Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Efter höjningen - så mycket mer får en arbetslös i a-kassa

Den tillfälliga höjningen av a-kassan ger en arbetslös flera tusenlappar mer i månaden. Det håller igång Sveriges ekonomi och ger högre skatteintäkter. Nu höjs flera röster för att behålla höjningen även efter pandemin.
David Österberg Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Sedan höjningen av taket i a-kassan är det betydligt fler arbetslösa som får 80 procent av sin tidigare inkomst. Fredrik Sandberg / TT

I våras och i början av sommaren höjdes taket i a-kassan tillfälligt. Syftet var att mildra effekterna av coronakrisen. Den som är arbetslös kan nu maximalt få 26 400 kronor i månaden före skatt. Tidigare var taket 20 020 kronor.

Läs mer: Fortsatt höjd a-kassa

Höjningen innebär att betydligt fler nu får 80 procent av sin tidigare inkomst i a-kassa, enligt en uträkning som organisationen Sveriges a-kassor gjort. I juli kunde 62 procent av dem som fick ersättning från a-kassan behålla 80 procent av sin tidigare lön. Före höjningen var andelen 29 procent.

Att fler får mer i a-kassa är positivt på flera sätt, tycker Sveriges a-kassor. Högre ersättning ger till exempel högre pensionsinbetalningar och håller dessutom konsumtionen uppe.

– En effekt av en högre och mer rimlig ersättning vid arbetslöshet är att arbetslösa bättre kan klara levnadsomkostnader och annan konsumtion. Det genererar högre skatteintäkter men bidrar även till att hålla igång landets ekonomi, säger Tomas Eriksson, kanslichef på Sveriges a-kassor i ett pressmeddelande.

Exakt vad som är en rimlig ersättning har han ingen åsikt om. Till Kollega säger han dock att nuvarande nivåer är rimligare och att ersättningen bör följa löneutvecklingen.

Organisationen har räknat på vad höjningen betyder för en person i medelskattekommunen Hörby med en medianlön på 31 700 kronor i månaden. Efter höjningen av taket blir ersättningen från a-kassan 17 431 kronor efter skatt. Före höjningen var ersättningen 13 978 kronor.

Flera fackliga organisationer anser nu att den tillfälliga höjningen bör bli permanent.

Tjänstemannaorganisationen TCO skrev nyligen på Aftonbladet debatt att a-kassans syfte är att garantera individens trygghet så att arbetslösa kan ägna kraft åt att söka nya jobb. Därför borde höjningen permanentas:

”Att det (taket) behövde höjas berodde på just det faktum att de gamla nivåerna inte är tillräckliga 2020. Ett litet land som Sverige är beroende av att arbetsmarknaden präglas av en god omställningsförmåga. Arbetslöshetsförsäkringen är en viktig beståndsdel i det.”

Även LO har krävt en permanent höjning av taket.

Men det finns också kritiska röster mot generösare a-kassa. Tankesmedjan Timbro anser till exempel att en permanent höjning skulle leda till högre arbetslöshet. På Expressen debatt skriver tankesmedjan att hög ersättning gör att viljan att söka jobb minskar:

”Det är viktigt att upprätthålla incitamenten att söka jobb – inte minst i en lågkonjunktur. Regeringen måste därför låta den tillfälliga förstärkningen av arbetslöshetsförsäkringen bli just tillfällig.”

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

Läsarna om a-kassan: ”Skrämmande läsning”

”Skrämmande”. ”Hemskt och sorgligt”. ”Fruktansvärt”. Många har reagerat starkt på Kollegas granskning av väntetiderna hos Unionens a-kassa.
David Österberg Publicerad 7 november 2024, kl 06:02
Kollega granskar Unionens a-kassa. Kollage med de artiklar i ämnet som Kollega hittills publicerat.
Förra veckan publicerade Kollega en granskning av de långa väntetiderna hos Unionens a-kassa. Många arbetslösa tvingades vänta i månader på ersättning, vilket ledde till ekonomiska svårigheter och ångest. Kollegas läsare har reagerat kraftigt på uppgifterna i artiklarna. Här är några av reaktionerna. Kollage: Susanna Sethfors Holmquist.

Förra veckan publicerade vi vår granskning av de långa väntetiderna hos Unionens a-kassa. När situationen var som värst tvingades många arbetslösa vänta i flera månader på ersättning. Här är några av alla de reaktioner som publiceringen väckt:

 

A-kassan är ju den inkomst man har när man blivit av med jobbet. Hyra, mat mm ska ju betalas så självklart ska det inte ta mer än en månad innan a-kassan börjar betalas ut.”

 

” Helt otroligt att människor ska behöva skuldsätta sig för att överleva.”

 

” A-kassan idag skapar psykisk ohälsa & skulder.”

 

”Att skylla på ett IT-system signalerar ju bara inkompetens vid upphandling och implementation.”

 

”Jag behövde vänta tre månader innan jag fick ut min a-kassa. Som tur var hade jag besparingar som jag kunde ta ifrån men alla har ju inte det.”

 

”Tycker att det är super när media granskar och går till djupet med haveri inom egen organisation eller sfär omkring. Då kan vi uppnå förbättringar och förklaringar.”

 

”Skrämmande läsning.”

 

”Så hemskt och sorgligt att läsa om konsekvenserna. Vad bra att Kollega finns där och kan granska!”

 

”Långa handläggningstider är förödande för personer med en svag ekonomisk ställning. Dit hör bland andra många arbetssökande och många som väntar på besked om sjukersättning.”

 

”Det kan ju krascha en ekonomi för många och det är inte okej!”

 

”Så fruktansvärt att det kan få vara så här!”

 

”Tragiskt!”

 

”Känner att det skönt att jag är utanför arbetslivet. Lider med alla drabbade.”

 

”Vi har ju faktiskt betalat varje månad för en arbetslöshetsförsäkring. Det är inte bara en hand-out av snälla farbror staten.”

 

”Det som beskrivs i inlägget är totalt orimligt! Jag vet inte hur kassorna styrs men om det är så att reglerna styrs av lag och föreskrifter är det givetvis nödvändigt att tillsätta en utredning.”

 

”Fan vad ruttet.”

 

”Att som Lars, behöva vänta i sju månader borde vara straffbart på någon skala. HELT obegripligt!"

 

 

A-kassa

Unionens a-kassa får kritik för långa telefonköer

Medlemmar måste kunna nå sin arbetslöshetskassa på telefon. Det anser JO som nu gett Unionens a-kassa kritik för bristande service och tillgänglighet.
Lina Björk Publicerad 1 november 2024, kl 10:32
Fasaden på Unionens a-kassa, telefon med sladd
När handläggningstiderna var som längst begränsade Unionens a-kassa telefontiderna till en timme om dagen. Det skapade telefonkaos. Foto: Shutterstock/Mats Thorén

Förra året kom det in flera anmälningar till Justitieombudsmannen som handlade om servicen på Sveriges arbetslöshetskassor. Medlemmar på Unionens a-kassa kunde inte nå sina handläggare och föll ur telefonkön när de ringde. JO beslutade sig därför för att starta en utredning, vilket Sveriges Radio var först med att berätta. 
 

Långa telefonköer

Under 2023 hade Unionens a-kassa problem med långa handläggningstider. Man beslutade därför att begränsa tillgängligheten via telefon för att frigöra resurser till handläggarna. Medlemmar kunde därför bara nå sin a-kassa en timme per dag, vilket resulterade i telefonkaos. 

A-kassorna är inte myndigheter men står under JO:s tillsyn då de utövar myndighetsutövning. Och som myndighet har man vissa krav att vara tillgänglig för kontakter med människor utan dröjsmål. Enligt JO:s utredning besvarade Unionens a-kassa under några månader färre än hälften av de inkommande samtalen. Under samma period gick det inte heller att få prata med sin ordinarie handläggare utan många fick nöja sig med svar på allmänna frågor, istället för sitt enskilda ärende. 

Justitieombudsmannen konstaterar att Unionens a-kassa har brustit i både tillgänglighet och service och för detta förtjänar kritik. 

Justitieombudsmannen

  • Endast 5-10 procent av JO-anmälningarna leder till kritik
  • Anmärkningen kan riktas mot en myndighet eller enskild tjänsteman och handlar om man handlat i enlighet med lagen eller inte.
  • JO:s beslut är inte rättsligt bindande, alltså behöver den som fått kritik inte rätta sig.
  • I praktiken sker dock ofta förbättringar då man använder kritiken för att ändra interna rutiner och regler.