Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
2012 började Unionenmedlemmen Karin, som jobbade inom handeln med diverse uppgifter, uppvisa oroväckande symptom. Så småningom upptäckte läkarna en hjärntumör, en godartad visserligen, men den och behandlingen som följde, påverkade Karins liv och arbete i hög grad. Balanssystemet kom i olag och hon fick problem med både hörsel och yrsel. Efter ett ingrepp 2017 blev hon sjukskriven en period.
– Läkarna föreslog att jag skulle börja arbetsträna först 25 procent, sedan på halvtid. Och man följer helst råden från någon som varit inne och petat i ens hjärna, säger Karin, som i verkligheten heter något annat.
Så här med facit i hand konstaterar Karin att hon inte borde ha varit så ivrig på att börja jobba efter sitt sista ingrepp. Hade hon fortsatt att vara sjukskriven på heltid hade hon troligen inte suttit i klistret ekonomiskt i dag.
När hon blivit tillräckligt frisk bestämde sig Karin för att skola om sig till belysningskonsult och började plugga på yrkeshögskola. I juni i fjol tog hon examen och började söka jobb. Samtidigt sökte hon ersättning från a-kassan.
– Jag ville hitta ett yrke med bättre villkor och framtidsutsikter och är stolt över att jag bytte karriär mitt i livet. Men då ska man inte bli straffad på grund av stelbenta regler i a-kassan.
Utbildningstiden är överhoppningsbar, men när a-kassan hoppade tillbaka i tiden hamnade man i perioden då Karin arbetstränade. Alltså får hon bara ersättning för 22 timmar i veckan, fick hon besked om efter fyra månaders väntan på pengar. Hade hon varit sjukskriven på heltid hade hon däremot fått full a-kasseersättning och inkomstförsäkring.
– Varför kunde de inte hoppa tillbaka ytterligare några månader i tiden då jag faktiskt jobbade heltid? Jag har betalt a-kasseavgift hela yrkeslivet och känner mig frustrerad över att det är ett så kontraproduktivt system. Jag skulle behöva ägna mig helhjärtat åt att söka jobb nu i stället för att behöva tampas med a-kassan, säger Karin.
Karin sökte och fick hjälp av Unionens jurister att förmå a-kassan att ompröva beslutet. Förbundsjuristen Markus Sjöstedt vill inte förekomma a-kassans prövning, men menar att det finns skyddsregler som är tänkta att förhindra att medlemmar får fel ersättning.
– Man måste kunna ställa om i arbetslivet och byta spår – då får inte arbetslöshetsersättningen vara konstruerad så att man inte vågar omskola sig. Det är heller inte rimligt att a-kassan ska bli ett hinder för rehabilitering, säger han.
Enligt Markus Sjöstedt är det inte ovanligt att de medlemmar som kontaktar Unionens jurister i a-kasseärenden gör det för att ersättningen från a-kassan blivit mindre än de förväntat sig på grund av glapp i regelverket. Till exempel så kan den som pluggar deltid bli helt utan ersättning eftersom reglerna utgår från heltidsstudier.
– Det är ju inte a-kassan som bestämmer reglerna, utan politikerna som kan behöva skruva lite på villkoren för arbetslöshetsersättningen, säger Markus Sjöstedt.
Läs mer om a-kassa och studier:
A-kassa efter studier – då har du rätt till ersättning
Kan man plugga med a-kassa?
I början av augusti höjdes den högsta ersättningen i a-kassan med 36 kronor per dag. Från 1200 kronor till 1236 kronor, vilket motsvarar upp till 800 kronor mer i månaden före skatt, enligt regeringen.
A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i hundra dagar. Efter 100 dagar sänks inkomsttaket till 27 500 kronor. Vill du ha ett högre ekonomiskt skydd krävs en egen inkomstförsäkring.
För att kunna få 80 procent av inkomsten upp till taket i a-kassan måste du ha varit medlem i en a-kassa i minst 12 månader och fortfarande vara medlem när du söker pengar. Har du varit medlem kortare än så kan du få en betydligt mindre ersättning.
Allt fler i arbetsför ålder har gått med i en a-kassa för att se om sina hus - bokstavligt talat. Medlemsantalet i Sveriges a-kassor nådde första halvåret 2025 en ny rekordnivå.
Störst är Akademikernas a-kassa, tätt följd av Unionens a-kassa med sina 758 000 medlemmar. Totalt har de 24 svenska a-kassorna för olika yrkesområden nu drygt 3 980 000 medlemmar.
– Förklaringen är i stor utsträckning en fortsatt osäker arbetsmarknad. Varslen och uppsägningarna fortsätter och en del bolag hamnar på obestånd. Vissa branscher eller sektorer är mer utsatta än andra. När fler människor upplever en mer otrygg arbetsmarknad, är det också fler som väljer att försäkra sin lön genom medlemskap i en a-kassa, säger Johan Ahlgren, kommunikationschef i Sveriges a-kassor i ett uttalande.
Den höjda ersättningen i augusti är en del i en större förändring av a-kassan. Den 1 oktober införs en rad nya regler som Kollega skrivit om tidigare. En nyhet är att din inkomst senaste året enligt Skatteverket ska börja ligga till grund för nivån på a-kasseersättning.
Tidöpartierna har också beslutat att minska ersättningen från a-kassan efter hundra dagars stöd. Nedtrappningen ska ske stegvis. En annan nyhet är att pengarna ska börja betalas ut en gång i månaden i stället för en gång i veckan. A-kassedagarna blir också färre för föräldrar än tidigare.
Källa: IAF
I dag kan den som är arbetslös som mest få 300 ersättningsdagar från a-kassan. Det motsvarar ungefär 14 månaders arbetslöshet. Men den som är förälder till ett barn under 18 år kan få ytterligare 150 ersättningsdagar. Tanken är att visa extra hänsyn till den arbetssökandes barn och övrig familj.
Från 1 oktober gäller en ny arbetslöshetsförsäkring. I den försvinner de extra 150 dagarna. Som mest kan man alltså få 300 ersättningsdagar, oavsett om man har barn eller inte.
I utredningen som ligger till grund för den nya a-kassan motiveras förändringen med att a-kassan ska vara en omställningsförsäkring. Om föräldrar får 450 ersättningsdagar riskerar det att förlänga deras arbetslöshet, enligt utredningen.
Utredaren anser dessutom att det är fel att en förälder kan få extra ersättningsdagar oavsett om personen har vårdnaden om barnet eller inte.
Tidningen Arbetet har frågat Akademikerförbundet SSR vad de tycker om förändringen.
– Sverige har skrivit under barnkonventionen. Men det här kommer att drabba barnen direkt, barnfattigdomen riskerar att öka när föräldrarnas a-kassa tar slut, säger Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, till Arbetet.
Även Unionen är kritiskt. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver pressekreterare Torbjörn Granrot att ”Unionen är kritiskt till att möjligheten till förlängning av ersättningsperioden har tagits bort för föräldrar, särskilt då ersättningsperioderna samtidigt har gjorts kortare för många.”
