Om ett fackförbund utlyst strejk för en del av arbetsstyrkan kan arbetsgivaren svara med en så kallad lockout. Det är upp till arbetsgivarsidan att avgöra om lockouten ska omfatta hela eller delar av personalen, det går alltså att undanta enskilda medarbetare eller avdelningar. Varseltiden är sju arbetsdagar, precis som när facken varslar om strejk.
Kan drabba oorganiserade
Lockout kan vara kostsamt för företaget eftersom det ofta innebär att produktionen ligger helt nere, samtidigt blir det en stor utgift för facket som då måste betala konfliktersättning till de lockoutade.
Det är endast de som är medlemmar i ett fackförbund som är berättigade till ekonomiskt stöd från facket vid strejk eller lockout. Den som är oorganiserad kan alltså gå miste om lön om arbetsgivaren varslar om lockout.
Ovanligt konfliktvapen
De senaste åren har lockout blivit mindre aktuellt för arbetsgivare eftersom de svenska fackförbunden har byggt upp ordentliga reserver för att klara av det ekonomiskt. 2014 hade Unionen 7,7 miljarder i sin strejkkassa. Dessutom har allt fler branscher blivit mer internationellt konkurrensutsatta och stridsåtgärden därför blivit alltför kostsam för företagen. Att Almega skulle varsla om lockout bedöms, enligt de experter Kollega talat med, inte särskilt sannolikt i nuläget.
Observera att det är möjligt att bli medlem i Unionen ända fram tills strejkvarslet träder i kraft måndagen den 18 april och därmed bli berättigad till ersättning. Däremot finns en karenstid på tre månader då Unionen inte företräder nya medlemmar.
