Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Utköp av förtroendevalda oroar Unionen

Att företag betalar för att bli av med skickliga förtroendevalda kränker föreningsrätten. Även om omfattningen inte är alarmerande, enligt en ny undersökning från Unionen, är det illa nog att det ens förekommer, menar förbundet.
Johanna Rovira Publicerad
Shutterstock
"Vi måste ha nolltolerans mot dessa utköp", säger Max Wivhagen, central ombudsman på Unionen. Shutterstock

Unionen behöver stärka de förtroendevaldas rättigheter på arbetsplatsen, ansåg några förtroendevalda och skickade in en motion till förbundsstyrelsen. Motionsskrivarna menade att det förekommer att arbetsgivare köper ut förtroendevalda som är på hugget och att fenomenet att betala en summa för att få fackligt aktiva att säga upp sig, dessutom ökar.

En intern arbetsgrupp fick i uppdrag att undersöka hur det egentligen förhåller sig med utköp av förtroendevalda och reda ut om de strategiska utköpen av fackliga som av arbetsgivaren kan uppfattas som besvärliga, ökat eller minskat i antal de senaste åren. 

– Visst förekommer det utköp, men kanske inte i den utsträckning vi befarade, säger Max Wivhagen, central ombudsman på Unionen, som tillsammans med en jurist och en statistiker ingick i arbetsgruppen.

Efter att ha finkammat förbundets interna system kontaktade arbetsgruppen alla Unionens regionala ombudsmän för att undersöka om de kände till några utköp. Flertalet regioner hade inga utköp av just fackligt aktiva att rapportera. I de fall gruppen fick napp gick man till botten med vad som i själva verket låg bakom utköpen, för att eliminera utköp som berodde på annat.

Läs mer: Stort skadestånd krävs för uppsagd klubbordförande

– Vi hittade enstaka fall där man kunde konstatera att förtroendevalda blivit utköpta men där köpet inte handlade om förtroendeuppdraget, utan till exempel om dålig personkemi mellan någon i klubben och arbetsgivaren, säger Max Wivhagen.

– Det förekom också ömsesidiga överenskommelser om avslut i samband med exempelvis uppnådd pensionsålder. De fallen räknade vi bort.

Arbetsgruppen kunde inte med säkerhet fastställa om uppköpen minskat eller ökat i omfång, men Max Wivhagen anser att det är illa nog att det alls förekommer att företag dumpar duktiga förtroendevalda genom att betala ut avgångsvederlag för att bli av med dem.

– Även om vi inte hittade en lavinartad ökning är det fortfarande ett problem. I slutändan handlar det om föreningsrättskränkning. Företagen måste förstå att det inte är okej att köpa ut förtroendevalda. Ingen förtroendevald ska behöva utsättas för det.

Det är extra graverande att det är företag med kollektivavtal det handlar om. Genom att teckna avtal har dessa företag åtagit sig att följa de givna regler som gäller, menar Max Wivhagen.

– De flesta företag följer reglerna, men det är beklagligt att det finns företag som inte ser fördelarna med engagerade förtroendevalda, säger Max Wivhagen och uppmanar alla förtroendevalda som hamnar i en situation där frågan om uppköp kommer på tapeten, att höra av sig till något av Unionens regionkontor.

– Vi måste ha nolltolerans mot dessa utköp  – det drabbar ju duktiga människor som i grunden bara vill hjälpa sina kollegor och hjälpa företaget att göra rätt för sig, säger han. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Skapade succémusik för miljoner – arbetsgivaren tog pengarna

Mannen skapade musik åt sin arbetsgivare på sin fritid. Den streamades över 100 miljoner gånger och drog in miljoner. Själv fick han inte en krona. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 8 juni 2026, kl 09:30
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.