Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Lockout – så funkar det
När facken varslar om strejk kan arbetsgivarna svara med lockout och därmed stänga ute anställda från arbetsplatsen. Kollega reder ut hur stridsåtgärden fungerar.
Om ett fackförbund utlyst strejk för en del av arbetsstyrkan kan arbetsgivaren svara med en så kallad lockout. Det är upp till arbetsgivarsidan att avgöra om lockouten ska omfatta hela eller delar av personalen, det går alltså att undanta enskilda medarbetare eller avdelningar. Varseltiden är sju arbetsdagar, precis som när facken varslar om strejk.
Kan drabba oorganiserade
Lockout kan vara kostsamt för företaget eftersom det ofta innebär att produktionen ligger helt nere, samtidigt blir det en stor utgift för facket som då måste betala konfliktersättning till de lockoutade.
Det är endast de som är medlemmar i ett fackförbund som är berättigade till ekonomiskt stöd från facket vid strejk eller lockout. Den som är oorganiserad kan alltså gå miste om lön om arbetsgivaren varslar om lockout.
Ovanligt konfliktvapen
De senaste åren har lockout blivit mindre aktuellt för arbetsgivare eftersom de svenska fackförbunden har byggt upp ordentliga reserver för att klara av det ekonomiskt. 2014 hade Unionen 7,7 miljarder i sin strejkkassa. Dessutom har allt fler branscher blivit mer internationellt konkurrensutsatta och stridsåtgärden därför blivit alltför kostsam för företagen. Att Almega skulle varsla om lockout bedöms, enligt de experter Kollega talat med, inte särskilt sannolikt i nuläget.
Observera att det är möjligt att bli medlem i Unionen ända fram tills strejkvarslet träder i kraft måndagen den 18 april och därmed bli berättigad till ersättning. Däremot finns en karenstid på tre månader då Unionen inte företräder nya medlemmar.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Facket på Northvolt: Nu kan vi förhandla i detalj
I går var det löningsdag och anställda på Northvolt fick sina pengar. Men framtiden är oviss för batteritillverkaren.
Under måndagen informerades de anställda på batteritillverkaren Northvolt om att 1600 personer varslas om uppsägning. Victor Matinlassi, klubbordförande på Unionen tog del av informationen på en storbildsskärm på kontoret i Stockholm.
– Nu när företaget gått ut med varslet kan vi fortsätta förhandlingarna i detalj. Det handlar bland annat om att gå igenom företagets förslag på prioriteringslistor, som är baserad på kritisk kompetens för bolaget och anställningstid, säger han.
Av de 1600 varslade drabbas Skellefteå hårdast, där försvinner 1000 tjänster. I Västerås och Stockholm kapas 400 respektive 200 tjänster. Enligt Victor Matinlassi är det cirka 40 procent tjänstemän som blir varslade i Skellefteå, liksom Västerås, medan alla 200 varslade i Stockholm är tjänstemän.
Tre månader på sig att hitta jobb
Extra tungt är varslet för de anställda som är i Sverige på ett arbetsvisum. När deras tjänst upphör har de tre månader på sig att hitta en ny arbetsgivare som kan ge arbetsvisum. Många migranter har tagit med sig hela familjen till Skellefteå och står nu inför en oviss framtid.
– Northvolt har en migrationsavdelning som hjälper till att svara på frågor och stötta de anställda. Skellefteå och Västerås kommun har också gått ut med att de ska hjälpa utländska anställda som blir varslade att hitta nytt jobb inom kommunen.
Vilka frågor får ni på Unionenklubben av medlemmarna?
– Många undrar vilka grupper som ingår i antalet varslade. Andra frågar efter hjälp, de är utsatta i sin familjesituation och kan inte bli av med jobbet. Det är tufft.
I ett pressmeddelande skriver företaget att "expansionsprojektet Northvolt Ett" kommer att avbrytas. Verksamheten i Västerås kommer att bromsas och i Stockholm är det stödfunktioner som dras in.
Det gäller för migranter utanför EU
Flera krav ställs för att få arbetstillstånd i Sverige om du är en medborgare utanför EU.
Underskrivet anställningsavtal med villkor i linje med svenska kollektivavtal, giltigt pass och en lön motsvarande minst 80 procent av medianlönen, sedan i juni i år därmed minst 28 480 kronor.
Om anställningen upphör kan man stanna i tre månader, för att söka ny anställning enligt kraven ovan innan tillståndet återkallas.
Källa: Migrationsverket
Ericssons storvarsel överraskade facket
Vilka verksamheter ska bort på Ericsson? Det är frågan Unionenklubbarna ställer när telekomjätten går ut och flaggar för att man minskar antalet anställda i Sverige med 1 200.
Strax före påsk avslöjade Ericsson i ett pressmeddelande att företaget ska krympa med 1 200 anställda i Sverige. För facken på Ericsson kom nyheten som en överraskning.
– När företaget reducerat antalet anställda tidigare har vi kommit längre i vår dialog med arbetsgivaren. Nu var arbetsgivaren snabb på att dra i stora tofsen och vi är inte vana att stå där vi står, säger Andreas Larsson, ordförande för Unionens samarbetsorganisation inom Ericsson.
Han har suttit i förhandlingar med arbetsgivaren och övriga fackliga organisationer på företaget som har omkring 14 500 anställda i Sverige, varav cirka 4 500 är medlemmar i Unionens åtta klubbar. Man har bland annat diskuterat nya målbilder för olika verksamheter.
– Det finns många frågetecken som vi jobbar på att räta ut. Exempelvis vad vi ska sluta göra och vad ska vi fokusera på framöver. Vi vill ju att det vi gör ska leda till något så stabilt som möjligt, säger Andreas Larsson.
Han är trots allt hoppfull.
– Vi tror att vi ska kunna göra något bra av detta ihop med företaget. Det finns ett samförstånd kring hur vi ska landa bra, men har lite olika syn på hur vägen dit ska se ut.
För ett år sedan presenterade Ericsson ett sparpaket på 11 miljarder kronor som innebar att 1 400 tjänster försvann i Sverige.
