad händer då med alla dessa polisanmälningar? Unionens a-kassa saknar statistik över det och får, enligt Harald Petersson, ingen automatisk återkoppling från polisen.

– Det kan ta lång tid innan ärendena landar i domstol. Men vi noterar ett större intresse från polisen, det här är en väldigt aktuell fråga i samhällsdebatten och prioriteras mer.