Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Vobbar för att hinna jobba

Två av fem tjänstemän vobbar i stället för att vabba när barnen är sjuka. De flesta gör det för att hinna med sina arbetsuppgifter. Det visar Unionens årliga undersökning om vabb och vobb.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Många privatanställda tjänstemän jobbar hemifrån när barnen är sjuka för att hinna med sina arbetsuppgifter. Colourbox

Februari har fått öknamnet vabruari eftersom vabbandet är rekordhögt så här års. Men i takt med att arbetslivet blir alltmer flexibelt har det blivit vanligare att vobba, det vill säga jobba hemifrån med bibehållen lön samtidigt som man vårdar sitt sjuka barn, i stället för att vabba.

Enligt Unionens vobb-undersökning för 2016 brukar 40 procent av tjänstemän i privat sektor alltid eller ofta vobba i stället för att vabba, vilket är en ökning från 2015.

Martin Linder, Unionens förbundsordförande, tror att ökningen framför allt beror på att möjligheten att jobba på distans ökar och därmed även möjligheten att vobba i stället för att vabba. Nio av tio i undersökningen svarar att de helt eller delvis kan utföra sitt arbete utanför jobbet.

– Det är säkert så att vi har en viss eftersläpning i att reglera på vilket sätt man ska kunna vara frånvarande i olika situationer och vilka krav på tillgänglighet som verksamheten kan ställa på en, säger Martin Linder.

Hela 73 procent av dem som jobbar hemifrån när barnen är sjuka gör det för att hinna med sina arbetsuppgifter. Nästan lika många uppger att det är för att de inte har någon kollega att lämna över sina arbetsuppgifter till.

– Det är inte så att det är uttalade krav. Det handlar snarare om att det finns situationer där man tycker att det passar att jobba hemifrån på sina egna villkor. Ganska många säger att de skulle vilja slippa vobba men deras arbetsuppgifter ligger kvar när de kommer tillbaka om de inte löser det på egen hand.

– Att vobba ska vara en möjlighet och inte ett tvång.

För att komma till rätta med problemet tror Martin Linder att det är viktigt att få igång en diskussion på arbetsplatsen om hur man ska förhålla sig till varandra när någon är borta från jobbet. Dessutom behövs en mer strukturerad diskussion mellan Unionen och arbetsgivaren.

– Att människor som är anställda på ett företag har barn är naturligt och att de barnen ibland blir sjuka är inget oförutsett utan något man kan planera för. Det gäller att få till en mer mogen och realistisk situation om hur vi ska göra när någon är hemma med sjuka barn.

Enligt Unionen är det viktigt att ta fram riktlinjer och rutiner för vad som förväntas av en i samband med frånvaro. Till exempel hur arbetsuppgifter ska skötas när någon anställd är borta från jobbet eller hur tillgänglig man kan kräva att en person ska vara.

Trots att de flesta som är gifta eller sambos uppger att de försöker turas om att vara hemma när barnet är sjukt är det vanligare att det är mammorna som vabbar. Bland dem som har en partner som vabbar mer än en själv säger de flesta att det är av ekonomiska skäl eller på grund av arbetsbelastning. På tredje plats kommer möjligheten att kunna jobba hemifrån.

Undersökningen visar att det är ännu vanligare bland chefer att välja vobb framför vabb. Dessutom är chefer sämre på att dela vabbandet och vobbandet med sina partners än icke-chefer.

Martin Linder poängterar att även chefer behöver kunna vara borta från jobbet och ha någon att lasta över ansvar och arbetsuppgifter på.

Så hur gör Unionens förbundsordförande själv när barnen är sjuka?

– Jag har ganska små barn och att barnen blir sjuka är något jag lever med. Det är bara att konstatera att i en sådan roll som jag har är det väldigt svårt att göra sig otillgänglig eller att helt koppla bort jobbet. Å andra sidan har man som förbundsordförande i Unionen förmånen att ha väldigt många som kan hoppa in och göra uppgifter åt en, så jag har nog bättre förutsättningar för avlastning än man har som mellan- eller gruppchef med väldigt mycket ansvar på ett företag.

Vobb & vabb

Vobba – att jobba hemifrån med bibehållen lön samtidigt som man vårdar sjukt barn.

Vabba – hemma från jobbet (utan att jobba) för vård av sjukt barn med ersättning från Försäkringskassan.

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Unionen. Frågorna har ställts till tjänstemän inom privat sektor, med barn i åldrarna noll till elva år, under november och december förra året. Totalt omfattar undersökningen 2 046 intervjuer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Många chefer positiva till kortare arbetstid

Kortare arbetstid skulle inte påverka chefernas arbetsbelastning. Det tror 6 av 10 chefer. Samtidigt befarar många att det blir svårare att nå uppsatta mål. Det visar en undersökning som Chef & Karriär har gjort.
David Österberg Publicerad 16 december 2024, kl 13:04
Kortare arbetstid. Till vänster en man som kollar klockan framför sin dator. Till höger en kvinna med fötterna på skrivbordet.
En Novusundersökning som Kollegas systertidning Chef & Karriär låtit göra visar att 59 % av cheferna tror att kortare arbetstid inte skulle påverka deras arbetsbelastning, men många oroar sig för att det blir svårare att nå uppsatta mål. Foto: Colourbox.

Kortare arbetstid har seglat upp som en het fråga i avtalsrörelsen. Därför har tidningen Chef & Karriär gjort en Novusundersökning om chefernas syn på kortare arbetstid. Här är några av resultaten ur undersökningen.

 

Hur tror du att kortare arbetstid skulle påverka din arbetsbelastning som chef?

Oförändrad: 59 procent.

Ökad: 33 procent.

Minskad: 8 procent.

Vilka konsekvenser skulle kortare arbetstid få för dig i din roll som chef?

Svårare att nå uppsatta mål: 42 procent.

Ökad otydlighet om medarbetare är i tjänst eller ej: 20 procent.

Svårare att kommunicera med medarbetare: 18 procent.

Vilka konsekvenser tror du att kortare arbetstid skulle få för verksamheten?

Oförändrad produktivitet: 38 procent.

Svårare att nå de uppsatta målen: 27 procent.

Ökad produktivitet: 26 procent.

Minskad produktivitet: 21 procent.

Lättare att nå de uppsatta målen: 13 procent.

Hur skulle du upprätthålla produktiviteten vid kortare arbetstid?

Införa nya arbetssätt i organisationen: 60 procent.

Medarbetarna skulle få uträtta lika mycket som tidigare: 31 procent.

Ökad bemanning: 26 procent.

Se över affärsmodellen: 24 procent.