Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Utköp av förtroendevalda oroar Unionen

Att företag betalar för att bli av med skickliga förtroendevalda kränker föreningsrätten. Även om omfattningen inte är alarmerande, enligt en ny undersökning från Unionen, är det illa nog att det ens förekommer, menar förbundet.
Johanna Rovira Publicerad
Shutterstock
"Vi måste ha nolltolerans mot dessa utköp", säger Max Wivhagen, central ombudsman på Unionen. Shutterstock

Unionen behöver stärka de förtroendevaldas rättigheter på arbetsplatsen, ansåg några förtroendevalda och skickade in en motion till förbundsstyrelsen. Motionsskrivarna menade att det förekommer att arbetsgivare köper ut förtroendevalda som är på hugget och att fenomenet att betala en summa för att få fackligt aktiva att säga upp sig, dessutom ökar.

En intern arbetsgrupp fick i uppdrag att undersöka hur det egentligen förhåller sig med utköp av förtroendevalda och reda ut om de strategiska utköpen av fackliga som av arbetsgivaren kan uppfattas som besvärliga, ökat eller minskat i antal de senaste åren. 

– Visst förekommer det utköp, men kanske inte i den utsträckning vi befarade, säger Max Wivhagen, central ombudsman på Unionen, som tillsammans med en jurist och en statistiker ingick i arbetsgruppen.

Efter att ha finkammat förbundets interna system kontaktade arbetsgruppen alla Unionens regionala ombudsmän för att undersöka om de kände till några utköp. Flertalet regioner hade inga utköp av just fackligt aktiva att rapportera. I de fall gruppen fick napp gick man till botten med vad som i själva verket låg bakom utköpen, för att eliminera utköp som berodde på annat.

Läs mer: Stort skadestånd krävs för uppsagd klubbordförande

– Vi hittade enstaka fall där man kunde konstatera att förtroendevalda blivit utköpta men där köpet inte handlade om förtroendeuppdraget, utan till exempel om dålig personkemi mellan någon i klubben och arbetsgivaren, säger Max Wivhagen.

– Det förekom också ömsesidiga överenskommelser om avslut i samband med exempelvis uppnådd pensionsålder. De fallen räknade vi bort.

Arbetsgruppen kunde inte med säkerhet fastställa om uppköpen minskat eller ökat i omfång, men Max Wivhagen anser att det är illa nog att det alls förekommer att företag dumpar duktiga förtroendevalda genom att betala ut avgångsvederlag för att bli av med dem.

– Även om vi inte hittade en lavinartad ökning är det fortfarande ett problem. I slutändan handlar det om föreningsrättskränkning. Företagen måste förstå att det inte är okej att köpa ut förtroendevalda. Ingen förtroendevald ska behöva utsättas för det.

Det är extra graverande att det är företag med kollektivavtal det handlar om. Genom att teckna avtal har dessa företag åtagit sig att följa de givna regler som gäller, menar Max Wivhagen.

– De flesta företag följer reglerna, men det är beklagligt att det finns företag som inte ser fördelarna med engagerade förtroendevalda, säger Max Wivhagen och uppmanar alla förtroendevalda som hamnar i en situation där frågan om uppköp kommer på tapeten, att höra av sig till något av Unionens regionkontor.

– Vi måste ha nolltolerans mot dessa utköp  – det drabbar ju duktiga människor som i grunden bara vill hjälpa sina kollegor och hjälpa företaget att göra rätt för sig, säger han. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsgivare vägrar följa dom – Unionen kräver två miljoner

Unionens vann i domstol, men arbetsgivaren vägrar att rätta sig efter domen. Nu stämmer förbundet bolaget på ytterligare två miljoner kronor i utebliven lön och tjänstepension.
Lina Björk, Ola Rennstam Publicerad 25 maj 2026, kl 06:01
Gatumiljö i centrala Stockholm med en person sedd bakifrån och polisbil i bakgrunden. Bilden illustrerar en arbetsrättslig tvist som lett till ny stämning.
Trots att anställningen enligt domen skulle fortsätta betalades varken lön eller pension ut. Unionen har därför lämnat in en ny stämningsansökan. Foto: Ola Rennstam

Kvinnan som arbetade i ett kapitalförvaltningsbolag i Stockholm blev uppsagd på grund av personliga skäl 2023. Som Kollega rapporterat om tidigare skedde uppsägningen efter att hon upplyst bolagets vd om kollegors sexköp, droganvändning och en delägares tidigare ekonomiska brottslighet. 

Unionen stämde arbetsgivaren och krävde att hon skulle få tillbaka sitt jobb. Tingsrätten gick på Unionens linje – uppsägningen ogiltigförklarades och bolaget dömdes att betala 135 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd, fackets rättegångskostnader samt lön och tjänstepension under tiden som tvisten pågått. 

Bröt anställningskontraktet

Om en uppsägning ogiltigförklaras innebär det anställningen fortsätter som vanligt (se faktaruta nedan). Men bolaget vägrade att rätta sig efter domen, vilket i praktiken innebar att de bröt anställningskontraktet och avslutade hennes anställning. 

Unionen stämmer nu kapitalförvaltarna igen, denna gång på den uteblivna lön, tjänstepension, friskvårdsbidrag och som de vägrat betala, sammanlagt en summa på drygt två miljoner kronor. 

”De bryr sig inte om lagar och regler”

Kvinnan är tacksam för att Unionen driver tvisten åt henne men känner en uppgivenhet kring tvisten med bolaget, som pågått i flera år. 

– Jag vill bara gå vidare och släppa den här historien men det går inte när de fortsätter att bråka. Samtidigt är jag inte ett dugg förvånad, jag tvingades sluta för att jag tog upp att de inte följde lagar och regler. Här är ytterligare ett bevis på att de inte bryr sig om vad som gäller, säger hon.

Ny stämning efter utebliven lön och tjänstepension

Nu hoppas hon att Unionens stämningsansökan ska ge henne den lön, semesterersättning och inbetalning till tjänstepension hon har rätt till enligt lag.

– Jag vann i tingsrätten och fick ju min anställning tillbaka. Om jag varit anställd under den här perioden ska jag väl ha lön, jag jobbar ju inte gratis, säger hon. 

Kollega har varit i kontakt med bolagets vd som avböjer att kommentera ärendet.

Uppsägningen ogiltigförklaras – vad gäller?

  • När en arbetsgivare säger upp en anställd måste det finnas sakliga skäl. Det kan vara arbetsbrist eller personliga skäl. 
     
  • Om du anser att det saknas sakliga skäl kan du bestrida uppsägningen. Observera att du måste agera snabbt, eftersom tiden för att kunna göra detta är kort - oftast två veckor.
     
  • Ditt fackförbund kan driva ärendet vidare till förhandling och domstol. Du kan kräva att få behålla din anställning eller att arbetsgivaren ska betala skadestånd.
     
  • Om en domstol kommer fram till att uppsägningen ska ogiltigförklaras innebär det att din anställning formellt sett har fortsatt hela tiden. Din arbetsgivare måste då betala ut lön till dig retroaktivt för den tid som tvisten pågått och du har också rätt till allmänt skadestånd.

Källa: Unionen