Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Artikeln skrevs före coronakrisen. Den 30 mars presenterade regeringen och samarbetspartierna ett krispaket, som bland annat innehåller tillfälliga förändringar av a-kassan för att dämpa coronapandemins effekter på arbetsmarknaden.
Läs mer: Fler ska få mer i a-kassa
A-kassan finansieras dels genom den avgift du betalar varje månad, dels genom en del av arbetsgivaravgiften. Delen kallas arbetsmarknadsavgift och har de senaste åren legat på 2,64 procent. Din arbetsgivare betalar alltså 2,64 procent av din lön till staten för att du ska ha ett ekonomiskt skydd om du blir arbetslös.
Läs mer: Allvarliga följder när arbetslösheten stiger
Men bortsett från krisåret 2009 har staten tagit in betydligt mer i avgifter än den haft i utgifter, enligt en uträkning som tjänstemannaorganisationen TCO gjort. 2010 var exempelvis överskottet 22,9 miljarder kronor, åren därpå runt 10 miljarder per år. De senaste åren har överskotten legat på runt 20 miljarder kronor per år. Pengarna används alltså inte till det de var avsedda för utan hamnar i statskassan. För perioden 2007-2018 handlar det om 166 miljarder som politikerna använt till annat.
Mats Essemyr är utredare och a-kasseexpert på TCO. Han anser att överfinansieringen är upprörande.
– Statsmakten tar in pengarna och de går rakt in i statskassan. Det var inte tanken från början. Tanken var att arbetslösheten skulle finansieras med pengarna, säger Mats Essemyr.
Markus Sjöstedt är förbundsjurist på Unionen. Han tycker att överfinansieringen är ett starkt argument för att förbättra a-kassan.
– Alla ska få den försäkring de betalar för. Försäkringstagarna har betalat i en omfattning som borde räcka till ett bättre skydd. Men i stället har de arbetslösas pengar använts till annat. Det gör att fackens medlemmar behöver betala en gång till för att få ett rimligt skydd. De ska inte behöva betala två gånger för samma sak. Så kan vi inte ha det, säger han.
Statsmakten tar in pengarna rakt in i statskassan
Skillnaden mellan en skatt och en avgift är att den förstnämnda betalar man utan tydligt krav på motprestation. En avgift betalar man för att få något tillbaka. När avgiften är högre än det man får tillbaka blir den i praktiken en skatt. Men att kalla skatter för avgifter är inte särskilt klokt, enligt Katarina Fast Lappalainen, universitetslektor på Stockholms universitet och expert på konstitutionell rätt.
– Det framstår som mindre lämpligt att kalla arbetsmarknadsavgiften för en avgift om en stor del av den går rätt in i statskassan. Det är viktigt med legitimitet och förtroende för skattesystemet för människors vilja att betala skatt. Då kan man argumentera för att avgifterna i möjligaste mån bör gå till att finansiera det de är avsedda att finansiera, säger hon.
Även Lars Calmfors, nationalekonom och professor emeritus vid Stockholms universitet, anser att det är fel att kalla avgiften för en avgift. Däremot anser han att staten behöver pengarna.
– Skattenivån behöver enligt min mening vara högre än den är i dag, med tanke på utmaningarna inom exempelvis skola och sjukvård och en åldrande befolkning. Så statskassan behöver nog den överfinansiering som finns för a-kassan. Sedan kan man ju tycka att det inte är så transparent att ta in högre avgifter för arbetslösheten än man behöver och sedan använda pengarna till annat.
Om a-kassan är överfinansierad uppkommer diskussionen om vad pengarna borde gå till. TCO och Unionen anser att de kan användas till att höja taket i a-kassan eller låta pengarna stå kvar som löneutrymme.
– Det här är egentligen löneutrymme i så måtto att om vi inte en gång hade bestämt att vi skulle ha försäkringen, hade facken sagt att vi ska ha de här pengarna. Så att våra medlemmar kan ta en egen försäkring, säger Mats Essemyr.
Arbetsgivarna anser i stället att arbetsgivaravgiften borde sänkas.
– Socialförsäkringen som helhet är överfinansierad. Arbetsgivaravgifterna bör sänkas och återbördas till företagen som pengarna ju tillhör. De bör inte gå till att höja taket i a-kassan eller någon annan del av socialförsäkringen, säger Erik Ageberg, näringspolitisk chef på Företagarna.
Han får medhåll av Andreas Åström, näringspolitisk chef på Almega.
– Om a-kassan är överfinansierad anser vi att det är läge att prioritera sänkta arbetsgivaravgifter innan takhöjningar kommer på tal. De svenska arbetsgivaravgifterna är högst i Europa och innebär en konkurrensnackdel för företagen. Främst för tjänstesektorn som är arbetskraftsintensiv, säger han.
Fotnot: Enligt finansdepartementets beräkningskonvention för 2020 består arbetsgivaravgiften av sex delavgifter. En av dem är arbetsmarknadsavgiften. Delavgiftens storlek bestäms genom en så kallad kalibrering där nivån sätts för att motsvara prognosen för de utgifter som avgiften ska finansiera. Arbetsmarknadsavgiften 2019 uppgick till 2,64 procent.
I dag kan den som är arbetslös som mest få 300 ersättningsdagar från a-kassan. Det motsvarar ungefär 14 månaders arbetslöshet. Men den som är förälder till ett barn under 18 år kan få ytterligare 150 ersättningsdagar. Tanken är att visa extra hänsyn till den arbetssökandes barn och övrig familj.
Från 1 oktober gäller en ny arbetslöshetsförsäkring. I den försvinner de extra 150 dagarna. Som mest kan man alltså få 300 ersättningsdagar, oavsett om man har barn eller inte.
I utredningen som ligger till grund för den nya a-kassan motiveras förändringen med att a-kassan ska vara en omställningsförsäkring. Om föräldrar får 450 ersättningsdagar riskerar det att förlänga deras arbetslöshet, enligt utredningen.
Utredaren anser dessutom att det är fel att en förälder kan få extra ersättningsdagar oavsett om personen har vårdnaden om barnet eller inte.
Tidningen Arbetet har frågat Akademikerförbundet SSR vad de tycker om förändringen.
– Sverige har skrivit under barnkonventionen. Men det här kommer att drabba barnen direkt, barnfattigdomen riskerar att öka när föräldrarnas a-kassa tar slut, säger Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, till Arbetet.
Även Unionen är kritiskt. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver pressekreterare Torbjörn Granrot att ”Unionen är kritiskt till att möjligheten till förlängning av ersättningsperioden har tagits bort för föräldrar, särskilt då ersättningsperioderna samtidigt har gjorts kortare för många.”
Från den 1 oktober gäller nya regler för a-kassan. Den nya lagen ger fler rätt till a-kassa, gör handläggningen enklare och sätter press på arbetslösa genom hårdare nedtrappning av ersättningen.
De nya reglerna gäller för den som blir arbetslös efter den 1 oktober.
Här är de viktigaste förändringarna:
För att få a-kassa måste du uppfylla ett inkomstvillkor. Du ska ha tjänat minst 120 000 kronor före skatt under de 12 månaderna innan du blev arbetslös. Du måste också ha tjänat minst 11 000 kronor per månad under fyra av de månaderna.
Du måste dessutom ha fyllt 20 år för att få a-kassa.
Som längst kan du få a-kassa i 300 dagar. Hur många dagar du får beror på hur många månader du har haft inkomst det senaste året.
Har du haft en inkomst under minst 11 månader får du 300 dagar.
Har du haft en inkomst under 8-10 månader får du 200 dagar.
Har du haft en inkomst under 4-7 månader får du 100 dagar.
Du måste vara medlem i en a-kassa för att få ersättning. Du får 50, 60 eller 80 procent av din tidigare inkomst i a-kassa (upp till taket på 34 000 kronor) beroende på hur länge du har varit medlem.
Har du varit medlem i minst 12 månader får du 80 procent.
Har du varit medlem i minst sex månader får du 60 procent.
Har du varit medlem i 0-5 månader får du 50 procent. Du kan bli medlem när du har blivit arbetslös.
Efter 100 dagar sänks ersättningen med 10 procentenheter. Då kan du maximalt få 70 procent av din tidigare inkomst (upp till taket på 34 000 kronor). Efter ytterligare 100 dagar sänks ersättningen med 5 procentenheter till 65 procent av din tidigare inkomst.
En bugg i IT-systemet har gjort att det går att i inloggat läge gå in ”bakvägen” i ärendehanteringssystemet på Sveriges a-kassor. Information om andra medlemmar, exempelvis adresser, personnummer, telefonnummer, tidigare anställningar och kommande utbetalningar var möjlig för andra att se, vilket Kollega kunde avslöja i december i fjol.
Personuppgifter som alltså har legat öppet för den som vetat hur och var den ska leta.
Efter att buggen blivit känd har flera a-kassor anmält händelsen till Integritetmyndigheten, IMY. Bland annat Pappers dataskyddsombud.
– Det är många delar som är problematiska i det här. Dels vet man inte hur länge buggen funnits i systemet. Dels vet man inte hur många som drabbats, för det finns inga loggar. Det är oseriöst av Sveriges a-kassor att ta det här med lättja, säger Jerker Eliasson, försäkringsansvarig och dataskyddsombud på Pappers a-kassa.
De här uppgifterna potentiellt legat öppna för väldigt många människor under lång tid
Han jämför buggen med läckan i Skolplattformen – Stockholms stads it-tjänst för skolan. Där hittade en förälder med it-utvecklingskunskaper personuppgifter om både lärare och elever i inloggat läge.
– Det här är lika allvarligt. Sveriges a-kassor har pratat om det som att det skulle kräva stora kunskaper inom programmering, vilket jag inte anser påvisat, och faktum är att de här uppgifterna potentiellt legat öppna för väldigt många människor under lång tid vilket också ökat risken, säger Jerker Eliasson.
Han poängterar också att anmälningsplikten gäller till dess att man med säkerhet kan säga att det är osannolikt att incidenten innebär en risk för personers rättigheter.
– Jag bedömer att det inte framkommit någon sådan information.
Även IF-Metalls a-kassa valde att anmäla säkerhetsluckan.
– Det dröjde innan vi fick en klarare bild över vad som hänt. Initialt var informationen att det rörde sig om en bugg i Våra sidor, men sedan återkom Sveriges a-kassor och sa att det även gällde Mina sidor, alltså där a-kassornas medlemmar kan logga in. Vi gjorde en prövning och ansåg att händelsen nådde upp till kriterierna för en sådan personuppgiftsincident som ska anmälas till IMY, säger Dan Jonasson, chefsjurist och dataskyddsombud på IF-Metalls a-kassa.
Unionens a-kassa fick information om problemet den 18 oktober. Men tre månader senare har man fortfarande inte anmält händelsen till IMY. Anledningen är att man inte sett buggen som en säkerhetslucka. Att andra a-kassor har gjort en annan bedömning vill man inte kommentera.
”Vi bedömer att utifrån det vi kan och vet om det så rör det sig inte om en personuppgiftsincident. ” skriver Unionens a-kassas dataskyddsombud Jenny Tidgren i en skriftlig kommentar.
Hur allvarligt ser ni på händelsen?
”Alla IT-incidenter hanteras enligt framtagen rutin.”
Bör man som medlem vara orolig att det har läckt ut uppgifter?
”Nej, det behöver man inte vara.”
Av samtliga 24 a-kassor var det endast fyra som anmälde händelsen till IMY: Pappers, IF-Metall, Hotell och Restaurang och Transport. IMY har än så länge inte vidtagit några åtgärder.
Enligt Viktor Johnsson, som är jurist på IMY, innebär en nedlagd anmälan endast att myndigheten inte kommer att göra något just nu.
– Det innebär inte att en personuppgiftsincident inte har inträffat utan att vi inte kommer att granska där och då. Men det kan fortfarande komma att bli aktuellt med en tillsyn vid ett senare tillfälle.
Skulle IMY välja att granska en incident finns det en handfull åtgärder myndigheten kan tillgripa, exempelvis sanktionsavgifter, varningar, begränsningar och förbud av olika slag.
Enligt Tomas Eriksson, kanslichef på Sveriges a-kassor är sårbarheten i it-systemet nu åtgärdad.
– Exakt vad som gjorts och när kan vi av säkerhetsskäl inte gå närmare in på. Systemen underhålls och utvecklas hela tiden, inte minst inom säkerhetsområdet, säger han.
Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) arbetar för att skydda personuppgifter, till exempel om hälsa och ekonomi, så att de hanteras korrekt och inte hamnar i orätta händer.
IMY:s huvuduppgifter är att
