Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Fackförbundet Unionens andre vice ordförande Martin Johansson får sitt uppdrag pausat med omedelbar verkan, efter att ha polisanmälts av Unionen. Den informationen gick förbundet ut med i ett pressmeddelande under måndagseftermiddagen.
I pressmeddelandet skriver Unionen att Martin Johansson har chattat och stämt träff med en person som uppgett sig vara minderårig, och att han därefter har konfronterats av organisationen Dumpen. Johansson ska själv ha informerat förbundet, som sedan polisanmält honom.
Johanna Gréen, pressekreterare på Unionen, säger till Kollega att förbundet agerade ”så fort de fick den här informationen”, men vill inte svara på när det skedde. Hon säger vidare att förbundet går ut med Johanssons namn eftersom det är ”oundvikligt”.
Vad händer nu?
– Jag får hänvisa till pressmeddelandet.
Martin Johansson valdes till sin post på Unionens kongress i oktober förra året. Han var före dess ordinarie ledamot i Unionens förbundsstyrelse. Unionen är Sveriges största fackförbund och har en avgörande position i den svenska arbetsmarknadsregleringen.
Kollega söker Martin Johansson.
Dumpen är en sajt som drivs av höjdhoppslegendaren Patrik Sjöberg tillsammans med Sara Nilsson, som är ansvarig utgivare. Verksamhetens mål är att konfrontera vuxna som söker sexuell kontakt med barn. Den vanligaste metoden är att Dumpen-medarbetare skapar fejkprofiler på internetsajter och utger sig för att vara barn som söker sexuell kontakt med vuxna.
Det är straffbart att som vuxen söka kontakt med personer under 15 år i sexuellt syfte. Men eftersom de verkliga personerna bakom Dumpens konton inte är barn finns det som regel inget brottsoffer. De rättsliga utredningar som inleds efter sajtens uthängningar läggs därför normalt sett ned.
Metoden har mött stark kritik, eftersom personer som hängs ut inte är dömda för något brott. Flera uthängda personer har tagit sina liv.
Elisabeth Sasse, kanslichef på Unionen, lämnar sitt uppdrag efter sommaren. Den informationen gick förbundet ut med till samtliga anställda under fredagsförmiddagen. Sasse är högsta chef över fackförbundets omkring 1000 anställda personer.
I ett skriftligt meddelande till de anställda förklarar Sasse avgången:
– Det var en annan förbundsstyrelse som rekryterade mig, som då la stor vikt vid min affärsbakgrund. Några år senare, med en ny förbundsstyrelse vid rodret, prioriteras andra egenskaper och drivkrafter än de jag rekryterades för. Det känns därför både naturligt och rätt att jag och Unionen går skilda vägar.
Avgången sker två veckor efter att Unionens andre vice ordförande lämnade sitt uppdrag. Elisabeth Sasse säger till Kollega att "ingenting har hänt" utöver det som står i det kortfattade meddelandet till personalen, och att hennes avgång "verkligen inte" hänger ihop med andre vice ordförandens avgång.
Förbundsordförande Peter Hellberg säger samma sak.
– Jag skulle verkligen vilja trycka på att de inte hänger ihop. Snarare tvärtom, på något vis. Det är djupt olyckligt att de här två sakerna skulle kunna riskera att sammanblandas, för de har verkligen inte alls med varandra att göra, säger Hellberg till Kollega.
Elisabeth Sasse rekryterades 2022. Den största förändring som skett i Unionen sedan dess är att man har fått en ny ordförande. Elisabeth Sasse säger att det inte finns någon personkonflikt mellan henne och den nyvalda ordföranden Peter Hellberg.
– Nej, det finns ingen konflikt alls. Det är en ny ordförande, ett nytt presidium och en ny förbundsstyrelse, det är många nya i förbundsstyrelsen. Det är inte ett dugg konstigt att en förbundsstyrelse måste få välja sin kanslichef.
Sker detta på förbundsstyrelsens initiativ?
– Nej, det står väl också i meddelandet [till de anställda], att vi har pratat om detta ett tag. Vi är helt överens. Det här är helt rimligt och bra.
Unionen har satt ett ambitiöst mål om att vara 50 000 förtroendevalda år 2027. Än så länge går den utvecklingen relativt långsamt. Hänger det ihop med din avgång?
– Nej, det gör det absolut inte.
I meddelandet till de anställda skriver du att den nya förbundsstyrelsen "prioriterar andra egenskaper" än dina. Vad är det för prioriteringar hos den nya styrelsen som du inte kunnat leva upp till?
– Jag tycker att du ska prata med Peter Hellberg om det. Jag tror inte alls att jag inte har kunnat leva upp till andra prioriteringar. Det handlar mer om, precis som det står i meddelandet, vad jag har rekryterats för. De tar en lite annan väg, och då är det så.
Även Peter Hellberg förnekar att det rör sig om en personkonflikt.
– Jag var också en del av den förbundsstyrelse som rekryterade henne. Så nej, det gör det verkligen inte. Vi har haft en väldigt bra dialog under den här perioden sedan jag blev ordförande.
Gällande målet att nå 50 000 förtroendevalda säger han:
– Där tycker vi att vi haft en väldigt bra dialog om det faktum att det går lite långsammare än vi skulle önska, och att det finns planer på hur man ska förändra det arbetet, och så vidare. Så det korta svaret är nej, det är inte det som ligger bakom.
Vad är det för prioriteringar hos den nya förbundsstyrelsen som Elisabeth Sasse inte har kunnat leva upp till?
– Det vi har pratat om är ju att vi vill hitta en ledning, med kanslichef i toppen, som har förmågan att hitta energin i hela organisationen för de förändrade arbetssätt och det vi har beslutat om. Här upplever vi att vi kan få in en ny energi i organisationen, för våra utvecklade mål, om vi gör det här bytet.
Vad är det för mål?
– Det är både att vi har ändrat vår struktur i att definiera den demokratiska organisationens, alltså förtroendevaldas roll, framför allt på regional nivå men även i hela förbundet. Kontra vad kansliet och de anställda ska göra. Förtroendevaldamålet som du påpekade, 50 000 förtroendevalda 2027, är också ett av de absolut viktigaste målen.
– Men sedan handlar det naturligtvis om att vi som Sveriges största fackförbund vill synas och höras och ha ett inflytande som motsvarar det.
Och detta har inte Elisabeth Sasse kunnat uppnå?
– Jo, hon har gjort ett väldigt bra arbete, precis som vi påpekar i pressmeddelandet. Men vi tror att det kan behövas ny energi in i både anställdaorganisationen och förtroendevaldaorganisationen för att ta nästa steg i den här utvecklingen.
Enligt Unionens verksamhetsberättelse för 2023 har kanslichefen ett avtal om avgångsvederlag på motsvarande 18 månadslöner. I samma dokument står att Sasse har en månadslön på 151 000 kronor.
Peter Hellberg bekräftar för Kollega att det är 18 månadslöner som gäller för Elisabeth Sasses avgångsvederlag och att de inte har kommit överens om något ytterligare. Det innebär att kostnaden för Unionen blir minst 2 718 000 kronor, plus sociala avgifter. Om Sasse får ett nytt jobb inom de 18 månaderna räknas avgångsvederlaget av mot den nya lönen.
Elisabeth Sasse har tidigare bland annat varit chef på försäkringsbolaget Folksam. På frågan om vad hon ska göra nu svarar hon:
– Jag har en anställning som är kopplad till ett avtal. Så jag kommer kunna klara mig ett tag. Sedan har jag lite olika trådar som jag drar i. Jag känner mig helt lugn och trygg med det, det kommer gå bra för mig.
Tillförordnad kanslichef blir nu Malin Engström, som kommer från en roll som chef över Unionens regionchefer.
I meddelandet till de anställda säger Peter Hellberg att Unionens förbundsstyrelse kommer ge information om rekryteringen av en ny ordinarie kanslichef "efter sommaren".
Unionens andre vice ordförande Martin Johansson lämnar sitt uppdrag med omedelbar verkan. Det meddelade Unionen i ett pressmeddelande under fredagseftermiddagen.
– Det är tydligt både för oss som förbund och honom själv att det inte längre finns förutsättningar för Martin Johansson att ha kvar sina förtroendeuppdrag, säger förbundsordförande Peter Hellberg.
Måndag 27 maj fick Martin Johansson sitt uppdrag pausat, efter att ha polisanmälts av förbundet självt. I ett pressmeddelande skrev förbundet då att Martin Johansson har chattat och stämt träff med en person som uppgett sig vara minderårig, och att han därefter har konfronterats av organisationen Dumpen. Johansson ska själv ha informerat Unionen om händelsen.
Förbundssekreterare Anders Åhlin skriver nu i ett mejl till Kollega att Unionen kommer välja en ny andre vice ordförande på det så kallade förbundsrådet. Det kommer alltså inte kallas till en extra kongress.
Christine Lindström, ordförande i Unionens nationella valberedning, skriver i samma mejl att valberedningen har påbörjat ett arbete med att se över om man måste ändra sina rutiner för bakgrundskontroll av toppkandidater. Hon skriver att det inte har framkommit några uppgifter liknande de som nu har avslöjats om Martin Johansson under valberedningens arbete.
Kommer Unionen förändra några andra rutiner?
– Det är för tidigt att svara på och något vi ser över, skriver Åhlin.
På vilket sätt påverkar den här händelsen förtroendet för Unionen?
– Det är svårt att bedöma. Det som skett är oerhört allvarligt. Så fort uppgifterna lämnades pausades samtliga uppdrag.
Kollega har försökt ta reda på vad Unionens polisanmälan mot Martin Johansson faktiskt gäller. Anders Åhlin säger att Unionen inte har någon mer information än den som framkommit hos Dumpen. I övrigt återkommer han, trots flera följdfrågor, till den standardformulering som publicerades i fackets första pressmeddelande:
– Det har framkommit uppgifter i den information som lämnats som innebär misstanke om brott vilket föranlett en polisanmälan så att händelsen får en rättssäker prövning och juridisk process.
Kollega söker Martin Johansson.
Texten uppdaterades 31 maj kl 18.58.
Dumpen och juridiken
Det är olagligt att ta kontakt med en person under 15 år i sexuellt syfte, men det är inte olagligt att ta kontakt med en vuxen person som låtsas vara under 15 år. Eftersom Dumpens metod går ut på att en vuxen person döljer sig bakom kontot så läggs utredningarna av de uthängda personerna i princip alltid ned. Rent juridiskt finns det då inget brottsoffer.
Efter åtta månaders förhandling står det klart: Unionen och Klarna står för långt ifrån varandra i frågan om kollektivavtal. Under måndagen valde förbundet att avsluta förhandlingarna.
– Vi har kommit till ett läge där det inte finns några frågor kvar att diskutera och har landat i att vi var tvungna att frånträda förhandlingarna. Vårt krav på kollektivavtal kvarstår, men det finns inget mer att prata om. Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.
Den stora stötestenen har, enligt Unionen, varit frågan om medarbetarnas inflytande på arbetsplatsen.
– Klarnas besked är att de, av för oss obegripliga skäl, inte vill teckna avtal. De tycker att ett kollektivavtal försvårar medarbetarinflytande, vår ingång är precis tvärtom.
Hur skulle du vilja sammanfatta förhandlingarna?
– Det har inte varit tvärstopp, vi har haft genomgångar av substans gällande till exempel pensionsfrågorna, men det har funnits en vilja att förhala processen från Klarnas sida.
Vad händer nu? Kommer ni ta till konfliktvapnet?
– Det är vår yttersta åtgärd och ett viktigt medel. Men exakt vad som blir vårt nästa steg svarar vi inte på nu. Det är inget mål för oss att gå i konflikt utan ett nödvändigt medel – om så krävs.
Unionen har försökt få Klarna att teckna kollektivavtal flera gånger de senaste åren, men utan resultat. Frågan fick nytt liv sommaren 2022 när Klarna meddelade att tio procent av personalstyrkan skulle sägas upp. Enligt Unionenklubben hade företaget fattat beslutet utan att informera eller förhandla med dem.
Unionen stämde sedan Klarna på 1,3 miljoner kronor för brott mot mbl, medbestämmandelagen. Förhandlingarna i Arbetsdomstolen, AD, inleds i början av november.
– AD-processen handlar om medlemsinflytande när det är som allra viktigast, nämligen när ett företag ska göra neddragningar och säga upp folk. Frågan är viktig att pröva och vår uppfattning är att Klarna gick över gränsen, säger Martin Wästfelt.
Klarna har även fått kritik från Arbetsmiljöverket. Företaget lät flera av sina medarbetare arbeta natt trots avsaknaden av ett kollektivavtal som reglerade arbetstiden.
– Det är inte tillåtet att arbeta natt i Sverige utan att ha kollektivavtal som medger undantag, eller en dispens från Arbetsmiljöverket, sa Jenny Bengtsson, inspektör på Arbetsmiljöverket, i september förra året.
Bankens vd, Sebastian Siemiatkowski, skrev om kollektivavtal på X, tidigare Twitter, förra helgen:
”Spenderat helgen med att läsa det första utkastet till kollektivavtal som facken skickade för 1 vecka sedan. Det och Star Wars med barnen. Spännande att faktiskt se ett riktigt i detaljerna. Läste ju om Saltsjöbadsavtalen i skolan och sen på Handels. Men aldrig fått chansen att läsa det i detaljerna på det här sättet. Intressant och mycket att fundera på kring det och hur det är tänkt att funka.”
När Kollega ber Klarna om en kommentar till de avbrutna förhandlingarna får vi ett mejl på engelska som vd:n skickade till alla anställda i fredags. Enligt det är Sebastian Siemiatkowski besviken på att fackförbunden avslutade förhandlingarna. Han medger att förhandlingarna gått långsamt, men förstår inte varför facken inte ville fortsätta:
"Med mina goda avsikter och tro på svensk pragmatism och samarbetsanda kan jag inte förstå varför de inte skulle vilja ta denna möjlighet att utforska en bra väg framåt!", skriver han.
Enligt vd:n är flera anställda skeptiska till kollektivavtal och vill hellre företräda sig själva.
Sebastian Siemiatkowski skriver också att villkoren på Klarna är mycket bättre än villkoren i det föreslagna kollektivavtalet. Dessutom är han tveksam till om kollektivavtal passar Klarna eftersom banken är internationell med en unik affärsmodell och arbetsplatskultur.
Han avslutar dock med att skriva att han inte utesluter ett kollektivavtal på Klarna, men att han vill analysera frågorna kring ett avtal ytterligare.
Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation och ett fackförbund. Avtalet reglerar villkoren för lön, semester och arbetstid. Det innefattar också försäkringar för exempelvis sjukdom och avtal om tjänstepension.
Kollektivavtalet gäller alla på arbetsplatsen, oavsett om man är med i ett fackförbund eller inte. Villkoren i kollektivavtalet är miniminivåer.