Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

10 tips för en lyckad kickoff

Snart återvänder många av oss till kontoret även om mycket lär kännas ovant. En nyckel till en lyckad omstart kan vara en välorganiserad kickoff.
Publicerad
Dags för teambuilding? Illustration: Mia Nilsson

Början av hösten brukar vara högsäsong för kickoff-evenemang. I år är denna period extra speciell då många återvänder till sina ordinarie arbetsplatser efter att ha arbetat hemifrån väldigt länge. Några har kanske varit sjuka, skilt sig, fått barn, bytt arbetsuppgifter eller mist nära och kära.

Kort sagt kan mycket ha hänt i våra arbetskamraters liv, händelser man kanske inte velat ta upp via skärm. Och nu ska alla återvända och ta vid där man slutade. Det är inte konstigt om chefer funderar över bästa sättet att få ihop sitt team på nytt, kanske med en kickoff.

– Vi märker redan nu att suget är stort efter att mötas och att man längtar efter att träffa kollegorna igen. Fokus är på umgänge, att uppleva saker tillsammans och att lära känna varandra igen efter att i många fall inte ha setts på över ett år, säger Bibi Rydbacken, marknads- och kommunikationschef på organisationen Svenska Möten.

Hon menar att syftet med en kickoff inte bara är att förankra verksamheten hos alla medarbetare utan också att bygga och fördjupa relationer bland deltagarna.

– När vi bygger relationer, skapar vi den så viktiga lagkänslan och tilliten till våra kollegor. Det är kittet som gör oss till ett ”vi”. Ju bättre relationer, desto lättare blir det att förstå och läsa av varandra, vilket i sin tur skapar utrymme för kreativitet och problemlösning.

Chefer bör ta tillfället i akt att tänka lite större och bredare inför denna speciella kickoff i pandemins kölvatten.

– Låt dina medarbetare umgås och lära känna varandra på nytt genom att uppleva saker tillsammans. Tillåt mycket tid och luft i agendan för umgänge och kanske lite mindre tid för powerpoint-presentationer, säger Bibi Rydbacken.

Samtidigt är hon medveten om att det kan finnas medarbetare som fortfarande tvekar inför att träffas fysiskt.

– Det gäller att vara tydlig med vilka åtgärder som vidtas ur smittsäkerhetssynpunkt, så att alla känner sig bekväma med situationen.

Ett annat alternativ är att hålla kickoffen utomhus eller att vissa medarbetare deltar digitalt.

– Digitala hjälpmedel är bra på många sätt, exempelvis genom att en inspirationstalare kan vara med via länk. Men om syftet är att bygga lag är det alltid bäst att alla deltagare är med på lika villkor. Men det är förstås bättre att någon är med digitalt på delar av mötet, än att man inte är med alls.

Text: Katarina Markiewicz

Så fixar du kickoffen

1. Tydligt syfte och mål. Tänk igenom innan vad slutresultatet ska bli och planera upplägg och innehåll därefter.

2. Välj plats, miljö och inramning. Platsen är viktig, den sätter tonen och stämningen för kickoffen. Det blir en annan stämning om man sitter i saccosäckar, sitter runt en lägereld utomhus eller ligger i hängmattor i stället för att vara i ett traditionellt mötesrum.

3. Involvera deltagarna. Envägskommunikation i form av en lång powerpointpresentation av chefen gör ingen glad. Engagera i stället deltagarna, exempelvis genom att ge dem en uppgift att förbereda inför kickoffen.

4. Välj rätt aktiviteter. som speglar ditt syfte och mål. Är tanken att lära känna varandra, fundera på någon typ av samarbetsövning, exempelvis att laga mat tillsammans.

5. Struktur och kultur. Är det en kickoff med övernattning? skicka ut datum så tidigt som möjligt så att deltagarna kan planera in det.

6. Tydlig kallelse. Var klar med hur deltagarna behöver förbereda sig och vilken klädkod som gäller. Klädkoden är en artighet gentemot deltagarna. Ingen vill komma i jeans på kvällen och upptäcka att alla andra är uppklädda.

7. Ha gemensamma spelregler. Till exempel att mobilen ska läggas undan och att alla ska komma i tid.

8. Dela upp pauserna. Ha en separat mejl- och mobildel av pausen och en social del. Annars riskerar fikarasten att bli enbart en mobilrast som tar bort syftet med att träffas fysiskt.

9. Inkludera alla. Tänk igenom övningar och arbetspass så att alla blir med på tåget. Bjud aktivt in de mer tystlåtna. Ordna exempelvis inte bergsklättring som aktivitet om det finns personer i gruppen som har fysiska begränsningar eller funktionshinder. Välj inte heller ett quiz om svenska schlagers om någon av medarbetarna inte har växt upp i Sverige.

10. Följ upp. Glöm inte att efteråt fråga: ”Vad var bra och vad kan vi göra bättre nästa gång?”

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Chefer stressas av flexkontor: ”Som att stå på en scen”

Aktivitetsbaserade kontor pressar chefer i deras ledarskap. De får till exempel svårare att sköta personalärenden diskret. Det visar ny forskning från Umeå.
Elisabeth Brising, Ola Rennstam Publicerad 4 maj 2026, kl 06:01
Kontorsmiljö utan avskilda rum, med flera arbetsplatser nära varandra och personer som rör sig i lokalen.
Aktivitetsbaserade kontor förändrar ledarskapet för chefer utan fasta platser. I studien beskriver chefer hur synlighet, störningar och brist på avskildhet påverkar arbetsmiljön. Foto: Colourbox

Svenska forskare har studerat hur ledarskapet förändrades när 33 chefer började arbeta i aktivitetsbaserade kontor, utan fasta platser. Resultatet visar att de nya kontoren förändrar ledarskapet och kan skapa stress.

Anita Pettersson-Strömbäck
Anita Pettersson-Strömbäck. Foto: Umeå universitet

– Chefer riskerar att blotta känsliga ärenden och att bli störda hela tiden, säger Anita Pettersson-Strömbäck, lektor vid institutionen för psykologi vid Umeå universitet och en av forskarna i studien. 

Öppna flexkontor gör chefens svåra samtal synliga

Många chefer hon studerat tycker att bristen på diskretion är ett stort problem. De kände att de ledde som ”på en scen” i det öppna flexkontoret.  

– Om chefen Julia behöver prata med Romeo om något konfidentiellt ärende syns det när chefen hämtar honom. Att bara stänga dörren om sig går inte längre, säger Anita Pettersson-Strömbäck. 

Strategierna: annan våning – eller jobba ikapp hemma

Synligheten i ett öppet landskap gör det också svårt att jobba med medarbetarärenden på datorn bredvid dem det gäller. För att lösa problemet hade cheferna olika strategier. Vissa gömde sig längst bort på ett annat våningsplan. Andra brukade jobba över hemma på kvällen.

– Då finns det en risk att det blir väldigt gränslöst arbete, säger Anita Pettersson-Strömbäck

Svårare stötta anställda med särskilda behov

Cheferna uttryckte att de hade fått svårare att stötta medarbetare med särskilt behov av mer avskildhet, eftersom de inte hade mandat att ordna enskilda rum. 

De berättade också om svårigheter att lyfta sina problem med sina överordnande.

Chefer pressas att vara lojala med beslut som skaver

– Man upplevde krav på att vara lojal med beslut från arbetsgivaren. De var tvungna att försvara ett organisatoriskt beslut som de egentligen inte stod för. Det blev ett skav och ett moraliskt dilemma. 

Vad behöver chefer få för stöd när de ska börja jobba aktivitetsbaserat?

– De måste kanske köpa konceptet, men de behöver få lyfta vad som inte blir bra utan att betraktas som illojala. Det är inte bara ett fastighetsprojekt. Du måste ha ett jättebra teknikstöd, digitala rutiner och prata spelregler. Man måste verkligen tänka sig för och stödja cheferna i det här. 

Forskaren: Egna platser i flexkontor är inget problem

De flesta på aktivitetsbaserade kontor hittar ”egna” platser och sitter gärna ihop med sina team. Det tycker Anita Pettersson-Strömbäck inte är ett problem.

– Vi är sociala djur och vi behöver ha trygga, pålitliga relationer till andra. I de fall man inte sitter ihop finns det en risk att man känner mindre gemenskap.

Cheferna får jobba mer för gemenskapen

En del chefer ser till att ha incheckning varje måndag och utcheckning med fika varje fredag. 

På samma sätt som distansarbete kan flexkontor göra det knepigare som chef att se alla i gruppen. Det är svårare att upptäcka medarbetare som mår dåligt eller inte levererar. 

Samtidigt tycker Anita Pettersson-Strömbäck inte man ska döma ut metoden. Flexkontor behövs för att spara på resurser och stora kontorslandskap med fasta platser är ännu sämre för arbetsmiljön, enligt studier. 

Forskarna: Risker med flexkontor 

1. Svårare att sköta diskreta personalärenden. 

2. Risk att blotta konfidentiella uppgifter vid datorn. 

3. Hög risk att bli störd, svårare att göra uppgifter som kräver fokus. 

4. Svårt att hjälpa medarbetare med särskilt behov av eget rum. 

5. Risk för diskriminering av personer med särskilda behov vid rekryteringar – om miljön inte kan anpassas. 

6. Att ge vissa eget rum kan peka ut dem och skapa avundsjuka. 

7. Svårt att få gehör för utmaningar hos chefer högre upp. Upplevda krav på att av kostnadsskäl vara lojal uppåt och inte lyfta problem. 

8. Ökad stress om arbetet flyttar till hemmet och görs på övertid.

Källa: Anita Pettersson-Strömbäck och studien Navigating productivity dilemmas and conflicting loyalties in activity-based flexible offices - A qualitative study of managers' perspectives and coping strategies

ENKÄT: Har flexkontor lett till problem?


Mohsen Asgari, säljchef Simployer. 

– Jag är ett stort fan av öppna kontorsytor, det passar hybridarbete. Men jag önskar att vi hade fasta platser för då skulle mitt team kunna sitta tillsammans. Nu kan vi hamna på olika ställen i huset. Kommer man sent får man sitta med folk från andra avdelningar, vilket i och för sig också kan vara bra. Men för vissa uppgifter och funktioner vill man bygga gemenskap.

– Det största problemet är att man blir avbruten hela tiden, men man kan ju ta på sig hörlurar. Jag saknar inte eget rum. För 20 år sedan satt jag i en glasbox mitt på kontoret, det var en sorglig tillvaro.
 

Anna Lennmark, HR-ansvarig Great Place to Work. 

– Jag trivs väldigt bra med aktivitetsbaserat. Vissa dagar blir det fullt på kontoret och då kan man sätta sig på andra ställen i huset. Det finns tysta zoner och ska jag som chef ha ett känsligt samtal bokar jag ett rum.

– När någon verkligen måste fokusera på en uppgift jobbar den oftast hemifrån. Men vårt företag är inriktat på arbetsplatskultur och ibland man måste ju ses också.

– Förr, med egna platser i öppet landskap, kunde man sätta sin prägel på skrivbordet med foton, det kan jag sakna. Men fördelarna överväger.
 
 

Stefan Fredriksonaffärsområdeschef HR-Nytt. 

– Konceptet är bra, men det blir lätt att alla sätter sig på samma plats ändå. Ibland skulle jag vilja röra om lite i grytan. Samtidigt är jag själv kluven – 60 procent av min arbetstid önskar jag att jag hade en fast plats och alltid kunde ha mina saker framme och inte behöva ta in och ut dem varje dag. Men det beror lite på arbetsuppgifterna.

– Som jag ser det behöver man sitta ihop med dem man jobbar med för att komma framåt i projekt.