Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
800 anmälde diskriminering på jobbet
Det är i arbetslivet och i utbildningsväsendet som mest diskriminering sker. Antalet anmälningar om sexuella trakasserier har – trots MeToo – inte ökat. Det visar årsstatistik från Diskrimineringsombudsmannen, DO.
Förra året fick DO in 2 567 anmälningar, vilket är 92 fler än under 2017. Anmälningarna rörde i de flesta fall upplevd diskriminering inom arbetslivet, totalt 807 stycken, samt utbildningsområdet.
I likhet med tidigare år dominerade anmälningar om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning eller etnisk tillhörighet. Även kön eller ålder är kategorier med många anmälningar.
– Mönstret om vad som anmäls och på vilka grunder står sig år efter år. Vi är försiktiga med att dra för stora växlar på statistiken för vi vet att det är en liten den av den upplevda diskrimineringen som anmäls och att det finns ett stort mörkertal, säger utredaren Katarina Rouane.
Det är inte ovanligt att en anmälare uppger att diskrimineringen de upplevt haft samband med fler än en diskrimineringsgrund, bland annat syns ett samband mellan etnisk tillhörighet och religion. Könsfördelningen mellan män och kvinnor var, precis som tidigare år, jämn bland de som anmäler.
Enligt DO går det inte att se någon ökning av antalet anmälningar om sexuella trakasserier, trots den ökade uppmärksamheten med anledning av #MeToo. Under 2018 fick DO in sammanlagt 197 anmälningar om sexuella trakasserier, varav flertalet rör utbildningsområdet. Det är ungefär samma nivå som tidigare år.
– En del är att den som upplevt sig sexuellt trakasserad i första hand ska vända sig till sitt fackförbund och till oss om man inte är med i facket. Men även här finns ett stort mörkertal, vi tolkar inte dessa siffor som att problemen har minskat, säger Katarina Rouane.
Under 2018 inleddes 51 granskningar utifrån de anmälningar som inkommit. Det är 14 färre än under året dessförinnan. DO har det gångna året valt att prioritera den allmänna tillsynen, alltså där myndigheten granskar arbetsgivarnas förebyggande arbete, enligt Katarina Rouane.
– Vi tror att det förebyggande arbetet, att nå ut med information för att stödja arbetsgivare att göra rätt, är effektivare. Att vi samtidigt inlett färre särskilda tillsyner har lett till att vi tagit färre ärende till domstol, det hänger ihop, säger hon.
DO-anmälningar 2018
2 567 anmälningarna, varav 807 om arbetslivet. Av dessa anmälningar rörde etnisk tillhörighet (254), kön (170), ålder (151), funktionsnedsättning (145), religion eller annan trosuppfattning. (52) och könsidentitet (18).
Diskrimineringsgrunden fördelades på funktionsnedsättning (740), etnisk tillhörighet (734), kön (386), ålder (305), religion (146), missgynnande i samband med föräldraledighet (85), könsidentitet (68).
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Berättade att hon var gravid – blev av med jobbet
En provanställd kvinna berättade för chefen att hon var gravid. Då blev hon av med jobbet och anklagad för att ha lämnat oriktiga uppgifter. Nu stämmer Unionen företaget och kräver 120 000 kronor i skadestånd.
Kvinnan fick jobb som administratör på ett grossistföretag. Anställningen inleddes med sex månaders provanställning.
På sin andra dag på jobbet satt hon och chefen och pratade och chefen frågade om hon hade några barn. Kvinnan svarade att hon hade ett, varpå chefen svarade att han hoppades att hon inte var gravid. När hon uppgav att hon faktiskt var det sa chefen att han var ledsen och besviken och kallade på den person som gjort anställningsintervjun med kvinnan.
Försökte få kvinnan att säga upp sig
Tillsammans försökte de få kvinnan att säga upp sig, med motiveringen att det inte var lönsamt för företaget att anställa någon som bara kunde jobba några månader. När kvinnan inte ville det skrev de ett dokument som de kallade ”Uppsägning på grund av oriktiga uppgifter”. I det stod att företaget sa upp kvinnan med omedelbar verkan på grund av att hon lämnat oriktiga uppgifter. Hon skrev under och lämnade arbetsplatsen.
Nu har Unionen stämt företaget och kräver 120 000 kronor i skadestånd för brott mot diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen. Förbundet kräver ytterligare 35 000 kronor för brott mot lagen om anställningsskydd och semesterlagen.
Sofia Tot är förbundsjurist på Unionen och den som företräder kvinnan. Hon tycker att det är uppenbart att kvinnan blev uppsagd på grund av graviditeten.
– Bara det att det finns ett tidsmässigt samband på ungefär en timma från det att kvinnan berättar att hon är gravid tills hon blir uppsagd tyder på att det är graviditeten som är anledningen. Vi har heller inte fått några andra skäl från arbetsgivaren, säger hon.
Kan arbetsgivare hävda att någon lämnat oriktiga uppgifter vid anställningsintervjun?
– Arbetsgivaren är fri att avsluta en provanställning utan att ange skäl så länge beslutet inte grundas på diskriminerande omständigheter. Finns en sådan misstanke måste arbetsgivaren på ett övertygande sätt visa att en annan omständighet än diskrimineringsgrunden varit helt styrande, säger Sofia Tot.
Man måste inte berätta att man är gravid
En anställd måste inte berätta för arbetsgivaren att hon är gravid. Den som vill vara föräldraledig måste dock berätta det minst två månader i förväg.
Kan du förstå att en arbetsgivare tycker att det är jobbigt att anställda någon som kort efter anställningen ska vara föräldraledig?
– Ja, men man måste förhålla sig till de lagar vi har när man väljer att anställa. När man anställer någon finns alltid en risk att personen inte blir kvar. Personer kan exempelvis bli sjuka, börja studera, säga upp sig eller flytta.
