Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

10 tips för en lyckad kickoff

Snart återvänder många av oss till kontoret även om mycket lär kännas ovant. En nyckel till en lyckad omstart kan vara en välorganiserad kickoff.
Publicerad 14 september 2021, kl 09:23
Dags för teambuilding? Illustration: Mia Nilsson

Början av hösten brukar vara högsäsong för kickoff-evenemang. I år är denna period extra speciell då många återvänder till sina ordinarie arbetsplatser efter att ha arbetat hemifrån väldigt länge. Några har kanske varit sjuka, skilt sig, fått barn, bytt arbetsuppgifter eller mist nära och kära.

Kort sagt kan mycket ha hänt i våra arbetskamraters liv, händelser man kanske inte velat ta upp via skärm. Och nu ska alla återvända och ta vid där man slutade. Det är inte konstigt om chefer funderar över bästa sättet att få ihop sitt team på nytt, kanske med en kickoff.

– Vi märker redan nu att suget är stort efter att mötas och att man längtar efter att träffa kollegorna igen. Fokus är på umgänge, att uppleva saker tillsammans och att lära känna varandra igen efter att i många fall inte ha setts på över ett år, säger Bibi Rydbacken, marknads- och kommunikationschef på organisationen Svenska Möten.

Hon menar att syftet med en kickoff inte bara är att förankra verksamheten hos alla medarbetare utan också att bygga och fördjupa relationer bland deltagarna.

– När vi bygger relationer, skapar vi den så viktiga lagkänslan och tilliten till våra kollegor. Det är kittet som gör oss till ett ”vi”. Ju bättre relationer, desto lättare blir det att förstå och läsa av varandra, vilket i sin tur skapar utrymme för kreativitet och problemlösning.

Chefer bör ta tillfället i akt att tänka lite större och bredare inför denna speciella kickoff i pandemins kölvatten.

– Låt dina medarbetare umgås och lära känna varandra på nytt genom att uppleva saker tillsammans. Tillåt mycket tid och luft i agendan för umgänge och kanske lite mindre tid för powerpoint-presentationer, säger Bibi Rydbacken.

Samtidigt är hon medveten om att det kan finnas medarbetare som fortfarande tvekar inför att träffas fysiskt.

– Det gäller att vara tydlig med vilka åtgärder som vidtas ur smittsäkerhetssynpunkt, så att alla känner sig bekväma med situationen.

Ett annat alternativ är att hålla kickoffen utomhus eller att vissa medarbetare deltar digitalt.

– Digitala hjälpmedel är bra på många sätt, exempelvis genom att en inspirationstalare kan vara med via länk. Men om syftet är att bygga lag är det alltid bäst att alla deltagare är med på lika villkor. Men det är förstås bättre att någon är med digitalt på delar av mötet, än att man inte är med alls.

Text: Katarina Markiewicz

Så fixar du kickoffen

1. Tydligt syfte och mål. Tänk igenom innan vad slutresultatet ska bli och planera upplägg och innehåll därefter.

2. Välj plats, miljö och inramning. Platsen är viktig, den sätter tonen och stämningen för kickoffen. Det blir en annan stämning om man sitter i saccosäckar, sitter runt en lägereld utomhus eller ligger i hängmattor i stället för att vara i ett traditionellt mötesrum.

3. Involvera deltagarna. Envägskommunikation i form av en lång powerpointpresentation av chefen gör ingen glad. Engagera i stället deltagarna, exempelvis genom att ge dem en uppgift att förbereda inför kickoffen.

4. Välj rätt aktiviteter. som speglar ditt syfte och mål. Är tanken att lära känna varandra, fundera på någon typ av samarbetsövning, exempelvis att laga mat tillsammans.

5. Struktur och kultur. Är det en kickoff med övernattning? skicka ut datum så tidigt som möjligt så att deltagarna kan planera in det.

6. Tydlig kallelse. Var klar med hur deltagarna behöver förbereda sig och vilken klädkod som gäller. Klädkoden är en artighet gentemot deltagarna. Ingen vill komma i jeans på kvällen och upptäcka att alla andra är uppklädda.

7. Ha gemensamma spelregler. Till exempel att mobilen ska läggas undan och att alla ska komma i tid.

8. Dela upp pauserna. Ha en separat mejl- och mobildel av pausen och en social del. Annars riskerar fikarasten att bli enbart en mobilrast som tar bort syftet med att träffas fysiskt.

9. Inkludera alla. Tänk igenom övningar och arbetspass så att alla blir med på tåget. Bjud aktivt in de mer tystlåtna. Ordna exempelvis inte bergsklättring som aktivitet om det finns personer i gruppen som har fysiska begränsningar eller funktionshinder. Välj inte heller ett quiz om svenska schlagers om någon av medarbetarna inte har växt upp i Sverige.

10. Följ upp. Glöm inte att efteråt fråga: ”Vad var bra och vad kan vi göra bättre nästa gång?”

Ledarskap

Chefer behöver ångest

Starka kulturupplevelser som förvirrar och skakar om – det är vad ledare behöver för att bli bättre. Allt enligt ledarskapsmetoden Schibbolet.
Publicerad 24 april 2024, kl 06:01
En stressad chef vid sitt skrivbord med huvudet i händerna.
Mätbar effekt - Schibbolet ger bättre chefer och mindre stress. Metoden utvecklar ledarskapet med poesi och kaos. Foto: Colourbox.

Ledarskapsträning från helvetet. Chefskurs med Kafka. Ett stålbad fyllt med poesi och musik. Så skulle nog den udda och utmanande Schibboletmetoden lite förenklat kunna beskrivas. Konceptet går ut på att utsätta chefer för ett känslomässigt kaos – med hjälp av kultur. Med omstörtande musik och poesi ska deltagarna skakas om – ja, till och med chockas. Något som i sin tur leder till att man kan stanna upp, reflektera, ompröva och därigenom öva sin omdömesförmåga. 

Ur denna medvetna träning växer så småningom ett mer ansvarstagande och genomtänkt ledarskap. 

– Schibbolet är menat som en guide till livets komplexitet. Att vara ledare och utveckla andra människor är något djupt allvarligt. Det är ett stort ansvar att ha en genomgripande påverkan på andra människors liv, säger Julia Romanowska, medicine doktor, konstnär, programmerare och initiativtagare till metoden. 

Schibbolet handlar om att utveckla ledarskap på omvägar som inte handlar om ledarskap. I stället är det, via kultur, en djupdykning ned i de existentiella frågornas bråddjup, vilket syftar till att väcka medkänsla, etiska insikter och nå egen mognad. 

Frustration födde Schibbolet

Julia Romanowska har själv varit chef och har dessutom ett förflutet som organisations- och ledarskapsutvecklare. Schibboletexperimentet växte fram ur hennes egen tilltagande frustration över många utbildningars ytliga och förenklade syn på ledarskap.

 – Efter hand insåg jag att ledarskapsutbildningarna var infantiliserande och dessutom ofta saknade vetenskaplig grund. Jag ville skapa en motbild till de standardiserade mallar och verktyg som erbjuder förenklade lösningar men inte kan hantera svårare frågor. Möjligtvis kan de fungera för helt oproblematiska verksamheter, säger hon. 

Men hur går det här ihop? Att utveckla chefer med hjälp av kultur kan väl knappast vara vetenskapligt utan snarare ganska flummigt? Och fungerar det verkligen att utveckla ett bättre ledarskap med ångestupplevelser? Jadå, menar Julia Romanowska och hänvisar till sin studie med mätbara och statistiskt belagda effekter. Resultatet visar att både cheferna själva och deras medarbetare mådde mentalt bättre och var mindre stressade efter att ha deltagit i Schibboletprogrammet, jämfört med dem som hade deltagit i en traditionell ledarskapsutbildning. 

Från makt till medkänsla

I studien ingick 200 medarbetare, varav 50 chefer, från olika branscher. De delades slumpmässigt in i två grupper. Den ena fick se tolv Schibboletföreställningar med poesi och musik. Den andra gruppen gick en traditionell ledarskapsutbildning arrangerad av Försvarsmakten, liknande dem som Julia Romanowska själv har hållit tidigare. 

Studien pågick under ett år och under tiden utvärderades cheferna samt deras medarbetare. Julia Romanowska följde upp psykologiska, sociala och biologiska aspekter även efteråt. Bland annat undersöktes psykologiska faktorer som mental hälsa och utmattningssyndrom. 

De psykosociala aspekterna fokuserade på hur cheferna hanterade konflikter, kränkningar och liknande, samt i vilken utsträckning ledarna använde sig av undvikande strategier. Även självkänsla skattades. Den biologiska faktorn var nivåerna av hormonet DHEA-S, som är viktigt för motståndskraft och kroppens förmåga att skydda sig mot infektioner och skadlig stress. 

Utvärderingen visade att medarbetarna till chefer som hade gått den traditionella ledarskapsutbildningen mådde sämre och var mer stressade än dem i Schibboletgruppen. Paradoxalt nog uppfattade sig ändå de cheferna själva som bättre ledare.

I Schibboletgruppen var det tvärtom. Medarbetarna skattade chefernas ledarskap högre. Den långsiktiga uppföljningen visade också att Schibboletgruppen mådde bättre, var energiska och mindre stressade. 

– En förklaring är att cheferna som deltagit i Schibbolet-konceptet fick ett annat sätt att se på sig själva och blev mer självrannsakande, ödmjuka och mindre egocentriska, vilket också gynnar deras medarbetare. 

Viktiga insikter kräver mod

Julia Romanowska menar att tonvikten i traditionella ledarskapsutbildningar ligger på makt, kontroll, manipulerande styrmedel och, inte minst, att pumpa upp det egna egot. Vilket inte gynnar självreflektion. Schibbolet går på tvärs och banar i stället väg för ett reflekterat ledarskap, som inte är självcentrerat utan fokuserar på de människor man möter. Riktningen går alltså inte från ledarens styrande strategier till omgivningen utan åt andra hållet. Ansvar och moraliska överväganden är genomgående teman.

 – Det sker en förskjutning hos deltagarna från att tänka i termer av makt, till att tänka i termer av eget ansvar. Vi måste ställa oss nya frågor när det gäller ledarskapsutveckling. Och det kräver förståelse för människans villkor, inklusive de mörka sidorna. Vägen till viktiga insikter är alltid både krävande och skrämmande. Men livsnödvändig, säger Julia Romanowska.

Text: Gertrud Dahlberg

UPPLEVELSER GER REFLEKTION

  • Det hebreiska ordet ”schibbolet” kan översättas med ”det som bär frö” eller ”prövosten”. 
  • Julia Romanowska har utvecklat Schibbolet till konstnärliga föreställningar där textfragment om ondska, lidande och katastrof läses upp. Ibland till musik. Syftet är väcka starka känslor och skaka om – vilket ska leda till eftertanke och en känsla av eget ansvarstagande. Metoden innebär en både svårfångad och mödosam mognadsprocess som möjliggör växande. 
  • I boken Schibboleteffekten – ledarskap, konsten och människans ansvar ger Julia Romanowska en sammanfattning av sin doktorsavhandling och sina forskningsresultat