Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

A-kassan höjer avgiften

Unionens a-kassa måste höja medlemsavgiften och anställa fler för att klara det ökade trycket under coronakrisen. Hur hög avgiftshöjning det handlar kan bli klart nästa vecka.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 26 maj 2020, kl 11:52
Ola Rennstam/Kollega, Izabelle Nordfjell/TT
Snart blir det dyrare att vara med i Unionens a-kassa. Ola Rennstam/Kollega, Izabelle Nordfjell/TT

Unionens a-kassa har 716 000 medlemmar. Normalt saknar 2-3 procent av dem arbete och får a-kassa. Men många av medlemmarna jobbar inom flyg, hotell, kulturområdet, industrin eller är egenföretagare – verksamheter som har drabbats hårt av coronapandemin. Det visar sig i arbetslösheten som har stigit till omkring fyra procent bland medlemmarna, och i slutet av året väntas ligga på uppemot sju procent.

Läs mer: Arbetslösa får vänta länge på a-kassa

– I nuläget uppbär strax över 20 000 personer ersättning. Men vi har inte sett slutet på krisen ännu. Det blir sannolikt fler före sommaren och troligen ännu fler i september när de stora varslen går ut, säger Harald Petersson, chef för Unionens a-kassa.

Arbetslöshetsförsäkringen har förändrats på flera punkter för att stärka tryggheten för dem som förlorar sina jobb under krisen. I slutet på mars blev det klart att taket i a-kassan tillfälligt höjs från 910 till 1 200 kronor de första hundra dagarna, och i maj beslutade regeringen att även höja taket de följande hundra dagarna - från 760 till 1 000 kronor per dag.

Flera a-kassor planerar att höja medlemsavgifterna, visar en undersökning som Arbetsvärlden har gjort.

Unionens a-kassa, som i dag har en medlemsavgift på 112 kronor i månaden, hör till dem.

– Vi måste höja avgiften. Det är en direkt följd av de höjda dagpenningbeloppen, som innebär en stor kostnad för a-kassorna, säger Harald Petersson.

Pengarna till landets arbetslöshetsförsäkring kommer från två håll – dels från en arbetsmarknadsavgift som alla arbetsgivare och egenföretagare betalar till staten, dels från en så kallad finansieringsavgift som a-kassorna betalar till staten.

Hur stor finansieringsavgift a-kassorna betalar in till staten grundas på medlemmarnas genomsnittliga dagpenning och det totala medlemsantalet. Ju högre ersättning som betalas ut till arbetssökande, desto mer betalar a-kassorna in i finansieringsavgift till staten.

– Att inte höja medlemsavgiften skulle innebära att kassan inte kan betala finansieringsavgiften till staten, säger Harald Petersson.

Unionens a-kassa återkommer inom de närmaste veckorna med information om hur hög den nya avgiften blir.

När arbetslösheten stiger samtidigt som nya regler gäller för vilka som har rätt till ersättning ökar trycket på a-kassans handläggare.

– Det får en jättestor påverkan, vi har en helt annan vardag nu. De regelförändringar som har gjorts gynnar medlemmarna som får en bättre trygghet. Det är positivt, men det är en stor utmaning för a-kassan att möta så här stora volymer ärenden med ett komplicerat regelverk. Vi hanterar det genom att jobba så mycket som möjligt och genom att rekrytera, säger Harald Petersson.

Före krisen hade a-kassan 180 medarbetare, i april visstidsanställdes 20 handläggare och nästa vecka utökas de med ytterligare 40 personer.

– Det är en enorm ökning, men den är nödvändig för att möta de stora volymerna ärenden, säger Harald Petersson.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

Uppsagd utan intyg kan få hjälp av ny lag

Närmare tusen medlemmar årligen får krångel med a-kassan på grund av att deras ex-arbetsgivare inte lämnar arbetsgivarintyg. Tack vare en ny lag som träder i kraft om drygt ett år, kan problemen minska, även om de kanske inte försvinner.
Johanna Rovira Publicerad 12 september 2024, kl 06:01
Cecilia Weber fick stöd från Unionen efter att ha blivit uppsagd utan arbetsgivarintyg, ett problem som drabbar många. Unionen har hanterat 547 ärenden i år, och en ny lag som förenklar intygsprocessen kan vara lösningen när den träder i kraft nästa år. Foto: Ola Rennstam/Colourbox.

Unionenmedlemmen Cecilia Weber insåg snart att hennes nya jobb inte var något drömjobb. Ingenting fungerade som det skulle och det skar sig snabbt mellan henne och arbetsgivaren. När hon blev uppsagd var det ingen större förlust, ansåg hon. 

Cecilia Weber
Cecilia Weber.

Jag fick hjälp av facket att få ut min slutlön, men jag har ännu inte fått något arbetsgivarintyg som man behöver för att få a-kassa. Jag tror inte det är någon vits att jag kontaktar arbetsgivaren igen, och jag vet faktiskt inte heller om det är värt det. 

Trots att arbetsgivarna är skyldiga att skriva arbetsgivarintyg är Cecilia Weber är långt ifrån ensam om att ha problem med att få ut intyg. Förra året fick Unionen in 829 rådgivningsärenden som handlade om arbetsgivarintyg. I år har rådgivningen fram till månadsskiftet juli-augusti hanterat 547 ärenden, så siffran kan tangera tusen före årets slut. 

Sanktioner efterlyses

Ombudsmannen Thomas Fahrenholz, som hjälpte Cecilia Weber att få ut sin slutlön, har efterlyst påtryckningsmedel att ta till mot de arbetsgivare som struntar i skyldigheten att leverera intyg. 

Vi på Unionen lägger ner mycket tid på att hjälpa medlemmar genom att jaga och truga arbetsgivare som är ointresserade av att göra rätt för sig, säger han i en artikel i Kollega

Anette Ben Naceur, försäkringsansvarig på Unionens a-kassa tror och hoppas att problemen med arbetsgivarintyg kommer att minska i och med att den nya lagen om en inkomstbaserad arbetslöshetsförsäkring träder i kraft i oktober nästa år. 

Vi kommer fortfarande att behöva vissa uppgifter från arbetsgivaren, men det blir inte samma komplicerad intyg som i dag. Det borde göra det enklare för arbetsgivaren att fylla i intygen, säger Anette Ben Naceur. 

Inga böter i nya lagen

I den nya lagen finns bestämmelser som innebär att arbetsgivaren är skyldig att lämna uppgifter till a-kassan, men det finns inget skrivet om straffansvar för arbetsgivare som ignorerar den skyldigheten. Tidigare förslag på böter finns inte med i det nya regelverket.  

Man bedömer att rädslan för böter skulle kunna innebära en risk att arbetsgivarna lämnar mer uppgifter än vi faktiskt behöver, säger Anette Ben Naceur, som delar de farhågorna. 

Dessutom är det oklart vem hos arbetsgivaren som skulle drabbas av böter. 

Anette Ben Naceur påpekar att det finns en möjlighet för lagstiftarna att införa straffansvar i efterhand, om det visar sig att arbetsgivare fortsätter strunta i att lämna arbetsgivarintyg. 

Dörren för böter är väl inte helt stängd, säger hon. 

Inte kört utan intyg

Cecilia Weber tycker att den nya lagen om inkomstbaserad a-kassa låter som en god idé, åtminstone på pappret. Hennes chans att få ut a-kassa, trots arbetsgivarens ovilja att ge henne intyget, är inte helt körd, enligt Anette Ben Naceur. 

Även om medlemmen ger upp gentemot arbetsgivaren, ska hon inte ge upp gentemot a-kassan. Det finns möjlighet att bedöma ersättningsrätten på annat underlag, som exempelvis anställningsavtal och lönespecifikationer. Det går att få ersättning fastän arbetsgivaren trilskas, även om det tar längre tid. säger Anette Ben Naceur. 

Den nya lagen i korthet: 

  • A-kassan ska baseras på inkomst i stället för arbetad tid och inkomst. 
  • Taket på ersättningen kommer att fastställas i en förordning som ännu inte är klar 
  • Nedtrappningen av ersättningen sker snabbare
  • Fler kommer att kunna få ersättning, hur mycket påverkas av medlemstiden i a-kassan.