Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Lockout – så funkar det
När facken varslar om strejk kan arbetsgivarna svara med lockout och därmed stänga ute anställda från arbetsplatsen. Kollega reder ut hur stridsåtgärden fungerar.
Om ett fackförbund utlyst strejk för en del av arbetsstyrkan kan arbetsgivaren svara med en så kallad lockout. Det är upp till arbetsgivarsidan att avgöra om lockouten ska omfatta hela eller delar av personalen, det går alltså att undanta enskilda medarbetare eller avdelningar. Varseltiden är sju arbetsdagar, precis som när facken varslar om strejk.
Kan drabba oorganiserade
Lockout kan vara kostsamt för företaget eftersom det ofta innebär att produktionen ligger helt nere, samtidigt blir det en stor utgift för facket som då måste betala konfliktersättning till de lockoutade.
Det är endast de som är medlemmar i ett fackförbund som är berättigade till ekonomiskt stöd från facket vid strejk eller lockout. Den som är oorganiserad kan alltså gå miste om lön om arbetsgivaren varslar om lockout.
Ovanligt konfliktvapen
De senaste åren har lockout blivit mindre aktuellt för arbetsgivare eftersom de svenska fackförbunden har byggt upp ordentliga reserver för att klara av det ekonomiskt. 2014 hade Unionen 7,7 miljarder i sin strejkkassa. Dessutom har allt fler branscher blivit mer internationellt konkurrensutsatta och stridsåtgärden därför blivit alltför kostsam för företagen. Att Almega skulle varsla om lockout bedöms, enligt de experter Kollega talat med, inte särskilt sannolikt i nuläget.
Observera att det är möjligt att bli medlem i Unionen ända fram tills strejkvarslet träder i kraft måndagen den 18 april och därmed bli berättigad till ersättning. Däremot finns en karenstid på tre månader då Unionen inte företräder nya medlemmar.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Unionen på Ericsson: ”Vi var förberedda”
Tre av fyra varslade om uppsägning på Ericsson finns på huvudkontoret i Kista. Unionens klubbordförande Per Östberg anser att bolaget skött varslet bättre än senast.
1 169 av de 1 600 som nu har varslats om uppsägning finns på Ericssons huvudkontor i Kista, i norra Stockholm.
Ett varsel som den koncernfackliga ordföranden för Sveriges ingenjörer Per Norlander, kallade ”brutalt” i medier i torsdags när varslet blev offentligt, bland annat för att det enligt honom var oväntat.
”Kunde bemöta oron bra”
Den bilden delar inte hans fackliga kollega, Per Östberg, ordförande för Unionen på Ericsson i Kista. Han säger att fack och arbetsgivare förhandlat sedan november.
– Klubbstyrelsen har fått viss information och är överens om besparingar, bland annat genom personalneddragningar. Så den här gången kunde jag möta medlemmarnas oro på ett bra sätt redan i torsdags.
”Känner igen formuleringar”
Han anser också att bolagets vd sedan i höstats öppet talat om kostnadsbesparingar.
– Man känner ju igen formuleringarna från förra varslet, säger Per Östberg.
En omgång han var mindre nöjd med, men nu tycker att bolaget dragit lärdom ifrån. Då, våren 2024, landade varslet om uppsägningar på 1 200 personer.
Enligt Per Östberg var det då få som hade fått information före varslet överhuvudtaget, och inga förhandlingar hade inletts.
– Det blev lite tid för förhandlingar med sämre kvalitet för slutresultatet Man har nog lärt att förhandla innan man släpper bomben.
Hur många som fick gå till slut är inte en offentlig siffra.
– Men det var färre än 1 200 i alla fall. Och det är viktigt att komma ihåg att ett varsel är en varning om att det kan bli nedskärningar. Varslet är en maximal siffra.
Nu ska arbetsgivare och fack förhandla om hur det till slut blir på Ericsson.
