Hoppa till huvudinnehåll
Varsel

Lockout – så funkar det

När facken varslar om strejk kan arbetsgivarna svara med lockout och därmed stänga ute anställda från arbetsplatsen. Kollega reder ut hur stridsåtgärden fungerar.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2016, kl 13:32
Colourbox
Om din arbetsgivare tar till lockout får man ingen ersättning för förlorad lön om man inte är med i facket. Colourbox

Om ett fackförbund utlyst strejk för en del av arbetsstyrkan kan arbetsgivaren svara med en så kallad lockout. Det är upp till arbetsgivarsidan att avgöra om lockouten ska omfatta hela eller delar av personalen, det går alltså att undanta enskilda medarbetare eller avdelningar. Varseltiden är sju arbetsdagar, precis som när facken varslar om strejk.

Kan drabba oorganiserade
Lockout kan vara kostsamt för företaget eftersom det ofta innebär att produktionen ligger helt nere, samtidigt blir det en stor utgift för facket som då måste betala konfliktersättning till de lockoutade.
Det är endast de som är medlemmar i ett fackförbund som är berättigade till ekonomiskt stöd från facket vid strejk eller lockout. Den som är oorganiserad kan alltså gå miste om lön om arbetsgivaren varslar om lockout.

Ovanligt konfliktvapen
De senaste åren har lockout blivit mindre aktuellt för arbetsgivare eftersom de svenska fackförbunden har byggt upp ordentliga reserver för att klara av det ekonomiskt. 2014 hade Unionen 7,7 miljarder i sin strejkkassa. Dessutom har allt fler branscher blivit mer internationellt konkurrensutsatta och stridsåtgärden därför blivit alltför kostsam för företagen. Att Almega skulle varsla om lockout bedöms, enligt de experter Kollega talat med, inte särskilt sannolikt i nuläget.

Observera att det är möjligt att bli medlem i Unionen ända fram tills strejkvarslet träder i kraft måndagen den 18 april och därmed bli berättigad till ersättning. Däremot finns en karenstid på tre månader då Unionen inte företräder nya medlemmar.

Varsel

Betydligt fler varsel – men ljusglimtar finns

Under de första tio dagarna i februari ökade antalet varsel dramatiskt. Men Tobias Brännemo, Unionens chefsekonom, tror inte att den utvecklingen kommer att fortsätta.
David Österberg Publicerad 15 februari 2023, kl 09:42
Människor i bakgrunden. I förgrunden e nskylt för Arbetsförmedlingen.
Under de första tio dagarna i februari tog Arbetsförmedlingen emot 13 000 varsel. Foto: Johan Nilsson / TT.

Artikeln har uppdaterats den 16 februari med en förklaring till varselsiffrorna.

Efter pandemin var arbetsmarknaden i Sverige stark. Förra året var antalet uppsagda tjänstemän lägre än på 17 år, enligt statistik från omställningsorganisationen TRR. Men under hösten kom de första tecknen på en försvagning när antalet varsel ökade.

Det var ingen dramatisk ökning, utan en återgång till mer normala varseltal från en väldigt låg nivå. Historiskt brukar vi ha mellan 4 000 och 5 000 varsel i månaden och så var det också i januari, säger Tobias Brännemo, Unionens chefsekonom.

Men nu ser läget betydligt sämre ut. Under de första tio dagarna i februari tog Arbetsförmedlingen emot 13 000 varsel. Tobias Brännemo tror dock inte att den utvecklingen kommer att fortsätta.

När uppgången är så kraftig på så kort tid finns det ofta en förklaring. Jag tror inte att resten av februari kommer att se likadan ut. När många företag varslar märker vi av det genom att vår rådgivning får många frågor om uppsägningar. Under hösten har vi märkt av en ökning av den typen av frågor, men har inte alls sett det under februari – snarare tvärtom.

Han säger också att delar av arbetsmarknaden fortsatt är väldigt stark – och att det i bästa fall kan leda till att arbetslösheten hålls nere.

– Vi har en situation där vi samtidigt som vi har höga varseltal också har väldigt många nya lediga jobb hos Arbetsförmedlingen. Rekryteringsbehovet är fortfarande väldigt stort i flera branscher.

Är vi på väg in i en lågkonjunktur?

Det finns mycket som tyder på att konjunkturen nu mattas av. Under en tid kunde hushållen hålla uppe konsumtionen men med fortsatt hög inflation, höga elpriser och höjda räntor börjar de nu se över sina kostnader. Det leder till exempel till att delar av handeln får det svårare.

Samtidigt finns det flera ljusglimtar, enligt Tobias Brännemo. Elpriserna och inflationen kan i bästa fall sjunka inom kort och efter årets avtalsrörelse kommer hushållen att få mer pengar i plånboken.

Kanske ser vi reallöneökningar redan i slutet av året och då kan efterfrågan öka igen.

I början av februari frågade Unionen 300 Unionenklubbar om hur de ser på framtiden. Majoriteten tror på sämre tider, men svarar samtidigt att deras företag kommer att öka antalet anställda och att kompetensbristen fortsatt är stor.

Uppdatering: Under torsdagen uppgav omsorgsbolaget Humana för Nyhetsbyrån Direkt att det är Humana som ligger bakom de höga varseltalen. Bolaget riskerar att bli av med sitt tillstånd att bedriva personlig assistans och har därför varslat hela personalstyrkan, drygt 11 000 personer, om uppsägning.