Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Efter höjningen - så mycket mer får en arbetslös i a-kassa

Den tillfälliga höjningen av a-kassan ger en arbetslös flera tusenlappar mer i månaden. Det håller igång Sveriges ekonomi och ger högre skatteintäkter. Nu höjs flera röster för att behålla höjningen även efter pandemin.
David Österberg Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Sedan höjningen av taket i a-kassan är det betydligt fler arbetslösa som får 80 procent av sin tidigare inkomst. Fredrik Sandberg / TT

I våras och i början av sommaren höjdes taket i a-kassan tillfälligt. Syftet var att mildra effekterna av coronakrisen. Den som är arbetslös kan nu maximalt få 26 400 kronor i månaden före skatt. Tidigare var taket 20 020 kronor.

Läs mer: Fortsatt höjd a-kassa

Höjningen innebär att betydligt fler nu får 80 procent av sin tidigare inkomst i a-kassa, enligt en uträkning som organisationen Sveriges a-kassor gjort. I juli kunde 62 procent av dem som fick ersättning från a-kassan behålla 80 procent av sin tidigare lön. Före höjningen var andelen 29 procent.

Att fler får mer i a-kassa är positivt på flera sätt, tycker Sveriges a-kassor. Högre ersättning ger till exempel högre pensionsinbetalningar och håller dessutom konsumtionen uppe.

– En effekt av en högre och mer rimlig ersättning vid arbetslöshet är att arbetslösa bättre kan klara levnadsomkostnader och annan konsumtion. Det genererar högre skatteintäkter men bidrar även till att hålla igång landets ekonomi, säger Tomas Eriksson, kanslichef på Sveriges a-kassor i ett pressmeddelande.

Exakt vad som är en rimlig ersättning har han ingen åsikt om. Till Kollega säger han dock att nuvarande nivåer är rimligare och att ersättningen bör följa löneutvecklingen.

Organisationen har räknat på vad höjningen betyder för en person i medelskattekommunen Hörby med en medianlön på 31 700 kronor i månaden. Efter höjningen av taket blir ersättningen från a-kassan 17 431 kronor efter skatt. Före höjningen var ersättningen 13 978 kronor.

Flera fackliga organisationer anser nu att den tillfälliga höjningen bör bli permanent.

Tjänstemannaorganisationen TCO skrev nyligen på Aftonbladet debatt att a-kassans syfte är att garantera individens trygghet så att arbetslösa kan ägna kraft åt att söka nya jobb. Därför borde höjningen permanentas:

”Att det (taket) behövde höjas berodde på just det faktum att de gamla nivåerna inte är tillräckliga 2020. Ett litet land som Sverige är beroende av att arbetsmarknaden präglas av en god omställningsförmåga. Arbetslöshetsförsäkringen är en viktig beståndsdel i det.”

Även LO har krävt en permanent höjning av taket.

Men det finns också kritiska röster mot generösare a-kassa. Tankesmedjan Timbro anser till exempel att en permanent höjning skulle leda till högre arbetslöshet. På Expressen debatt skriver tankesmedjan att hög ersättning gör att viljan att söka jobb minskar:

”Det är viktigt att upprätthålla incitamenten att söka jobb – inte minst i en lågkonjunktur. Regeringen måste därför låta den tillfälliga förstärkningen av arbetslöshetsförsäkringen bli just tillfällig.”

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

A-kassa och eget företag: Linda kan tvingas lägga ner

Ett företag vid sidan av en anställning kan ge både inkomster och nya jobb. Men när Linda Ohlsson i Bollnäs blev arbetslös godkändes hennes webbdesignbyrå inte som extraarbete. Nu kan hon behöva avveckla verksamheten för att få ersättning.
Lina Björk Publicerad 23 september 2026, kl 06:00
Person sitter vid en bärbar dator och två externa skärmar, bredvid en närbild av betalningsuppgifter på en faktura.
Linda Ohlssons webbdesignbyrå godkändes inte som extraarbete när hon sökte a-kassa. Nu kan hon behöva avveckla verksamheten för att få ersättning. Foto: Privat/ Martina Holmberg / TT

– Allt är så bakvänt. Det måste ju vara bättre att jobba lite grann med de uppdrag jag får, och söka jobb resten av tiden. Men då säger a-kassan nej, säger Linda Ohlsson.  

För tre månader sedan hade Linda Ohlsson en anställning men drev också en webbdesignbyrå vid sidan av. När hon sades upp från sitt jobb ansökte hon om a-kassa och fyllde i att företaget hon startat var ett extraarbete. Byrån gav inte mycket till inkomst och timmarna hon jobbade i företaget var få, men det var hennes dröm och hon hade kämpat för att få i gång bolaget. 

Jag gjorde inte mycket jobb i företaget 
utan tog i överkant för att inte fuska

Efter tre månaders väntetid kom första bakslaget. Unionens a-kassa godkände inte hennes företag som extraarbete, eftersom hon uppgav att hon arbetat mer än tio timmar i veckan. 

 – Då hade jag levt på besparingar och lånat pengar av mina föräldrar för att få det att gå runt under tiden de handlade mitt ärende. Eftersom jag fick avslag hade jag inte rätt till några pengar retroaktivt, så det blev tufft. 

Regeln: tak på tio timmar per vecka

Vid en första kontakt med a-kassan kände handläggaren inte till termen extraarbete. När hon sedan kopplades vidare till en annan handläggare fick hon reda på hur hon skulle fylla i sin ansökan. Men ingen informerade henne om taket på tio timmar per vecka. 

– Jag gjorde inte mycket jobb i företaget utan tog i överkant för att inte fuska. 

 A-kassa och företag – här är undantagsregeln

Du kan i vissa fall fortsätta driva ditt företag om det redan var en sidoverksamhet innan du blev arbetslös.

För att det ska gälla behöver bland annat följande vara uppfyllt:

  • Din huvudsakliga sysselsättning måste ha varit minst 50 procent av en heltidsanställning.
  • Företaget som sidoverksamhet får i genomsnitt inte ha gett mer än 10 000 kronor i månaden.
  • Du måste fortsätta driva företaget i samma omfattning som tidigare. Du får alltså inte lägga mer tid på verksamheten eller öka inkomsterna från den under arbetslösheten.

Linda Ohlsson har gjort en överprövning av beslutet hos Unionens a-kassa. 

För närvarande deltar hon i ett program via Arbetsförmedlingen och har då möjlighet att få så kallat aktivitetsstöd från Försäkringskassan i stället. Men efter ett möte med Arbetsförmedlingen blev hon informerad om att företaget måste avslutas helt om hon vill ha det. 

– All uppoffring jag gjort, svett, tårar och pengar för att slippa avveckla min dröm, så är det en regel som styr min framtid. Jag kan ju bli min egen lyckas smed och bli självförsörjande. Anställning är inte enda vägen till arbete, småföretagare drar ju in miljoner i skatteintäkter, säger Linda Ohlsson. 

Enskild firma gjorde att Alexander fick nej från a-kassan

Alexander Forselius hamnade i samma situation som Linda Ohlsson för ett halvår sedan. När han blev uppsagd från sitt jobb som programmerare, sökte också han ersättning från Unionens a-kassa. Problemet var att han även producerade musik, som då och då streamades från Spotify. 

Det var inga stora summor, när han låg på någon av musiksajtens listor innebar det någon tusenlapp i månaden.

Min hobbyverksamhet 
har varit vägen till nya jobb

– Att jag skapade en enskild firma för min musik fick katastrofala följder för ekonomin. Jag blev plötsligt portad från trygghetssystemet för att jag hade en sidoverksamhet, säger han. 

Resultatet blev att Alexander Forselius varit tvungen att ta bort sin katalog för att ha rätt till a-kassa. En katalog som tidigare fungerat som ett cv för nya jobb. 

– Det måste gå att bedriva verksamhet i mindre skala. Min hobbyverksamhet har varit vägen till nya jobb. Men a-kassans inställning är stelbent.
 

Unionens a-kassa svarar i en separat artikel på kritiken och förklarar hur reglerna för extraarbete tillämpas.