Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

A-kassan höjer avgiften

Unionens a-kassa måste höja medlemsavgiften och anställa fler för att klara det ökade trycket under coronakrisen. Hur hög avgiftshöjning det handlar kan bli klart nästa vecka.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Ola Rennstam/Kollega, Izabelle Nordfjell/TT
Snart blir det dyrare att vara med i Unionens a-kassa. Ola Rennstam/Kollega, Izabelle Nordfjell/TT

Unionens a-kassa har 716 000 medlemmar. Normalt saknar 2-3 procent av dem arbete och får a-kassa. Men många av medlemmarna jobbar inom flyg, hotell, kulturområdet, industrin eller är egenföretagare – verksamheter som har drabbats hårt av coronapandemin. Det visar sig i arbetslösheten som har stigit till omkring fyra procent bland medlemmarna, och i slutet av året väntas ligga på uppemot sju procent.

Läs mer: Arbetslösa får vänta länge på a-kassa

– I nuläget uppbär strax över 20 000 personer ersättning. Men vi har inte sett slutet på krisen ännu. Det blir sannolikt fler före sommaren och troligen ännu fler i september när de stora varslen går ut, säger Harald Petersson, chef för Unionens a-kassa.

Arbetslöshetsförsäkringen har förändrats på flera punkter för att stärka tryggheten för dem som förlorar sina jobb under krisen. I slutet på mars blev det klart att taket i a-kassan tillfälligt höjs från 910 till 1 200 kronor de första hundra dagarna, och i maj beslutade regeringen att även höja taket de följande hundra dagarna - från 760 till 1 000 kronor per dag.

Flera a-kassor planerar att höja medlemsavgifterna, visar en undersökning som Arbetsvärlden har gjort.

Unionens a-kassa, som i dag har en medlemsavgift på 112 kronor i månaden, hör till dem.

– Vi måste höja avgiften. Det är en direkt följd av de höjda dagpenningbeloppen, som innebär en stor kostnad för a-kassorna, säger Harald Petersson.

Pengarna till landets arbetslöshetsförsäkring kommer från två håll – dels från en arbetsmarknadsavgift som alla arbetsgivare och egenföretagare betalar till staten, dels från en så kallad finansieringsavgift som a-kassorna betalar till staten.

Hur stor finansieringsavgift a-kassorna betalar in till staten grundas på medlemmarnas genomsnittliga dagpenning och det totala medlemsantalet. Ju högre ersättning som betalas ut till arbetssökande, desto mer betalar a-kassorna in i finansieringsavgift till staten.

– Att inte höja medlemsavgiften skulle innebära att kassan inte kan betala finansieringsavgiften till staten, säger Harald Petersson.

Unionens a-kassa återkommer inom de närmaste veckorna med information om hur hög den nya avgiften blir.

När arbetslösheten stiger samtidigt som nya regler gäller för vilka som har rätt till ersättning ökar trycket på a-kassans handläggare.

– Det får en jättestor påverkan, vi har en helt annan vardag nu. De regelförändringar som har gjorts gynnar medlemmarna som får en bättre trygghet. Det är positivt, men det är en stor utmaning för a-kassan att möta så här stora volymer ärenden med ett komplicerat regelverk. Vi hanterar det genom att jobba så mycket som möjligt och genom att rekrytera, säger Harald Petersson.

Före krisen hade a-kassan 180 medarbetare, i april visstidsanställdes 20 handläggare och nästa vecka utökas de med ytterligare 40 personer.

– Det är en enorm ökning, men den är nödvändig för att möta de stora volymerna ärenden, säger Harald Petersson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
fasaden på Unionens a-kassa, sedlar och mynt
Ett återkrav från Unionens a-kassa på över en halv miljon kronor har prövats i domstol. Förvaltningsrätten slår fast att kvinnan ska betala tillbaka ersättning som betalats ut felaktigt. Foto: Mats Thorén/Shutterstock

Kvinnan, som överklagade a-kassans beslut om återkrav, menar att hon inte gjort något fel och varit noggrann med sin tidrapportering. Hon riktar också kritik mot a-kassans hantering av ärendet.  

Unionens a-kassa anser dock att kvinnan systematiskt tidrapporterat fel till sin egen fördel och därmed fått ersättning hon inte har rätt till.

Av domen i förvaltningsrätten framgår det att kvinnan bland annat uppgett för a-kassan att hon varit behovsanställd eller helt arbetslös under perioder då hon i själva verket haft en deltidsanställning på 25 procent, vilket har bekräftats av arbetsgivaren. Kvinnan har även haft andra anställningar där tidredovisningen varit bristfällig.

A-kassan medverkade till felaktig utbetalning

Förvaltningsrätten konstaterar att a-kassan delvis har medverkat till att pengar felaktig betalats ut genom att tilldela kvinnan nya ersättningsperioder utan att ta hänsyn till deltidsanställningen, men att detta redan har beaktats genom reglering av återkravet.

Kvinnans överklagande avvisas därmed av förvaltningsrätten och återbetalningskravet kvarstår. Domen kan överklagas till kammarrätten.